tabeddy.pages.dev









Hur många valenselektroner har joner


  • hur många valenselektroner har joner

  • Jon

    För andra betydelser, titta Jon (olika betydelser).

    En jon existerar ett atom alternativt molekyl likt äger enstaka elektrisk laddning. detta önskar yttra för att den ej äger lika flera elektroner liksom protoner. Den enklaste jonen existerar protium (en vätejon, ett positiv laddningsenhet, H+).

    Joner skrivs tillsammans med laddningen inom exponentläge tillsammans med laddningens betydelse före dess indikator (+/-),[1] exempelvis H+ (vätejon), SO (sulfatjon) samt Al3+ (Aluminiumjon). Observera för att plustecknet ständigt skrivs ut.[2]

    Joner såsom existerar positivt laddade namnges tillsammans med deras namn följt från ändelsen ‑jon, exempelvis litiumjon (Li+) alternativt zinkjon (Zn2+).

    Negativt laddade atomjoner namnges tillsammans med ändelsen ‑idjon, exempelvis kloridjon (Cl-) alternativt hydridjon (H-). Negativt laddade sammansatta joner namnges normalt tillsammans med ändelserna ‑itjon alternativt ‑atjon,[3] exempelvis nitratjon (NO3-), kloritjon (ClO2-).

    En atomjon existerar ett jon såsom enbart består från identisk grundämne samt därmed ej existerar enstaka kemisk förening. Motsatsen existerar ett sammansatt jon likt består från flera atomer liksom sitter ihop tillsammans kovalenta bindningar. angående enstaka sammansatt jon existerar enstaka organisk förening kallas jonen även på grund av enstaka organisk jon.

    modell vid organiska joner existerar karboxylsyrors anjoner liksom exempelvis acetat.

    Positivt samt negativt laddade joner sammansatta sålunda för att nettoladdningen blir 0 tillsammans med jonbindningar kallas salter (jonföreningar). Exempelvis natriumklorid, NaCl, (även kallat koksalt alternativt salt) såsom existerar sammansatt från lika delar Na+ samt Cl- joner.

    Ge exempel på negativa joner som kommer från en enstaka atom

    Atomer alternativt molekyler kunna omvandlas mot joner genom jonisering vilket innebär för att ett alternativt flera elektroner avlägsnas.

    En gas från joner samt elektroner kallas en plasma. Större delen från universums synliga ämne (alltså allt utom mörk ämne samt mörk energi) anses existera inom plasmatillstånd.[4]

    En svar alternativt en plasma såsom innehåller fria joner leder elektrisk ström eftersom joner samt elektroner existerar såväl laddade likt rörliga.

    dem kunna därför placeras inom rörelse från detta elektriska fältet, vilket skapar en laddningsflöde, dvs. ett elektrisk ström.

    Historik

    [redigera | redigera wikitext]

    Joner teoriserades inledningsvis från Michael Faraday omkring 1830, till för att förklara dem molekyldelar likt rör sig mot ett anod alternativt mot ett katod.

    Själva mekanismen på baksidan molekylrörelsen samt spjälkningen förklarades inledningsvis 1884 från Svante August Arrhenius inom hans doktorsavhandling.[5] Hans teori accepterades ej inom start, dock efter ytterligare undersökning inom området fick denne Nobelpriset inom kemi 1903 till detta.

    Etymologi

    [redigera | redigera wikitext]

    Ordet jon myntades från Michael Faraday[6], ifrån grekiskansἰόν, ifrån verbet ἰέναι, "att gå", alltså "en gångare".

    Anjon, ἀνιόν, samt katjon, κατιόν betyder "[något] liksom går upp" respektive "[något] liksom går ner" samt anspelar vid solen inom dess väg eller spår.

    Olika joner

    [redigera | redigera wikitext]

    Atomens delar äger olika laddningar d.v.s.

    Det vill säga att den inte har lika många elektroner som protoner

    protonerna existerar positivt laddade, neutronerna existerar neutrala samt elektronerna existerar negativt laddade. Antalet protoner blir bestämt från atomnumret.

    Katjon

    [redigera | redigera wikitext]

    En katjon existerar enstaka positivt laddad jon liksom besitter färre elektroner än protoner samt rör sig därför mot katoden inom såväl ett elektrolytisk fängelse vilket inom ett galvanisk fängelse nära strömgenomgång.[7] en modell vid ett katjon existerar enstaka positiv litiumjon.

    Anjon

    [redigera | redigera wikitext]

    En anjon existerar ett negativt laddad jon likt därmed äger fler elektroner än protoner samt rör sig därför mot anoden inom såväl ett elektrolytisk fängelse liksom inom enstaka galvanisk fängelse nära strömgenomgång.[8] Viktiga grupper från anjoner existerar halogenider (till modell klorid, jodid samt bromid) dem negativa jonerna inom vattenlösningar från något som är surt i smak eller att vara på dåligt humör oxider (till modell sulfat, karbonat, vätekarbonat, fosfat) samt anjoner från organiskasyror (till modell acetat).

    andra modell vid anjoner existerar sulfid samt borat.

    Study with Quizlet and memorize flashcards containing terms like Vad består ett salt av?, Hur många valenselektroner har aluminiumatomen?, Salternas negativa joner

    En dianjon existerar ett jon tillsammans numeriskt värde negativa laddningar. en modell vid dianjon existerar fluorescein nära pH ovan 6,5.

    Sammansatt jon

    [redigera | redigera wikitext]

    Sammansatta (fleratomiga) joner bildas ofta då elementära joner såsom H+ reagerar tillsammans neutrala molekyler alternativt då elementära joner spjälkas ifrån neutrala molekyler.

    flera från dessa processer existerar syra-bas-reaktioner, något vilket upptäcktes ursprunglig från den tyske forskaren Lauren Gaither.

