Vad kan man producera i ett fjärrvärmeverk
Fjärrvärme
Fjärrvärme existerar enstaka storskalig teknik till produktion samt transport från värme. Värmen produceras inom ett huvud produktionsanläggning samt fördelas genom en rörsystem mot konsumenterna, flerbostadshus, lokaler alternativt småhus, var den används på grund av uppvärmning genom radiatorer och/eller på grund av tappvarmvattenproduktion.
Här förklarar vi vad fjärrvärme är och hur fjärrvärme fungerarFjärrvärme bygger vid skalekonomi, detta önskar yttra för att en stort struktur levererar mot flera brukare inom en visst geografiskt region (till modell tätort).
Jämfört tillsammans med småskaligare alternativ existerar värmeproduktion inom en fjärrvärmeverk mer effektivt samt använder upp därför enstaka mindre mängd bränsle, vilket innebär både ekonomiska samt miljömässiga fördelar.
Den tillåter dessutom samtidig elproduktion samt mer sofistikerad rökgasrening. på grund av konsumenten existerar detta ett lätt uppvärmningsform såsom kräver små arbetsinsats.
Ibland används även begreppet närvärme, ifall småskaliga fjärrvärmenät tillsammans med en mindre antal småhus anslutna.[1]
Produktion
[redigera | redigera wikitext]I centrum på grund av fjärrvärmesystemet finns vanligen en värmeverk alternativt en kraftvärmeverk.
inom båda dessa sker energiomvandling genom förbränning alternativt tillsammans någon ytterligare energikälla liksom utgångspunkt. Skillnaden mellan dessa båda struktur existerar för att värmeverk endast värmer upp en värmemedium – inom allmänhet en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig. Kraftvärmeverket producerar istället vattenånga till elproduktion inom ångturbin samt man använder fjärrvärmenätet på grund av kylning från vattenångan.
Vanliga värmekällor till fjärrvärme existerar förbränning från drivmedel vilket kol, olja, fossilgas, biobränslen samt sopor. mot andra värmekällor liksom används hör exempelvis fabriksmässig spillvärme, värmepumpar, geotermisk värme, solvärme samt kärnenergi. Ofta används inom en fjärrvärmesystem flera olika källor samt mixen kunna varieras efter värmebehovet.
enstaka produktionsanläggning är kapabel förse en helt fjärrvärmenät tillsammans värme, dock ofta finns flera samarbetande anläggningar inom varierande storlek placerade vid olika platser inom nätet.
Kombinationen från kraftvärmeverk samt fjärrvärme existerar många energieffektiv. Termodynamikens andra huvudsats tillåter ej för att all termisk energi inom enstaka arbetscykel omvandlas mot sysselsättning samt inom en kraftverk för värme kunna normalt endast 30–60 %, beroende från vilken process likt används, från energiinnehållet inom bränslet omvandlas mot elenergi.
inom en därför kallat kondenskraftverk kyls den återstående energin försvunnen. då en kraftvärmeverk kopplas samman tillsammans en fjärrvärmesystem är kapabel fjärrvärmenätet istället stå på grund av kylningen samt restenergin kommer mot nytta till uppvärmning från hem samt lokaler. vid således vis förmå ca 90 % från energin inom bränslet tas tillvara.
Även jämfört tillsammans småskaliga värmepannor existerar ett centraliserad fjärrvärmeanläggning ett energieffektivare uppvärmningsform, samt innebär därmed ett lägre förbrukning från huvudsakliga energikällor.[2] Därtill kunna svårare drivmedel, likt grot samt sopor, användas samt möjligheter finns till betydligt mer sofistikerad rökgasrening.
Dock existerar värmepumpar inom villor ännu mer energieffektiva än fjärrvärme.
Distribution
[redigera | redigera wikitext]Efter produktionen distribueras värmen mot konsumenterna inom isolerade rör. Ofta finns åtminstone ett ackumulator någonstans inom nätet var varmvatten kunna lagras mindre perioder, vilket underlättar för att hålla enstaka jämn produktion samt kapa effekttoppar.
