tabeddy.pages.dev






Tysk-romerska rikets kejserliga krona st stephens purse

Tysk-romersk kejsare

Tysk-romersk kejsare eller Helig romersk kejsare (tyska: Römischer Kaiser alternativt Römisch-Deutscher Kaiser, latin: Romanorum Imperator) fanns den valde kejsare vilket regerade ovan Heliga romerska riket från tysk nation, ett stat inom Centraleuropa likt fanns beneath medeltiden samt tidigmodern period.

Av tradition brukar hertigen från Sachsen, Otto den store, betraktas vilket den förste tysk-romerske kejsaren.[1] denne kröntes från påveJohannes XII tid Varken riket alternativt titeln "tysk-romersk kejsare" fanns dock beneath hans samtid, utan etablerades ursprunglig ett period därefter.

Saint Stephen's Purse (Latin: Sacculum idem Sanctus Stephanus, German: Stephansbursa or Stephansburse) is a rectangular gold 9th-century reliquary studded with gem stones

dem tysk-romerska kejsarna kröntes från påven fram mot talet.

Den siste kejsaren, Frans II abdikerade beneath Napoleonkrigen, varigenom detta tysk-romerska riket slutligen föll. Frans II fortsatte istället såsom tillhör österrike kejsare.[1]

Det "romerska" inom kejsarens titel återspeglar idén ifall translatio imperii (’överföring från regentskap’) vilket innebar för att dem tyska, romerska kejsarna betraktades såsom arvtagare mot den romerska kejsartiteln efter för att detta romerska riket inom öst fått ett kvinnlig regent (Irene, inom påvendömets ögon illegitim).

Titeln "Kejsare ovan romarna" ägde använts kontinuerligt från hovet inom Konstantinopel sedan romarriket ursprunglig delades tid

Grundandet från Heliga romerska riket

[redigera | redigera wikitext]

Från Otto den stores tidsperiod samt vidare, blev karolingernas rike inom detta östra Frankerriket detta heliga romerska riket.

Imperial Regalia of the Holy Roman Empire

dem olika germanska furstarna utsåg enstaka från sina chef mot monark från germanerna, vilken därefter kunde krönas mot kejsare från påven. Den siste kejsare vilket kröntes från påven plats Karl V; tekniskt sett existerar dem nästa inom kejsarlängden enbart "valda mot kejsare" (latin: Electus Romanorum Imperator) även angående dem allmänt betraktas vilket dem facto kejsare.

Konflikt tillsammans med påvedömet

[redigera | redigera wikitext]

Med titeln "kejsare" (Imperator) följde enstaka nödvändig roll såsom beskyddare från Romersk-katolska kyrkan samt Kyrkostaten, samt kejsarna vigdes mot subdiakoner; därmed plats kvinnor uteslutna ifrån för att existera valbara. Allt medan påvedömets inflytande växte beneath medeltiden, trappades ett strid upp mellan påven samt kejsaren angående kyrkoförvaltningen.

Den maximalt kända samt den bittraste plats den investiturstrid liksom utspelades mellan kejsar Henrik IV samt påve Gregorius VII.

Konflikt tillsammans protestanter

[redigera | redigera wikitext]

En konflikt mellan kejsarmakten samt protestantiska furstar inom ledde mot trettioåriga kriget.[1] likt en effekt från Westfaliska freden stärktes småstaternas suveränitet samt ett avgörande sektion från kejsartronens tidigare auktoritet samt påverkan ovan dessa bröts.[1]

Val samt succession

[redigera | redigera wikitext]

Tronföljden mot kejsartronen reglerades från ett rad invecklade samt sammanflätade faktorer.

för att detta överhuvudtaget fanns fråga angående en omröstning innebar för att detta bara delvis fanns ärftligt, mot skillnad ifrån Frankrikes monark. dock inom verkligheten behöll en furstehus vilket regel makten inom sin ätt tills den utslockande vid svärdssidan. Några forskare äger därför hävdat för att valen egentligen bara fanns på grund av för att åtgärda konflikter då enstaka ätt ägde utslocknat alternativt tronföljden vid annat sätt fanns oklar.

wurden mit ihr gekrönt

Hur detta än må existera tillsammans med den saken innebar processen för att huvudkandidaten fanns tvungen mot eftergifter samt medgivanden, samt vid därför sätt utkonkurrera andra valbara kandidater; detta kallas Wahlkapitulationen (jämför Konungaförsäkran).

Valet företogs från en råd från 7 kurfurstar (tre ärkebiskopar samt fyra sekulära furstar), i enlighet med den gyllene bullan från tid detta förblev således mot kalenderår Westfaliska freden då fredsförhandlingarna nära trettioåriga kriget ledde mot för att protestanter samt katoliker gjorde upp ifall enstaka fräsch valordning var deras intressen inom riket balanserades.

enstaka fräsch elektor tillkom , samt bota rådet omorganiserades , bara tre tid innan all kejsardömet upplöstes.

Efter tillhörde samtliga kejsare huset Habsburg samt huset Habsburg-Lothringen, tillsammans en betalkort mellanspel från ett ifrån huset Wittelsbach, nämligen Karl VII. tid , samt ständigt efter , reste ej kungen längre mot Rom till för att krönas mot kejsare från påven.

Lista ovan kejsare

[redigera | redigera wikitext]

Denna register inbegriper varenda kejsare, vare sig dem kallade sig "Heliga romersk kejsare" alternativt ej, ifrån samt tillsammans Otto den store.

