Slott 5 km norr om helsingborg

Sofiero existerar en slott tillsammans ett 15 hektar massiv parkträdgård inom helsingborgs socken inom helsingborgs samhälle, omkring fem kilometer norr angående centrala Helsingborg. inom anslutning mot slottsbyggnaden finns även enstaka gourmetrestaurang.

inom parken kring slottet brukar anordnas utställningar samt andra arrangemang. Sofiero äger norra Europas största möte från rhododendron. inom parken finns cirka 10 000 rhododendronbuskar från 300 olika arter samt lika flera hybrider. Parken utnämndes mot Europas vackraste 2010. Sofiero existerar sedan 1 januari 2015 enstaka sektion från detta kommunala bolaget Helsingborg Arena samt Scen AB tillsammans högsta Granström likt verkställande direktör.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Oscar (II) samt Sofia (1864–1905)

[redigera | redigera wikitext]

Sommaren 1864 tillbringade prins Oscar (II), prinsessan Sofia samt barnen vid Kulla Gunnarstorps slott, såsom då ägdes från Baltzar von Platen, nära Öresund, ej långt ifrån detta nuvarande Sofiero. Både prinsessan samt äldste sonen, prins Gustaf (V), fanns sjukliga samt behövde frisk atmosfär.

Prinsparet blev förtjust inom platsen var Sofiero idag ligger, prästhemmanet Skrabelycke, tillsammans vy mot land samt den skogklädda ravinen ner mot Öresunds en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig. inom september 1864 köpte dem Skrabelycke, likt fick namnet Sophie-Ro. inom april 1865 restes takstolarna mot den sommarvilla tillsammans sex en hög byggnad eller struktur såsom prinsparet lät bygga vid Sophie-Ro.

inom juli 1866 flyttade familjen dit ifrån huvudstaden. Familjen levde en sorglöst liv vid Sofiero, prinsessan Sofia tog ridturer vid sin ridhäst Ada samt dem fyra prinsarna växte sig starka beneath vistelserna vid landet såsom fanns många friare än hovlivet inom Stockholm.^[1]

Oscar II blev monark 1872 efter brodern Karl XV:s död.

Oscar samt Sofia fortsatte för att residera vid Sofiero angående somrarna, dock idag då dem ej endast plats hertigparet från Östergötland utan Sveriges kungapar, samt dem fyra prinsarna dessutom växte sig allt större, medförde detta enstaka större hovstat, samt sommarvillan vid Sofiero blev på grund av små. inom juni 1874 påbörjades enstaka ombyggnad från slottet likt avslutades 1876.

Sofiero ägde för tillfället numeriskt värde våningar, istället till enstaka likt tidigare, samt totalt 35 boende, utan att inkludera ekonomiutrymmen. beneath år vilket följde besöktes Sofiero ofta från den skånska aristokratin, dock även från utländska kungligheter. Tsar Alexander gästade slottet 1893.

I anslutning till slottsbyggnaden finns också en gourmetrestaurang

då monark Edvard VII från Storbritannien kom vid mottagning 1901 skedde detta beneath högst informella former.^[2]

Under 1890-talet blev kungaparets mottagning vid Sofiero mer sällsynta. Drottningen ordinerades torr skogsluft istället till Öresunds salta vindar, samt kungen föredrog för att utflykt tillsammans med detta kungliga fartyget Drott samt sågs likt ett flitig gäst ej minimalt vid Marstrand inom Bohuslän.

Sista gången Oscar samt Sofia vistades tillsammans vid Sofiero plats inom samband tillsammans Helsingborgsutställningen 1903.^[3]

Gustaf (VI) Adolf, Margareta samt Louise (1905–1973)

[redigera | redigera wikitext]

När Oscars samt Sofias sonson prins Gustaf (VI) Adolf gifte sig tillsammans Margareta från Storbritannien 1905 fick dem Sofiero inom bröllopsgåva från kungen samt drottningen.

dem anlände mot Sofiero den 22 juli 1905.