Värmebärarmedium
[redigera | redigera wikitext]Det vanligaste mediet på grund av transporten existerar vätska. Vattnets renhet existerar från massiv vikt till för att undvika korrosion samt beläggningar inom rören. Genom flera olika metoder renas därför vattnet vid syre, hårdhetsbildare (kalcium samt magnesium) samt salter. Ofta tillsätter man även någon form eller gestalt från färgämne till för att enklare behärska lokalisera eventuella läckor.[3]
Även ånga används inom ett sektion fall liksom transportmedium, dock detta existerar numera ovanligt inom nybyggnationer.
Ångsystemen äger högre värmeförluster jämfört hetvatten nära identisk förhållanden vid bas från detta högre volymflöde såsom behövs mot resultat från ångans högre volymitet samt för att man ej äger identisk chans för att variera framledningstemperaturen. dem ger även sämre elutbyte nära samtidig elproduktion. enstaka fördel tillsammans ånga existerar för att detta äger fler användningsområden samt mot modell förmå användas inom vissa fabriksrelaterade processer alternativt till för att driva luftkonditioneringar.
Vissa risker existerar förknippade tillsammans ångsystem jämfört tillsammans med hetvatten. mot modell dödades 2007 ett individ inom New York då en rör inom stadens ångnät exploderade.[4] Denna typ från incidenter existerar dock ovanliga.
Rörledningar
[redigera | redigera wikitext]Det finns flera olika modeller från fjärrvärmerör dock ett vanlig variant existerar en mediarör inom stål isolerat tillsammans med någon struktur från polyuretan samt tillsammans en mantelrör, på grund av för att skydda isoleringen ifrån fukt samt skadedjursangepp, från plast, vanligen polyeten.
andra, ovanligare ämne inom mediarör existerar koppar samt plast. inom isoleringen kunna ett larmtråd, bestående från enstaka oisolerad metalltråd, läggas på grund av för att underlätta lokalisering från fukt mot resultat från läckor.
Fjärrvärmeledningarna inom moderna nät existerar vanligtvis prefabricerade, ej minimalt till för att minska montagetiden.
Utöver stärka ledningar förekommer nära mindre rördimensioner även flexibla varianter. Dessa kunna levereras upprullade vid trumma, vilket underlättar försändelse samt reducerar antalet skarvar vid raka ledningssträckor. Båda typer kräver sammanfogningar nära avgreningar samt ventiler, stärka ledningar behöver även fogas nära böjar.
Rören kunna vandra ovan mark dock grävs vanligtvis ner alternativt förläggs inom ett kulvert. Ovanjordsledningar, likt förekommer inom Tyskland samt Östeuropa dock existerar ovanliga inom Norden, innebär lägre kostnader dock existerar mer utrymmeskrävande samt är kapabel anses inverka negativt vid landskapsbilden.
Den vanligaste principen till fjärrvärmesystem, samt den såsom används inom land, existerar 2-rörssystemet tillsammans numeriskt värde parallella rör, en till framledning samt en på grund av returledning.
1-rörsystem, var man tar försvunnen returledningen, används främst inom Östeuropa samt vid Island.
Ta reda på hur det går till och se om du kan få fjärrvärmeDessa innebär lägre materialkostnader dock högre förluster. detta finns även varianter tillsammans med tre samt fyra rör vilka ger högre flexibilitet nära drift, då man mot modell förmå äga olika temperaturer på grund av dricksvatten mot uppvärmning respektive tappvarmvattenproduktion. en större 3-rörsystem finns inom Berlin.
Ett alternativ liksom diskuterats främst på grund av längre transporter från stora värmemängder, exempelvis spillvärme ifrån industrier, existerar för att transportera värme, antingen kemiskt lagrad alternativt inom struktur från ett uppvärmd fluid, inom kärl tillsammans med mot modell järnväg alternativt båt.[5]
Temperaturnivåer
[redigera | redigera wikitext]Valet från temperaturnivåer inom nätet styrs från flera olika faktorer.
Ofta spelas ett massiv roll från traditioner, vilka varierar mellan olika länder.[6] inom Östeuropa äger man mot modell haft framledningstemperaturer runt 150 °C medan man inom Norden traditionellt legat runt 90–120 °C. Utvecklingen besitter inom flera länder gått mot lägre framledningstemperaturer. Både framlednings- samt returtemperatur varierar dock beroende vid driftsituationen.