Deutsch: Die Reichskleinodien (auch: Reichsinsignien oder Reichsschatz) sind die Herrschaftsinsignien der Kaiser und Könige des Heiligen Römischen Reiches Deutscher Nation

detta existerar några luckor inom regentlängden. mot modell fanns Henrik inom från Sachsen monark från germanerna dock ej kejsare; Henrik II blev hans person som följer efter någon annan likt tysk monark. Huset Guideschi följer numreringen efter hertigdömet Spoleto.

Ottonianska (sachsiska) ätten

[redigera | redigera wikitext]

Saliska (frankiska) ätten

[redigera | redigera wikitext]

Supplinburgerska ätten

[redigera | redigera wikitext]

Staufenska ätten (eller Hohenstaufen)

[redigera | redigera wikitext]

  • Konrad III fanns monark från Tyskland (formellt Romarnas kung) ifrån mot sin död , dock plats inte någonsin formellt tysk-romersk kejsare.

Huset Welf

[redigera | redigera wikitext]

Staufenska ätten (eller Hohenstaufen)

[redigera | redigera wikitext]

Interregnum

[redigera | redigera wikitext]

Efter för att Fredrik II avsattes från påvenInnocentius IV stod kejsartronen tom fram mot

Huset Luxemburg

[redigera | redigera wikitext]

Huset Wittelsbach

[redigera | redigera wikitext]

Huset Luxemburg

[redigera | redigera wikitext]

Huset Habsburg

[redigera | redigera wikitext]

Huset Wittelsbach

[redigera | redigera wikitext]

Huset Lothringen

[redigera | redigera wikitext]

Huset Habsburg-Lothringen

[redigera | redigera wikitext]

Kröning

[redigera | redigera wikitext]

Kejsaren kröntes inom enstaka speciell ceremoni, traditionellt utförd från påven inom Rom, tillsammans med dem kejserliga regalierna.

Tysk-romerska rikets kejserliga krona (tyska: Reichskrone) användes av Tysk-romerska rikets kungar och kejsare från och med högmedeltiden

Utan den kröningen kunde ingen monark kalla sig kejsare, oavsett ifall denne inom verkligheten utövade makten såsom kejsare. kalenderår gav påve Julius IIMaximilian inom tillåtelse för att kalla sig kejsare utan för att denne blivit krönt inom Rom, dock titeln ändrades då mot Electus Romanorum Imperator, ’romarnas valde kejsare’. Maximilians person som följer efter någon i en position eller roll använde identisk titulatur då dem blev utan sällskap härskare ovan Tysk-romerska riket.

Maximilians direkta arvtagare, Karl V, fanns den siste såsom kröntes inom Rom mot kejsare.

Stephen

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Den på denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån enstaka ytterligare språkversion från Wikipedia.

Noter

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [abcd] ”Tyskland – Äldre historia”. .

    Utrikespolitiska Institutet.


  2. tysk-romerska rikets kejserliga topp st stephens purse

    3. Läst 4 januari &#;

  3. ^4) Fredrik IV, tysk konung, romersk kejsare (F. III) inom Nordisk familjebok (fjärde upplagan, )
  4. ^Tysk-romerska riket.

    De flesta tysk-romerska kejsarna kröntes med den i Aachens domkyrka från Konrad II och fram till Tysk-romersk kejsare eller Helig romersk kejsare (tyska: Römischer Kaiser eller Römisch-Deutscher Kaiser, latin: Romanorum Imperator) var den valde kejsare som regerade över Heliga romerska riket av tysk nation, en stat i Centraleuropa som fanns under medeltiden och tidigmodern tid

    1) Maximilian inom, kejsare inom Nordisk familjebok (fjärde upplagan, )

  5. ^3) Karl V, tillika konung från Spanien inom Nordisk familjebok (fjärde upplagan, )
  6. ^Tysk-romerska riket. 1) Ferdinand inom, kejsare inom Nordisk familjebok (fjärde upplagan, )
  7. ^2) Maximilian II, kejsare inom Nordisk familjebok (fjärde upplagan, )
  8. ^Tysk-romerska riket.

    Rudolf II, kejsare inom Nordisk familjebok (fjärde upplagan, )

  9. ^Mattias (ty. Matthias), tysk-romersk kejsare, ärkehertig från Österrike, konung från Ungern samt Böhmen inom Nordisk familjebok (fjärde upplagan, )
  10. ^2) Ferdinand II, kejsare inom Nordisk familjebok (fjärde upplagan, )
  11. ^3) Ferdinand III, den föreg:s son, kejsare inom Nordisk familjebok (fjärde upplagan, )
  12. ^Tysk-romerska riket.

    1) Leopold inom, kejsare inom Nordisk familjebok (fjärde upplagan, )

  13. ^Österrike.

    From Wikimedia Commons, the free media repository

    1) Josef (ty. Joseph) inom, tysk-romersk kejsare inom Nordisk familjebok (fjärde upplagan, )

  14. ^4) Karl oss, tysk-romersk kejsare inom Nordisk familjebok (fjärde upplagan, )
  15. ^5) Karl VII (som bayersk kurfurste Karl Albert), tysk-romersk kejsare (— inom Nordisk familjebok (fjärde upplagan, )
  16. ^Tyska riket. 1) Frans (ty. Franz) inom inom Nordisk familjebok (fjärde upplagan, )
  17. ^2) Josef II, tysk-romersk kejsare inom Nordisk familjebok (fjärde upplagan, )
  18. ^2) Leopold II, kejsare inom Nordisk familjebok (fjärde upplagan, )
  19. ^2) Frans II Josef, tysk-romersk kejsare, såsom kejsare från Österrike F.

    inom (—). inom Nordisk familjebok (fjärde upplagan, )

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]