Vad har estland för statsskick

För andra betydelser, titta land i baltikum (olika betydelser).

Republiken Estland Eesti Vabariik
Nationalsång: Mu isamaa, mu õnn ja rõõm
Huvudstad		Tallinn
Största stad		Tallinn (cirka 400 000 inv.)
Officiellt språk		Estniska
Statsskick		Republik
-	President	Alar Karis
-	Premiärminister	Kristen Michal
Självständighet		från Ryssland resp. Sovjetunionen
-	Deklarerad	24 månad 1918 resp. 20 augusti 1991
-	Erkänd	2 månad 1920 resp. 6 september 1991
Yta
-	Totalt	45 226 km² (129:e)
-	Vatten (%)	4,56 %
Demografi
-	2020 års uppskattning	1 332 634[1] (153:e)
-	Befolkningstäthet	29,5 inv./km² (145:e)
BNP (PPP)		2022 års beräkning
-	Totalt	▲ 59,557 miljarder USD[2] (114:e)
-	Per capita	▲ 44 778 USD[2] (41:a)
BNP (nominell)		2022 års beräkning
-	Totalt	▲ 37,202 miljarder USD[2] (97:e)
-	Per capita	▲ 27 971 USD[2] (50:e)
Ginikoefficient (2021)		▲ 30,6[3]
HDI (2021)		▲ 0,890[4] (31:a)
Valuta		Euro[5] ()
Tidszon		EET(UTC+2)
-	Sommartid	EEST (UTC+3)
Topografi
-	Högsta punkt	Suur Munamägi, 318 m ö.h.
-	Största sjö	Peipus (Peipsi järv), 3560 km²
-	Längsta flod	Võhandu, 162 km km
Kör på		Höger
Nationaldag		24 februari
Nationalitetsmärke		EST
Landskod		EE, EST, 233
Toppdomän		.ee
Landsnummer		372

Estland (estniska: Eesti), officiellt Republiken Estland (Eesti Vabariik, ifrån vaba, "fri", samt riik, "stat, rike"), existerar enstaka republik inom Baltikum inom Nordeuropa.

Landet besitter kust mot Finska viken, Östersjön samt Rigabukten samt landgräns mot Ryssland samt Lettland. Huvudstad existerar Tallinn. Landet omfattar ovan 2 200 småöar inom Östersjön samt inom Finska viken likt ligger mellan land i baltikum samt land i norden. Öarna utgör 10 procent från landets totala yta. dem numeriskt värde största öarna existerar Ösel (Saaremaa) samt Dagö (Hiiumaa), såsom ligger mellan Rigabukten samt Östersjön.

Genom stort insjövatten Peipus (Peipsi järv) inom öster går enstaka sektion från gränsen mot Ryssland. Berggrunden täcks övervägande från morän, likt avlagrats beneath den senaste istiden.

Estlands forntid inkluderar bosättningsperioden (omkring 10000 f.Kr.). Territoriet besitter varit bebott sedan åtminstone 6500 f.Kr., samt finsk-ugrisktalande människor – dem moderna esternas språkliga förfäder – anlände senast omkring 1800 f.Kr.

ifrån 1200-talet fram mot 1900-talet styrdes land i baltikum från utländska män, ursprunglig danskar samt tyskar, samt ifrån 1500-talet svenskar.

Estland (estniska: Eesti), officiellt Republiken Estland (Eesti Vabariik, från vaba, "fri", och riik, "stat, rike"), är en republik i Baltikum i Nordeuropa

tid 1721 övertog Kejsardömet Ryssland makten ovan land i baltikum samt styrde landet inom nästan 200 tid.

År 1918, efter den tyska ockupationen beneath inledande världskriget, utropade republiken land i baltikum sin självständighet. Tyska trupper trängde in inom landet samt Sovjetryssland hotade tillsammans med ockupation, dock efter fredsavtalet 1920 erkände Sovjetryssland formellt land i baltikum.

Självständigheten varade ej speciellt länge. beneath andra världskriget invaderades land i baltikum från ursprunglig sovjetiska samt senare från tyska stridskrafter. tid 1944 återerövrade Sovjetunionen landet, vilket plats enstaka sovjetrepublik fram mot 1991 då man vid nytt utropade sin självständighet. Sedan 2004 existerar landet medlem från både Europeiska unionen samt Nato.

land i baltikum blev 2010 medlem inom OECD samt året därpå införde land i baltikum euron likt valuta.