Den nedre temperaturgränsen sätts från temperaturen inom abonnentens radiatorsystem. Direktanslutning, utan mellanliggande värmeväxlare, tillåter lägre temperaturnivåer inom fjärrvärmenätet. Uppåt begränsar bland annat materialval den högsta tänkbara temperaturen. Högre temperatur inom en självklart nät innebär även större värmeförluster, dock nära dimensionering innebär detta lägre volymflödet för att rördiametern kunna göras mindre vilket inom sin tur reducerar förlusten.
Lägre temperaturer ger inom allmänhet förbättrad elproduktion inom kraftvärmeverk samt ger även enstaka förbättrad värmefaktor till värmepumpar.
Förluster
[redigera | redigera wikitext]En viss värmeförlust sker inom samband tillsammans med distributionen. Storleken vid denna beror vid fyra faktorer: graden isolering, medierörens diameter, temperaturnivåer vid fram- samt returledning samt värmebehovets geografiska koncentration.
inom dem svenska fjärrvärmenäten beräknas ca 10 % från den producerade energin vandra förlorad beneath distributionen.[7] Detta existerar även genomsnittligt till övriga västra europa, medan man inom Östeuropa allmänt ligger något högre.[8] Förlusterna existerar ofta mindre inom stora städer jämfört tillsammans småstäder samt byar samt nyare nät äger ofta lägre förluster än äldre, mot resultat från förbättrad isolering.
Ett kraftvärmeverk däremot, kan producera vattenånga för elproduktion inuti en ångturbin och sedan använder man fjärrvärmenätet för att kyla ånganLedningar likt existerar nedgrävda får mindre värmeförluster än liknande vilket dragits ovan marken.
Hos kunden
[redigera | redigera wikitext]Fjärrvärme kräver för att kunden besitter en centralvärmesystem. inom varenda byggnad tillsammans med fjärrvärme installeras enstaka fjärrvärmecentral var värmen överförs ifrån värmedistributörens distributionsnät - primärsidan - mot husets värme- samt varmvattensystem - sekundärsidan.
Detta är kapabel antingen ske genom avtappning alternativt via värmeväxlare liksom överför värmen utan för att blanda samman medierna. detta senare existerar detta vilket används inom landet. Värmeväxlaren äger ofta enstaka elektriskt manövrerad ventil såsom styr temperaturen vid radiatorsystemet alternativt tappvattnet. Dessa styrs inom sin tur från ett regulator vars övning detta existerar för att konstanthålla tappvarmvattentemperaturen samt för att styra temperaturen vid radiatorsystemet således för att detta motsvarar detta aktuella värmebehovet.
För för att mäta kvantiteten energi förmå ett energimätare installeras vid primärsidan. Energimätaren mäter dels vattenflödet, dels framlednings- samt returtemperaturen vid vattnet. Den momentana effekten fås genom för att multiplicera temperaturdifferensen tillsammans flödet samt specifika värmekapacitet hos mediet. Effektvärden mäts vid timbasis samt rapporteras mot energibolagets debiteringssystem vilket underlag till fakturering.
Ekonomi
[redigera | redigera wikitext]De huvudsakliga skälen för att bygga fjärrvärme existerar vanligtvis ekonomiska, även angående mot modell lägre miljöpåverkan även är kapabel spela in. ett centraliserad värmeproduktion kunna äga ekonomiska fördelar jämfört tillsammans med småskaligare alternativ mot resultat från den högre effektiviteten inom produktionsledet.
vid förlustsidan finns distributionskostnaderna samt på grund av för att att nå ett mål eller resultat lönsamhet får dessa ej överskrida skillnaden inom produktionskostnad. Detta kräver inom regel enstaka bebott område, bor människor till glest blir kostnaderna på grund av höga. Fjärrvärme existerar därför även vanligast inom flerbostadshus, medan jämförelsevis ett fåtal villor existerar anslutna.
Fjärrvärme kräver stora initiala investeringar inom form eller gestalt från produktionsanläggning samt fjärrvärmenät samt dem höga kapitalkostnaderna förmå artikel avskräckande. Storskalighetsfördelarna innebär dock för att detta sammantaget existerar mer prisvärd för att bygga enstaka massiv anläggning än flera små på grund av för att att nå ett mål eller resultat identisk kapacitet.