Med sin vackra park, unika historia och pampiga slott är Sofiero ett besöksmål i världsklass

beneath prinsessan Margareta genomgick Sofiero enstaka förändring ifrån den oscarianska tidens tunga mörka inredningsideal mot ett modernare, mer ljus stil. då Oscar II dog 1907 samt Gustaf V uppsteg vid tronen blev Gustaf Adolf samt Margareta Sveriges kronprinspar, dock trots ett mer officiell ställning samt fler plikter slutade dem ej vistas vid Sofiero.^[4]

När Gustaf Adolf samt Margareta övertog Sofiero 1905 plats trädgården omodern samt skötseln från den eftersatt.

Endast ett små sektion från slottsområdet fanns anlagd gård, främst den stora gräsmattan öster ifall slottet. på denna plats växte växt liksom genuin kastanj, blodbok, akacia samt kejsarträd.

) Se betyg, recensioner och bilder

inom övrigt fanns enstaka frukt- samt köksträdgård, samt vid terrassen vid sjösidan på grund av detta sena 1800-talet typiska tapetgrupper. Ravinen ner mot havet plats orörd natur samt betraktades från samtiden liksom dyster.^[5] Kronprinsessan Margareta kom ifrån enstaka trädgårdsintresserad släkt, samt inspirerad från den engelska Arts and Crafts-rörelsens trädgårdsideal skapade denna Sofieros nya grönområde.

Längs den således kallade blomstergatan anlades 1910 stora rabatter, tillsammans ett bredd från minimalt fem meter. dem planterades tillsammans rikliga mängder blommor, dock bara ett sort inom varenda avdrag. på grund av för att skydda planteringarna mot vinden konstruerades enstaka spaljé såsom täcktes tillsammans klätterväxt, kaprifol, klematis samt trädslinga.

Margareta utgav dem till sin period nyskapande böckerna Vår grönområde vid Sofiero (1915, nyutgåva 1995) samt Från blomstergården (1917), tillsammans flera fotografier tagna från hon egen samt hovfotografen Alfred B. Nilsson, flera från dem inom färg redan vid 1910-talet. Genom böckerna ifall Sofiero, dock även blomstergatan vid Baltiska utställningen inom malm 1914, presenterade Margareta den moderna engelska trädgården inom Sverige.^[6]

Margareta dog 1920, samt Gustaf Adolf gifte angående sig tillsammans med Louise Mountbatten 1923.

Även kronprinsen ägde en stort nyfikenhet på grund av trädgårdskonst, samt vid 1930-talet började denne samla vid rhododendron. Samlingen kom tillsammans med tiden för att omfatta nästan fem hundra olika sorter. Rhododendronsamlingen fick massiv uppmärksamhet, ifrån plantdel mot fullstor planta. Fram mot Gustaf oss Adolfs död 1973 fanns enstaka plantskola vid Sofiero, samt samarbete bedrevs tillsammans med bland annat relaterat till göteborg botaniska park samt Kew Gardens inom London.

Med sin vackra park, unika historia och pampiga slott är Sofiero ett besöksmål i världsklass

Utöver rhododendron planerades även nästan 2 000 pelargoner samt ovan 300 margeriter vid Sofiero varenda kalenderår. Redan beneath Oscar II:s period planterades fruktträd vid Sofiero, samt beneath Gustaf oss Adolfs tidsperiod skördades såsom maximalt 26 ton bär årligen. detta mesta såldes, dock ännu vid 1960-talet förvandlades många ätbar del mot sylt samt saft inom slottsköket, till för att sedan transporteras upp mot huvudstaden tillsammans järnvägsfordon vid hösten.^[7] mot Sofiero hörde även 80 tunnland odlad mark, varav många såldes mot helsingborgs tätort 1964.^[8]

Gustaf oss Adolf blev monark 1950 då Gustaf V dog.

Några modell vid utländska statsmän såsom gästat Sofiero existerar Indiens premiärminister Jawaharlal Nehru 1957, USA:s tidigare president Dwight D. Eisenhower 1962 samt USA:s vicepresident Lyndon B. Johnson 1963.

Sofiero beneath helsingborgs tätort (1973–)

[redigera | redigera wikitext]

I sitt testamente, daterat 7 december 1959, skänkte Gustaf oss Adolf egendomen Sofiero mot helsingborgs tätort, vid villkor för att staden åtog sig för att "för all kommande [...] vidmakthålla parken samt trädgårdsanläggningarna inom huvudsakligen nuvarande utformning samt skick samt hålla anläggningarna tillgängliga till allmänheten inom sådan omfattning samt vid liknande villkor såsom behärska anses skäliga".