Landets topografi växlar mellan slätter samt kullandskap. Stora områden existerar karga samt steniga, samt berggrunden existerar övertäckt från tjocka moränlager likt bildades beneath den senaste istiden. Myrar samt mossmarker existerar även vanliga.

ifrån dem stora skogsområdena hämtas råvaran mot den ekonomiskt viktiga träindustrin. Även maskin- samt textilindustri existerar avgörande näringsgrenar.

Endast ett små sektion från landet kunna användas mot jordbruk. Inom jordbrukssektorn dominerar mjölkproduktion samt boskapshantering, särskilt svinavel. Landet äger stora förekomster från oljeskiffer, likt bryts till skildring från gas samt petrokemiska varor.

Nästan all elproduktion samt fjärrvärme görs tillsammans oljeskiffer likt råvara. inom jämförelse tillsammans andra tidigare sovjetrepubliker äger land i baltikum högst levnadsstandard.^[6][7][8]

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Estland plats beneath medeltiden bas till Tyska orden.

ifrån 1561 löd land i baltikum beneath landet dock blev efter detta Stora nordiska kriget enstaka sektion från Ryssland, officiellt nära freden inom Nystad 1721.

Efter oktoberrevolutionen inom Ryssland utropade land i baltikum den 24 månad 1918 självständighet, vilken befästes genom detta estniska frihetskriget samt erkändes från Ryssland genom fredsfördraget inom Dorpat (Tartu) den 2 månad 1920.

Efter Nazitysklands invasion från Polen 1939 samt sänkningen från detta ryska fartyget Metallist utanför Estlands kust fordrade Sovjetunionen flyg- samt flottbaser vid estniskt territorium inför detta stundande kriget.

Turistinformation om Estland

Detta ledde inom förlängningen mot för att sovjetiska trupper ockuperade all landet. en nytt parlament utsågs mot vilket enbart medlemmar ur kommunistpartiet kunde väljas. Detta parlament proklamerade sedermera Estlands införlivning inom Sovjetunionen. Genom anslutningen mot Sovjetunionen ombildades land i baltikum mot ett sovjetrepublik – Estniska SSR – 21 juli 1940.

Mellan 1941 samt 1944 ockuperades land i baltikum från Tyskland tills detta åter annekterades från Sovjetunionen 1944. land fanns bland dem inledande länderna för att erkänna land i baltikum liksom ett sektion från Sovjetunionen.

Estland deklarerade vid nytt sin självständighet den 20 augusti 1991. Självständigheten erkändes från Sovjetunionen den 6 september 1991.

Efter detta besitter detta estniska parlamentet strävat mot integration tillsammans västra europa, vilket besitter lett mot för att landet blev medlem inom Nato den 29 mars 2004 samt inom Europeiska unionen den 1 femte månaden i året 2004. land i baltikum blev medlem inom OECD 2010.

Geografi samt natur

[redigera | redigera wikitext]

Estland ligger längs Östersjöns östra kust, vid den nordvästra delen från den stegrande östeuropeiska slättlandet mellan 57,3° samt 59,5° nord samt 21,5° samt 28,1° öst.

Landets genomsnittliga höjd ovan havet existerar endast 50 meter, samt landets högsta punkt existerar Suur Munamägi inom sydöst, vilket når 318 meter ovan havet.

Oljeskiffer- samt kalkstensfyndigheter, likt tillsammans tillsammans med för att täckt område täcker 47 procent från landet, agerar nyckelroller inom Estlands finans, då landet rent allmänt äger ett fåtal tillgångar.

land i baltikum besitter ovan 1 400 sjöar, dock dem flesta existerar många små. Den största stort insjövatten Peipus (Peipsi järv) ligger vid gränsen mot Ryssland, samt existerar 3 555 km². Landet besitter även en antal myrar samt 3 794 kilometer kuststräcka tillsammans med flera bukter, sund samt vikar. Antalet småöar uppgår mot runt 1 500; dem numeriskt värde största, Ösel (Saaremaa) samt Dagö (Hiiumaa) utgör egna län.

Estlands längsta älv existerar Võhandu, liksom existerar 162 kilometer utdragen. Den största vattendrag existerar Narva.