Lönsamheten på grund av fjärrvärmeproduktionen förmå ökas ytterligare genom samtidig elproduktion, då el existerar mer värdefullt än värme. Sett ifrån andra hållet förmå lönsamheten inom en renodlat kraftverk ökas genom för att restvärmen, vilket annars måste kylas försvunnen, tas tillvara likt fjärrvärme. identisk princip gäller självklart då spillvärme ifrån exempelvis industrier alternativt avfallsdestruktion tas tillvara.
Ett modell vid medelpriset per samhälle inom landet 2010 existerar 0,208 SEK/MJ (0,747 SEK/kWh).[9]
Konkurrenssituation
[redigera | redigera wikitext]En fjärrvärmekund förmå inom regel bara köpa fjärrvärme ifrån enstaka leverantör. detta utför för att fjärrvärmeföretaget besitter ett kraftfull, inom vissa fall ledande ställning samt för att fjärrvärmen därmed ofta besitter monopolliknande inslag.
Hur exakt värmen skapas på ett fjärrvärmeverk och hur miljövänligt det är varierar mellan olika energiaktörerinom flera länder, däribland land samt USA, regleras därför marknaden ifrån statligt håll inom avsikt för att skydda konsumenterna ifrån oskälig prissättning. en annat sätt för att producera konkurrens existerar för att tillåta tredjepartstillträde, detta önskar yttra för att låta enstaka värmeproducent vilket ej egen äger fjärrvärmenätet sälja värme direkt mot konsumenterna.
Detta anses dock även öka produktionskostnaderna samt förmå alltså istället driva upp priserna.
I land, var fri prissättning vid fjärrvärme tillämpats sedan elmarknaden avreglerades 1996, genomfördes 2003-2005 ett statlig analys från fjärrvärmens roll vid värmemarknaden.
Den svenska utredningens förslag plats för att ramverket till fjärrvärmeverksamheter behövde kompletteras. Detta föreslogs ske genom för att bland annat införa fräsch lagstiftning till för att förstärka kundens rättigheter samt ställning.[10] Riksdagen antog beneath våren 2008 ett fräsch fjärrvärmelag, såsom trädde inom kraft den 1 juli 2008.[11] enstaka fräsch analys, Fjärrvärme inom konkurrens (SOU 2011:44), föreslog 2011 för att fjärrvärmen borde öppnas upp till externa leverantörer.
Regeringen avvisade dock utredningens förslag samt istället fick ansvariga myndigheter inom uppgift för att ta fram förslag ifall "reglerat tillträde" liksom inom praktiken befäster monopolet. en bekymmer tillsammans med fjärrvärmemonopolet existerar för att detta stänger ute externa leverantörer från värme, såsom industrins restvärme samt liten värme- samt kraftvärmeproduktion.
Idag står industrins restvärme till ungefär åtta andel från fjärrvärmen.
Från fjärrvärmebranschens blad besitter man ofta argumenterat för att fjärrvärmen konkurrerar tillsammans med andra uppvärmningsformer, vilket värmepumpar samt oljepannor, samt för att konsumenterna är kapabel byta uppvärmning ifall kostnaderna till fjärrvärmen blir högre än till alternativen.[12]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Redan beneath antiken användes fjärrvärmeliknande struktur inom mindre skal till för att värma bland annat badhus.
detta äldsta fjärrvärmesystemet vilket ännu existerar inom drift finns inom Chaudes-Aigues inom Cantal, land i västeuropa, var detta finns dokumenterade värmeleveranser redan ifrån 1300-talet.[8]
De inledande moderna fjärrvärmenäten började dyka upp inom start från 1800-talet. mot enstaka start plats dem dock ej affärsmässig utan rent tekniska struktur.
en motiv kunde artikel för att minska brandrisken. detta inledande affärsmässig fjärrvärmenätet byggdes inom Lockport, USA 1877 från ingenjören Birdsill Holly samt fanns ångbaserat.[13] Flera städer följde efter, mot modell fick Manhattan inom New York fjärrvärme 1882, en nät vilket kvar existerar inom drift. Fjärrvärmebranschen utvidgade inom USA fram mot 1930-talen dock äger sedan dess stagnerat.
inom Europa dröjde detta mot 1921 innan fjärrvärme vid affärsmässig grundläggande principer eller fundament började byggas, inledningsvis ut plats Hamburg samt flera tyska städer följde beneath 1920-talet. Utanför Tyskland startades fjärrvärmesystem inom Köpenhamn 1925, Utrecht 1927, Paris 1930 samt Zürich 1933. inom Storbritannien byggdes fjärrvärme bland annat inom London efter andra världskriget, då man återuppbyggde dem områden likt förstörts beneath den tyska blitzen.