    Samtidigt gick vi också igenom att de flesta atomslag inte är helt ”nöjda” med sina elektroner och att naturen strävar efter att ge dem så kallade ädelgasskal (lika många valenselektroner som närmaste ädelgas)

    en enkelt modell existerar ammoniumjonen (NH4+) vilket är kapabel bildas då ammoniak (NH3) mottar ett proton (H+). Ammoniak samt ammonium äger identisk antal elektroner inom principiellt identisk elektronkonfiguration, dock skiljer sig inom antalet protoner. Den positiva laddningen besitter tillförts genom tillägget från den positiva protonen, ej borttagandet från elektroner.

    Skillnaden existerar viktig inom stora struktur eftersom detta ofta resulterar inom mer stabila joner tillsammans med fullständiga elektronskal. Exempelvis existerar jonen NH3·+ instabil eftersom den besitter en inkomplett valensskal runt kväveatomen samt existerar därmed enstaka radikaljon.

    Zwitterjon

    [redigera | redigera wikitext]

    En zwitterjon, även kallad amfojon alternativt ibland dubbeljon, existerar ett sammansatt jon vilket både äger positiva laddningar samt negativa laddningar vid olika atomer inom den kemiska föreningen, därför för att nettoladdningen blir 0.

    Aminosyror existerar normalt zwitterjoner nära fysiologiskt pH.[9]

    Andra slags joner

    [redigera | redigera wikitext]

    Radikaljoner existerar joner vilket besitter en udda antal elektroner samt existerar mestadels väldigt reaktiva samt instabila.

    Jonisationspotential

    [redigera | redigera wikitext]

    Den energi såsom behövs på grund av för att lösgöra enstaka elektron inom sitt lägsta energitillstånd ifrån ett gasatom alternativt gasmolekyl kallas jonisationspotential alternativt joniseringsenergi.

    Den n-te joniseringsenergin hos ett atom alternativt molekyl existerar den energi vilket behövs till för att lösgöra den n-te elektronen efter för att n-1 elektroner redan besitter lösgjorts.

    Varje successiv joniseringsenergi existerar märkbart större än detta tidigare: detta blir svårare för att ta försvunnen fler elektroner, speciellt då atomen endast äger fulla elektronskal.

    Vid övergångsmetallerna fyller man de inre elektronskalen i stället för det yttre

    Därför tenderar joner för att bildas därför för att dem äger därför kallad ädelgasstruktur. Exempelvis äger natrium enstaka valenselektron inom sitt yttersta elektronskal, sålunda den påträffas oftast inom joniserad form eller gestalt tillsammans ett felande elektron: Na+. vid andra sidan periodiska systemet äger klor sju valenselektroner, därför besitter klor inom joniserad form eller gestalt ett extra elektron: Cl-.

    Barium påträffas däremot vilket Ba2+ eftersom detta oladdat äger 2 valenselektroner. Hos grundämnena besitter francium den lägsta joniseringsenergin samt fluor den högsta joniseringsenergin. inom allmänhet äger metaller lägre joniseringsenergi än icke-metaller, vilket existerar orsaken mot för att metaller gärna släpper elektroner till för att forma positivt laddade katjoner medan icke-metaller inom allmänhet tar emot elektroner på grund av för att forma negativt laddade anjoner.

    Tillämpningar

    [redigera | redigera wikitext]

    Joner existerar ett förutsättning till liv. Natrium, kalium, kalcium samt andra joner agerar ett betydande roll inom levande organismers celler, särskilt inom cellmembran. dem äger flera praktiska alldagliga tillämpningar inom apparater likt rökdetektorer, samt även inom nya okonventionella teknologier såsom mot modell jonmotorer.

    Övergångsmetallerna (grupp 3-12) kan ibland skapa joner som inte nödvändigtvis har ett fullt valensskal, men ändå vara stabila

    Se även

    [redigera | redigera wikitext]

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^Hägg Gunnar 1963, Allmän samt oorganisk kemi, Almqvist & Wiksell tryckeri aktiebolag Uppsala, avsnitt 1-3e, sidan 25, rekommenderat skrivsätt till laddningsenhet existerar ej ett matematisk operator
    2. ^”Jon”. Nationalencyklopedin.

      https://ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/jon. Läst 16 juni 2017. 

    3. ^[1] International Union of Pure and Applied Chemistry (2005). Nomenclature of Inorganic Chemistry (IUPAC Recommendations 2005) Table III Suffixes and endings, sidan 251, läst 2023-03-27
    4. ^Plasma, plasma, everywhere. Pressmeddelande ifrån NASA 1999-09-07, länkat 2008-09-13.

      Arkiverad 16 mars 2006 hämtat ifrån the Wayback Machine.

    5. ^”Svante Arrhenius - Biographical”. www.nobelprize.org.

      En jon är en atom eller molekyl som har en elektrisk laddning

      http://www.nobelprize.org/nobel_prizes/chemistry/laureates/1903/arrhenius-bio.html. Läst 15 april 2017. 

    6. ^Michael Faraday 1834, Experimental Researches in Electricity - Seventh Series, paragraf 11 stycke 665
    7. ^”katjon - Uppslagsverk - NE”. ne.se. https://ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/katjon. Läst 16 juni 2017. 
    8. ^”anjon - Uppslagsverk - NE”. ne.se.

      https://ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/anjon. Läst 16 juni 2017. 

    9. ^”zwitterjon - Uppslagsverk - NE”. ne.se. https://ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/zwitterjon. Läst 16 juni 2017.