Se även städer inom land i baltikum.

Politik samt styre

[redigera | redigera wikitext]

Politik

[redigera | redigera wikitext]

Estland existerar ett republik samt ett parlamentarisk demokrati.

Den nuvarande konstitutionen antogs 1992 samt existerar republikens fjärde. Ordinarie omröstning mot parlamentet, Riigikogu, hålls vart fjärde kalenderår, dock presidenten äger även tillfälle för att utlysa nyval beneath vissa förutsättningar. ett sjundedel från invånarna saknar nationalitet samt rösträtt mot parlamentet. Inrikespolitiken präglades länge från partisplittring, dock vid 2000-talet äger läget stabiliserats.

land i baltikum äger varit en pionjärland inom elektronisk röstning nära omröstning, samt äger haft denna tillfälle sedan 2005 till lokalvalen samt sedan 2007 inom nationella omröstning mot Riigikogu. Väljare äger därefter chans för att ändra sin elektroniska förhandsröst inom vallokalen.

Riigikogus 101 ledamöter stiftar lagar, godkänner statsbudgeten samt övervakar regeringens samt dem verkställande organens sysselsättning, samt ratificerar internationella överenskommelser.

Parlamentet äger sitt säte inom slottet vid Domberget inom centrala Tallinn.

Estlands president existerar landets statschef samt äger huvudsakligen ceremoniella samt representativa plikter. Presidenten väljs omväg vart femte tid, tillsammans chans mot högst numeriskt värde mandatperioder inom direkt resultat. Valet sker genom en nominerings- samt röstningsförfarande inom Riigikogu inom flera rundor, fram mot för att enstaka kandidat erhållit kvalificerad majoritet tillsammans med minimalt 68 ledamöter inom parlamentet alternativt för att någon från dem numeriskt värde kandidaterna tillsammans med flest röster uppnått helt majoritet inom enstaka elektorsförsamling bestående från parlamentariker samt kommunalråd.

Presidentens signatur behövs till för att dem lagar vilket parlamentet stiftar bör träda inom kraft samt presidenten äger riktig för att skicka igen lagar likt anses existera inkompatibla tillsammans landets konstitution, vilket inom praktiken sällan sker. Parlamentet äger inom därför fall chansen för att ytterligare ett gång besluta ifall lagens insättning, samt inom således fall blir bestämt frågan från högsta domstolen.

Presidentämbetet besitter sitt säte inom Kadriorgpalatsets administrationsbyggnad inom stadsdelen Kadriorg.

Estlands premiärminister existerar landets regeringschef samt leder regeringen. Premiärministern nomineras från presidenten efter konsultationer tillsammans partierna samt väljs därefter från Riigikogu, liksom äger tillfälle för att förkasta presidentens omröstning mot förmån på grund av ett ytterligare majoritetskandidat.

Regeringens ministrar, vilket högst får existera 15, utses från premiärministern, utnämns formellt från presidenten samt godkänns från parlamentet. dem 12 departementen leds från ministrar tillsammans med motsvarande ansvarsområden, dock premiärministern förmå även utse därför kallade ministrar utan portfölj tillsammans med särskilt definierade information.

Regeringskansliet äger sitt säte inom Stenbockska huset vid Domberget inom Tallinn.

Estlands högsta domstol, Riigikohus, besitter 19 domare samt existerar både högsta juridiska instans samt konstitutionsdomstol, tillsammans auktoritet för att ogiltigförklara lagar såsom strider mot konstitutionen.

Läs om Estlands statsskick och ekonomi, hur landet företräds i EU-institutionerna och hur mycket EU-bidrag man får

Domstolen besitter sitt säte inom Tartu. Domstolens ordförande nomineras från presidenten samt domarna nomineras från högsta domstolens ordförande; varenda ledamöter bör efter nomineringen godkännas från parlamentet samt väljs då vid livstid.

Försvar

[redigera | redigera wikitext]

Syftet tillsammans Estlands försvar existerar för att upprätthålla landets oberoende, suveränitet samt territoriella integritet.

land i baltikum existerar sedan 2004 medlem från såväl EU liksom Nato samt den estniska försvarsmakten skall äga ett sådan kapacitet för att den kunna medverka inom gemensamma militära operationer ledda från EU alternativt Nato.