I Sovjetunionen drogs riktlinjer till fjärrvärme upp inom GOELRO-planen 1920. Syftet fanns för att minska nödvändigheten från bränsle. Fjärrvärmeleveranser inleddes inom Sankt Petersburg 1924 följt från Moskva 1928.
Kombinationen av kraftvärmeverk och fjärrvärme är mycket energieffektivDessa struktur blev förebilder på grund av flera från dem liksom byggdes inom planekonomierna inom Sovjet samt Östeuropa samt existerar idag världens numeriskt värde största.[8]
I landet fanns Karlstad ursprunglig. Fjärrvärmeleveranser började denna plats 1948. beneath 1950-talet följde ytterligare nio städer. Motivet fanns ifrån start sammansatt elproduktion då man trodde för att vattenkraften snart skulle existera fullt utbyggd vilket skulle öka nödvändigheten från kraftverk för värme.
beneath oljekriserna 1973 samt 1979 byggdes flera fjärrvärmesystem även inom mindre städer inom avsikt för att ersätta den kostsam oljan såsom uppvärmningsform.[14] då kärnkraften började byggas vid 1970-talet fanns detta dock ej längre något behov från kraftvärme samt detta blev vanligt tillsammans med renodlade värmeverk. dem låga elpriserna gjorde för att flera värmeverk rentav installerade el-pannor samt fjärrvärmen blev därmed enstaka elkonsument snarare än enstaka skapare liksom detta ursprunglig plats tänkt.
vid senare kalenderår besitter avregleringen från elmarknaden inom mitten från 1990-talet samt en stigande elpris dock gjort för att intresset på grund av kraftvärme ökat.
Utbredning
[redigera | redigera wikitext]Fjärrvärme existerar framförallt vanligt inom Nord- samt Östeuropa. inom övriga Europa förekommer fjärrvärme inom varierande grad.
Utanför Europa finns fjärrvärme bland annat inom USA, Kanada, Kina, Japan samt Sydkorea.
Till viktiga faktorer på grund av för att producera förutsättningar på grund av utbyggnad från fjärrvärme hör ett befintlig värmemarknad, detta önskar yttra en klimat tillsammans kalla vintrar såsom skapar en behov från uppvärmning, samt för att värmebehovet existerar sålunda geografiskt koncentrerat för att värme är kapabel distribueras mot enstaka rimlig utgift.
en behov från värmekraft vid kraftmarknaden besitter även enstaka positiv effekt.
Norden
[redigera | redigera wikitext]Fjärrvärme besitter ett ledande ställning likt uppvärmningsform inom varenda dem nordiska länderna utom Norge. vid Island, likt besitter riklig resurser vid prisvärd geotermisk energi, kommer ca 90 % från all använd värme ifrån fjärrvärme.
inom land, landet samt land i norden värms runt hälften från bostäderna tillsammans fjärrvärme.[15] inom Norge, var elektrisk uppvärmning ifrån prisvärd vattenkraft dominerar, står fjärrvärme endast på grund av några ett fåtal andel från värmemarknaden.
I land i norden uppgick fjärrvärmekonsumtionen 2007 mot 32,5 TWh. från dem insatta bränslena stod olja, kol samt fossilgas på grund av 5, 26 respektive 34 %, torv till 21 % samt trädbränslen till 11 %.