Parken vid Sofiero fick alltså ej förvanskas, dock däremot fick byggnaderna ändras alternativt mot samt tillsammans med rivas. Slottet befann sig nämligen inom uselt skick samt fordrade grundlig renoveringar.

(Totalt 12 slott och herrgårdar, faktiskt

Kungen dog den 15 september 1973 vid helsingborgs lasarett, samt slottet överlämnades mot helsingborgs tätort, dock för att ta emot gåvan fanns ej självklart. en argument plats för att detta skulle kosta kostsam skattepengar, medan republikaner från politiskt relaterade samt principiella skäl ej ville ta emot kungens gåva. kommunens beslutande organ ville dock olik samt avgjorde för att ta emot gåvan vid kungens villkor.

inom femte månaden i året 1974 öppnade parken till allmänheten. inom slottet fanns kafeteria samt en litet konstgalleri.

I parken kring slottet brukar anordnas utställningar och andra arrangemang

Inträdet plats vid den tiden numeriskt värde kronor, enstaka topp på grund av pensionärer. Sommaren 1974 besöktes parken från nästan 150 000 personer.^[9]

1978 hölls den inledande utställningen vid Sofiero, då helsingborgs museum ombesörjde för att Kungliga Husgerådskammarens utställning "Svenska folkets gåvor mot kungaparets bröllop samt prinsessdop" visades vid slottet.

Samtidigt lånade konstsamlaren Sture Andersson, Borstahusgreven kallad, ut verk från bland andra Marc Chagall, Salvador Dalí samt Henri Matisse. Året därpå, 1979, hölls den inledande konserten, då sopranen Birgit Nilsson lockade 5 000 personer inom publiken. identisk kalenderår visades bildkonst från kronprinsessan Margareta samt prins Eugen vid Sofiero.^[10]

1979 beslutades för att Sofiero ej får användas till affärsmässig ändamål.^[10] såsom en erkännande från helsingborgs stads skötsel från Sofiero skänkte kronprinsessan Margaretas unge 1992 ett smycke tillsammans med moderns porträtt, utförd från Carl Milles.^[11]

Den 31 mars 2010 tillkännagavs för att Sofiero slott samt slottsträdgård tillsammans med sin engelska park utsetts mot Europas vackraste park 2010.

Tillkännagivandet skedde vid Sofiero.

detta existerar enstaka jury tillsammans med experter ifrån sex länder likt äger valt ut parken.^[12]

Sofias bro

[redigera | redigera wikitext]

Den 14 april 2018 invigdes ett 57 meter utdragen bro ovan ravinen. Delarna mot bron tillverkades inom Polen samt svetsades ihop innan den lyftes vid plats.^[13] Sofias bro, vilket kostade 8 miljoner för att bygga, belönades tillsammans med Stålbyggnadspriset kalenderår 2021.^[14]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

• Andersson, Ole, 2005: "Kungen liksom trädgårdsmästare", inom Sofiero - kungligt slott samt sagolik trädgård, helsingborgs ort, Helsingborg.
• Billing, Marianne, 2005: "Det kungliga livet", inom Sofiero - kungligt slott samt sagolik trädgård, helsingborgs tätort, Helsingborg.
• Donelius, Anders, 2005: "Ett sommarhem nära sundet", inom Sofiero - kungligt slott samt sagolik trädgård, helsingborgs tätort, Helsingborg.
• Hansson, Marie, 2005: "Blomsterprinsessan", inom Sofiero - kungligt slott samt sagolik trädgård, helsingborgs tätort, Helsingborg.
• Liljedahl, Cecilia, 2005: "Kungligt arv mot folkets glädje", inom Sofiero - kungligt slott samt sagolik trädgård, helsingborgs tätort, Helsingborg.
• Sofiero inom Nordisk familjebok (andra upplagan, 1912)

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]

• Wikimedia Commons äger media såsom rör Sofiero.

  Bilder & media

• Sofiero slott
• Sofiero, inom Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, huvudstaden 1882-1883
• Sofiero inom Historiskt-geografiskt samt statistiskt lexikon öfver Sverige inom 7 grupp, huvudstaden 1856-1870