Den estniska försvarsmakten består från armén, flottan samt flygvapnet, tillsammans med respektive 3 800, 300 samt 200 soldater, från vilka 1 500 existerar värnpliktiga.

land i baltikum besitter allmän värnplikt på grund av män. inom praktiken inkallas ungefär 15 procent från dem värnpliktiga mot grundutbildning. Grundutbildningens längd existerar åtta alternativt elva månader. Den liksom utfört grundutbildningen är kapabel inkallas mot repetitionsutbildning vart femte tid.

Befolkningen har ett stort kvinnoöverskott (116 kvinnor per 100 män), främst beroende

Planerad storleksram på grund av försvarsmaktens mobiliseringsorganisation existerar 16 000 soldater. Därtill kommer Estlands hemvärn, Kaitseliit, tillsammans 8 000 aktiva hemvärnssoldater.

Armén existerar den viktigaste försvarsgrenen samt består från nästa förband:

• Kuperjanovi Üksik-jalaväepataljon (Kuperjanov avdelta infanteribataljon)
• Kalev Üksik-jalaväepataljon (Kalev avdelta infanteribataljon)
• Scoutspataljon (Scoutbataljonen)
• Viru Üksik-jalaväepataljon (Viru avdelta infanteribataljon)
• Üksik-sidepataljon (Avdelta signalbataljonen)
• Üksik-vahipataljon (Avdelta gardesbataljonen)
• Suurtükiväegrupp (Artillerigruppen)
• Õhutõrjedivisjon (Luftvärnsbataljonen)
• Pioneeripataljon (Ingenjörsbataljonen)
• Rahuoperatsioonide Keskus (Centrum till fredsbevarande operationer)
• Militära grader inom Estland

Administrativ indelning

[redigera | redigera wikitext]

Estland existerar indelat inom 15 landskap (estniska: maakonnad, maakond inom singular) samt ifrån 2017 inom 79 kommuner, varav 15 städer (estniska: linnad, linn inom singular) samt 64 landskommuner (estniska: vallad, vald inom singular).

Maakonnad existerar statliga myndigheter samt saknar valda församlingar. Estlands kommuner äger allmän kompetens, samt styrs från kommunens beslutande organ liksom väljs vart tredjeplats tid.

På kort tid har landet förvandlats från planekonomisk sovjetrepublik till ett av EU:s och Natos mest avancerade IT-samhällen, med starka band till finländskt och svenskt näringsliv

detta finns ingen separat kommunalskatt, dock kommuner tilldelas 56 procent från den statsskatt likt blir betald inom deras territorium.

Landskap

Ekonomi samt samfärdsel

[redigera | redigera wikitext]

Ekonomi

[redigera | redigera wikitext]

Estland fanns tidigare en utpräglat jordbruksland, dock efter andra världskriget besitter städerna vuxit snabbt.

Liksom inom andra sovjetrepubliker infördes ett centralstyrd planekonomi. då landet åter blev fritt inleddes enstaka modernisering från den nedslitna industriapparaten samt mödosam passage mot marknadsekonomi. Inom jordbruket, liksom mekaniserades samt kollektiviserades beneath sovjettiden, började man återinföra familjeägda småbruk.

animalisk föda samt mejeriprodukter existerar viktigast.

Estland är den nordligaste och minsta av de tre baltiska staterna

detta kultiveras råg, vete, rotfrukt samt foderväxter. skogsbruk samt skogsindustri besitter sedan gammalt massiv innebörd. Industrin, främst den tunga produktionen, byggdes ut kraftigt från sovjetregimen (verkstadsindustri, kemiska samt elektroniska varor, livsmedel, textilier) samt land i baltikum försåg andra sovjetrepubliker tillsammans med attraktiva produkter.

Energibehovet täcktes mot massiv sektion från inhemsk skifferolja. Oljeskiffer samt fosforit (råvara mot gödselmedel) finns framför allt inom riktning, var brytningen orsakat svåra miljöskador.^[9]

Den estniska centralbanken, Eesti Pank, återupptog sin aktivitet 1990. inom juni 1992 ersatte land i baltikum rubeln tillsammans med landets personlig valuta, den estniska kronan (EEK).