Ca 75 % från produktionen skedde inom kraftvärmeverk.[16]
I landet finns idag fjärrvärmenät inom 580 tätorter. Genom dessa levererades 2016 totalt 48 TWh fjärrvärme.[17][18] från den tillförda energin nära fjärrvärmeproduktion stod 2016 förbränning från biobränslen, främst trädbränslen, på grund av 42 %, fossila drivmedel, spridda vid olja, kol samt fossilgas, på grund av 7 % samt sopor på grund av 21 %.
mot andra viktiga energikällor hörde rökgaskondensering (10 %), värmepumpar (6 %) samt spillvärme (8 %). från den bränslebaserade fjärrvärmeproduktionen skedde 63 % inom kraftvärmeverk samt 37 % inom fristående värmeverk.[19]
Östeuropa
[redigera | redigera wikitext]I Ryssland samt Östeuropa byggdes fjärrvärme inom massiv skal beneath Sovjettiden.
inom slutet från 1980-talet ägde man inom Sovjetunionen fjärrvärme inom runt 800 städer. Idag finns detta inom flera från dessa struktur stora behov från renovering samt modernisering.[15]
I Ryssland producerades 2002 ca 1 750 TWh fjärrvärme, vilket utgör 70 % från värmemarknaden samt 40 % från den totala energianvändningen.
Fjärrvärmesystemen inom Moskva samt Sankt Petersburg existerar landets största även dem största inom världen, tillsammans med Kiev såsom trea. dem ledande bränslena existerar fossilgas (64 %) samt kol (27 %).
I Lettland, Polen samt Ukraina värms mellan 50 samt 70 % från bostäderna tillsammans fjärrvärme, inom Belarus, land i baltikum, Litauen, Slovakien, Tjeckien samt Rumänien mellan 30 samt 50 % samt inom Bulgarien, Slovenien samt Ungern mellan 10 samt 20 %.
Övriga Europa
[redigera | redigera wikitext]I västra europa dominerar fossilgas uppvärmningsmarknaden samt fjärrvärme äger därför ett något mer undanskymd roll. inom Tyskland samt Österrike existerar andelen fjärrvärme ca 10 %, vilken mot största delen produceras inom kraftvärmeverk. Tyskland besitter infört subventioner mot etablering från fjärrvärme nät vid 80 EUR per meter ledning samt siktar vid för att nå 20 % från miljöskäl.
land i västeuropa besitter enstaka något mindre andel samt denna plats kommer även enstaka större andel från värmen ifrån renodlade värmeverk, beroende vid för att man, liksom landet, inom massiv utsträckning får sin el ifrån atomenergi. inom Storbritannien, Nederländerna samt Schweiz står fjärrvärme till 1–3 % från värmemarknaden.
I Sydeuropa existerar förutsättningarna till fjärrvärme ofta sämre, vid bas från detta allmänt lägre uppvärmningsbehovet, dock inom mot modell Italien förekommer enstaka fjärrvärmesystem.
USA
[redigera | redigera wikitext]I USA kommer ca 1 % från värmen ifrån fjärrvärme. Fjärrvärmesystemen delas upp inom affärsmässig samt institutionella struktur.
Kommersiella nät byggdes inom massiv utsträckning kring förra sekelskiftet dock sedan 1930-talet besitter fjärrvärmebranschen varit inom stagnation samt antalet nät minskat.
Fjärrvärme finns framför allt i städer och tätorter, Vattenfall har fjärrvärmenät i ett tiotal orter runt om i landetnät existerar vanligtvis ångbaserade, då detta plats detta ledande sättet för att bygga före andra världskriget. detta största från dem affärsmässig nät ligger inom New York samt drivs från Consolidated Edison.[20]
Fjärrkyla
[redigera | redigera wikitext]Precis såsom värme kunna även kall luft produceras centralt samt levereras mot konsumenter inom isolerade rörledningar, detta kallas fjärrkyla.
Kylan distribueras inom struktur från kallt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt används mot modell till luftkonditionering.
Kylan är kapabel produceras inom ett konventionell kylanläggning alternativt hämtas ifrån därför kallad frikyla, mot modell ifrån kalla vattendrag. Används ett kompressorkylmaskin (eller värmepump) kunna fjärrvärme samt fjärrkyla produceras samtidigt, då man låter förångaren kall luft fjärrkylereturen samt kondensorn värma upp fjärrvärmevattnet.
Används absorptionsteknik förmå värme ifrån en kraftvärmeverk användas på grund av för att driva processen, vilket innebär för att produktionen är kapabel behållas uppe beneath sommaren, då nödvändigheten från fjärrvärme sjunker.
Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^Energimyndigheten, NärvärmeArkiverad 4 femte månaden i året 2009 hämtat ifrån the Wayback Machine.
Läst 7 femte månaden i året 2008
- ^Energimyndigheten, FjärrvärmeArkiverad 1 femte månaden i året 2008 hämtat ifrån the Wayback Machine. Läst 7 femte månaden i året 2008
- ^Håll utkik efter grönt vattenArkiverad 22 juni 2015 hämtat ifrån the Wayback Machine., Vattenfall, 20 april 2009.
- ^BBC News, Explosion rocks huvud New York Läst 16 månad 2007
- ^Se t ex färsk Teknik, 23 femte månaden i året 2007: KTH-forskare önskar frakta spillvärme tillsammans godstågArkiverad 27 november 2011 hämtat ifrån the Wayback Machine..
Läst 7 femte månaden i året 2008
- ^Frederiksen & Werner, sid. Gemensamt för dem är dock att de är moderna anläggningar med höga krav på effektivitet och rökgasrening
342
- ^Frederiksen & Werner, sid. 43
- ^ [abc] Euroheat & Power (2005–2006). Ecoheatcool Work Package 4: Possibilities with more district heating in EuropeArkiverad 14 månad 2007 hämtat ifrån the Wayback Machine.
- ^”svenskfjarrvarme.se - Fjärrvärmepriser”. Arkiverad ifrån originalet den 25 september 2011.
https://web.archive.org/web/20110925104438/http://www.svenskfjarrvarme.se/Statistik--Pris/Fjarrvarmepriser/.
2011-03-24 - ^Fjärrvärmeutredningen (2004). SOU 2004:136 Skäligt kostnad vid fjärrvärme. Fritzes offentliga publikationer. ISBN 91-38-22293-0. http://www.regeringen.se/content/1/c6/03/79/76/555a25d9.pdf. Läst 9 september 2007 Arkiverad 29 september 2007 hämtat ifrån the Wayback Machine.
- ^Fjärrvärmelag (2008:263)
- ^”Vem köper värmen?”.
Svensk Fjärrvärme. Arkiverad ifrån originalet den 29 september 2007. https://web.archive.org/web/20070929031729/http://www.svenskfjarrvarme.se/index.php?use=publisher&id=1207&lang=1. Läst 7 september 2007.
- ^Frederiksen & Werner, sid. 403–405
- ^Frederiksen & Werner, sid. 406
- ^ [ab] IEA, Coming in from the Cold: Improving District Heating Policy in Transition EconomiesArkiverad 7 april 2016 hämtat ifrån the Wayback Machine. (2004)
- ^”Fjärrvärme: Produktion samt bränslen”.
Finsk Energiindustri. Arkiverad ifrån originalet den 25 femte månaden i året 2012. https://archive.is/20120525085634/http://www.energia.fi/se/fjarrvarme/fjarrvarme/produktion%20och%20branslen. Läst 12 juli 2008.
- ^”Arkiverade kopian”. Arkiverad ifrån originalet den 30 april 2018. https://web.archive.org/web/20180430114603/https://www.energiforetagen.se/globalassets/energiforetagen/statistik/fjarrvarme/tillford-energi/branslemix-och-tillford-energi-med-tabell-2016.pdf?v=VmMpJ_ho1Dn_JJS3MAJoIJOmb2w. Läst 1 juli 2017.
- ^”Arkiverade kopian”.
Arkiverad ifrån originalet den 30 april 2018.
Läs om hur värmen från värmeverket kommer hem till dighttps://web.archive.org/web/20180430114427/https://www.energiforetagen.se/statistik/fjarrvarmestatistik/tillford-energi/. Läst 1 juli 2017.
- ^SCB, El-, gas- samt fjärrvärmeförsörjningen 2005Arkiverad 10 femte månaden i året 2015 hämtat ifrån the Wayback Machine. Läst 28 månad 2007.
- ^”Con Ed Steam”.
District Energy Library. Arkiverad ifrån originalet den 21 september 2007. https://web.archive.org/web/20070921191139/http://www.energy.rochester.edu/us/coned.html. Läst 7 september 2007.