Valutan plats ifrån start bunden mot D-marken. då Tyskland övergick mot euro bands kronan mot den istället. land i baltikum införde euron den 1 januari 2011.^[5]

År 1994 blev land i baltikum en från dem inledande länderna vilket introducerade platt inkomstskatt vid 26 procent oavsett inkomst.^[10] Skatten äger efter detta successivt sänkts.

tid 2017 plats skattesatsen 20 procent.^[11]

På bas från den ryska finanskrisen 1998 genomgick landet 1999 sin sämsta finansiella kris sedan självständigheten 1991.

Vad har Estland för statsskick? Estland är en parlamentarisk republik

land i baltikum gick tillsammans med inom Världshandelsorganisationen 1999; landet fick då hjälp från bland annat Europeiska unionen samt då landet senare blev medlem inom Europeiska unionen 2004 fanns land i baltikum detta nation såsom ägde den starkaste ekonomin från dem nya medlemsländerna.

Estlands vetenskapen om resurserhandel och finans besitter efter en par hårda tid (2007–2009) börjat växa igen.

tackar vare en lågt budgetunderskott äger den estniska staten kunnat hålla ekonomin inom balans. dem rutinjobb liksom flyttats mot landet ifrån västra europa försvann mot mer prisvärd länder, dock istället äger mer högkvalificerade arbeten flyttat mot land i baltikum. Ericsson besitter mot modell enstaka massiv sektion från sin tillverkning från detta nya 4G-systemet (LTE) förlagd mot land i baltikum.

Efter händelserna kring Bronssoldaten fanns farhågor angående för att Ryssland skulle slutföra den tidigare lukrativa transittrafiken tillsammans olja genom landets hamnar. dock ett massiv sektion från transittrafiken fortsätter mot dem estniska hamnarna.

Största exporten existerar från maskiner samt verktyg (33 procent) följt från virke samt text (15 procent), textil (14 procent) samt matrelaterade varor (8 procent).

Främsta handelspartner existerar land i norden, landet, Lettland, Ryssland, Tyskland samt Litauen.

Utveckling sedan 1990-talet

[redigera | redigera wikitext]

Efter Sovjetunionens fall 1991 kämpade Estlands statsmakt tillsammans för att införa ekonomiska reformer, samt genom statssubventioner, privatiseringen från näringslivet samt för att priskontroll samt handelshinder avskaffades, blev landet ett marknadsekonomi efter för att tidigare äga varit ett planekonomi.

Efter för att importen från olja, gas samt ingredienser ifrån Sovjetunionen upphörde, gick land i baltikum tillsammans med inom Internationella valutafonden (IMF) 1992 liksom gav landet lån inom utbyte mot en stramt ekonomiskt schema liksom innebar för att statliga företag blev privatiserade, samt sedan ändrades valutan ifrån rubeln mot kroon, likt knöts mot D-marken.

Inledningsvis ledde detta mot stigande arbetslöshet då flera företag lades ned eftersom detta ej plats lönsamma, samt den statliga byråkratin minskade.^[12] år 1991–1993 föll BNP tillsammans med cirka ett tredjedel, dock genom för att valutan kroon plats kopplade mot D-marken hindrades inflationen samt land i baltikum öppnade upp på grund av utrikeshandel tillsammans med länder inom väst.^[13] inledningsvis 1995 uppnådde land i baltikum ett positiv reell finansiell tillväxt vid 4,3 procent.^[14]

År 1997 ägde landets BNP ökat tillsammans med 11,5 procent, samt 1999 knöts kroon mot euro istället på grund av D-mark.

land i baltikum blev även medlem inom Världshandelsorganisationen (WTO) 1999. Skattesystemet förenklades genom för att platt inkomstskatt infördes; den sänktes sedan stegvis mot 21 procent på grund av privatpersoner samt företag såsom även fick återinvestera sin företagsvinst skattefritt. dem små samt medelstora företagen fortsatte för att privatiseras; dock visade detta sig för att privatisering från mark, egendomar, energisektorn samt järnvägarna fanns problematisk.

Statens telebolag blev delägt från finska Telia Sonera, samt Estlands största banker fick svenska Swedbank samt Skandinaviska Enskilda Banken (SEB) likt nya ägare.

Under 2000–2007 ägde land i baltikum kraftfull finansiell tillväxt, även angående vissa åtstramningar ägde behövts göras då land i baltikum blev medlem inom EU samt NATO 2004.^[12] detta tid såsom visade högst finansiell tillväxt fanns 2006; tillsammans 11,6 procent.

Lönerna ökade kraftigt, samt tillväxten drevs mot massiv sektion från konsumtion betald tillsammans prisvärd utlåning ifrån SEB samt Swedbank. Finanskrisen 2008 ledde mot för att BNP krympte tillsammans 3,6 procent, samt arbetslösheten ökade.

Estland ägde då även mål för att vandra tillsammans inom Europeiska monetära unionen (EMU) samt införa euron. Åtstramningar infördes samt offentliga löner sänktes samtidigt vilket bensinskatter samt mervärdesskatt höjdes, till för att pressa budgetunderskottet beneath 33-procentkravet.

kalenderår 2009 föll BNP ytterligare 14 procent, orsakat från minskad export samt beneath detta inledande kvartalet 2010 nedsänkt arbetslösheten vid 20 procent. beneath detta andra kvartalet genomfördes ett intern devalvering vilket bidrog mot för att den ekonomiska krisen sålunda småningom vände.^[15] Då stod jordbruket på grund av tre procent från BNP, industrin på grund av 29 procent samt tjänstenäringarna till 68 procent.

År 2011 blev land i baltikum medlem inom EMU samt införde euro vilket valuta, vilket följdes från ett ökande inflation. BNP växte tillsammans med cirka åtta procent detta året, samt fem procent 2012, vilket motsvarade 22 375 858 539 USD.^[16] identisk kalenderår ägde land i baltikum den lägsta statsskulden inom förhållande mot BNP inom EU samt detta lägsta budgetunderskottet, 0,3 procent.^[13] Idag existerar land i baltikum en avancerat IT-samhälle, samt internationellt jobbar dem främst inom tjänstesektorn.^[12] tid 2014 plats land samt land i norden dem länder såsom land i baltikum ägde närmast handelssamarbeten med.^[17]

Kommunikationer

[redigera | redigera wikitext]

Estland besitter stora hamnar inom Paldiski samt Tallinn tillsammans goda färjeförbindelser mot bland annat Helsingfors, huvudstaden, Mariehamn samt Sankt Petersburg.

I Tallinn finns Estlands största internationella landningsplats, Lennart Meri Tallinna lennujaam (även kallad Ülemiste). Största flygbolag existerar detta statliga bolaget Nordica liksom bildades efter för att Estonian Air gick inom konkurs 2016. Flygplatserna inom Tartu samt Pärnu besitter reguljär utrikes trafik inom begränsad omfattning. inom juni 2016 fanns detta bara flygplatsen inom Tartu likt ägde ett utrikeslinje mot Helsingfors.

Bland Estlands övriga flygplatser, vilka endast besitter reguljär inrikestrafik, finns Kärdla vid Dagö, Kuressaare vid Ösel samt Runö.

Estland äger numeriskt värde dagliga internationella järnvägslinjer tillsammans persontrafik. Dessa går mot Moskva samt Sankt Petersburg, samt enstaka linje mot Riga vilket dock kräver byte inom gränsstaden Valga. Dock tar denna utflykt ovan nio timmar jämfört tillsammans med bussresan vilket tar knappt fem timmar.

detta inhemska järnvägsnätet besitter vid senare år^[när?] underhållits uselt. Planer finns dock för att, via EU-medel, rusta upp stambanan mot europeisk standard samt den inledande etappen gäller Tallinn-Tartu (180 kilometer). ett massiv sektion från järnvägsnätet inom land i baltikum existerar ej elektrifierat. på grund av närvarande^[när?] trafikeras nästa järnvägslinjer tillsammans med persontrafik:

Tallinn-Pärnu, Tallinn-Paldiski, Tallinn-Narva, Tallinn-Viljandi, Tallinn-Tartu-Valga (vid lettiska gränsen) samt Tartu-Elva.

detta finns även lokaltåg liksom trafikerar sträckor inom Tallinn tillsammans med omnejd.

Demografi

[redigera | redigera wikitext]

Nationalitet	1922	1934	1959	1970	1979	1989	2000	2007
Ester	87,7	88,2	74,6	68,2	64,7	61,5	68,3	68,6
Ryssar	8,2	8,2	20,1	24,7	27,9	30,3	25,8	25,6
Tyskar	1,7	1,5	0,1	0,6	0,3	0,2	0,1	0,1
Svenskar	0,7	0,7	--	--	--	--	--	--
Finnar	--	--	1,4	1,4	1,2	1,1	0,9	0,8
Ukrainare	--	--	1,3	2,1	2,5	3,1	2,1	2,1
Belarusier	--	--	0,9	1,4	1,6	1,7	1,3	1,2
Judar	0,4	0,4	0,4	0,4	0,3	0,3	0,2	0,1
Övriga	1,3	1,0	1,2	1,2	1,5	1,8	1,4	1,7
Total folkmängd (1000-tal)	1 107	1 126	1 196	1 356	1 464	1 565	1 370	1 342

Källa: Library of församling Country Studies, Statistical Office of Estonia

Historiska minoriteter

[redigera | redigera wikitext]

De balttyska samt svenska minoriteterna tvingades inom stort sett fullständigt lämna land i baltikum inom samband tillsammans med dem stalinistiska utrensningarna.

Estlands relationer tillsammans med flyktingarna samt deras ättlingar existerar goda, bland annat därför för att dem tidigare balttyska storgodsägarnas organisationer äger uttalat för att dem ej äger några krav vid sina tidigare gods.^{[källa behövs]} inom land i baltikum finns ovan &&&&&&&&&&&01700.&&&&&01 700 judar, &&&&&&&&&&&01500.&&&&&01 500 tatarer samt färre än &&&&&&&&&&&01000.&&&&&01 000 romer.

Dessa grupper fanns tidigare betydligt större.

Språk

[redigera | redigera wikitext]

Estlands officiella tungomål existerar estniska. detta existerar en östersjöfinskt tungomål inom den finsk-ugriska språkfamiljen. Majoriteten från estländarna äger estniska liksom modersmål. inom sydöstra land i baltikum talas võro, likt existerar en annat tungomål inom identisk släkt.

Enligt officiell statistik bor huvuddelen av befolkningen (70 procent, 2023) i städer

Andra tungomål inom land i baltikum existerar ryska, vilket existerar modersmål till ungefär 25 procent från befolkningen. inom Tallinn besitter uppemot halva befolkningen ryska likt modersmål, samt inom landets tredjeplats största ort, gränsstaden Narva, existerar majoriteten (93 procent) rysktalande.^[18] Ungefär hälften från Narvaborna existerar estniska medborgare, knappt 40 andel existerar ryska medborgare samt cirka &&&&&&&&&&&08000.&&&&&08 000 existerar statslösa.^[när?] dem sistnämnda är kapabel tillsammans med estniska främlingspass utflykt mellan Ryssland samt land i baltikum utan inresetillstånd.

Narva ligger inom landskapetIda-Virumaa liksom även besitter ett majoritet (72,8 procent) tillsammans med ryska liksom modersmål.

Det äger sedan utdragen period åter funnits ett rysktalande minoritet inom land i baltikum. flera från landets äldre ryskspråkiga existerar personer liksom flyttade mot land i baltikum beneath sovjettiden, medan en stort antal ryskspråkiga födda inom Estniska SSR beneath flera kalenderår endast kunde erhålla estnisk nationalitet ifall dem även behärskade estniska språket.

Därför finns närmare &&&&&&&&&&080000.&&&&&080 000 statslösa ryskspråkiga inom land i baltikum. Orsaken existerar historisk; inom samband tillsammans med självständigheten ville den estniska staten ej automatiskt ge nationalitet mot dem ryska invånare såsom sågs likt ockupationsmaktens representanter.

Omkring &&&&&&&&&0100000.&&&&&0100 000 personer blev ryska medborgare efter Sovjetunionens fall, främst till för att detta plats sålunda svårt på grund av dem för att ett fåtal estniskt nationalitet.

Ändringar inom lagen ifall nationalitet antogs inom januari 2016. Den nya lagen innebär automatiskt nationalitet nära födseln på grund av ungar mot statslösa samt undantag på grund av personer ovan 65 ifrån krav vid språkprov.

Enligt skollagen bör minimalt 60 andel från undervisningen inom varenda gymnasieskolor ske vid estniska. Ökningen från utbildning vid estniska inom ryskspråkiga skolor sker stegvis, dock 2017 fanns &&&&&&&&&&&02000.&&&&&0