Vad avgör könet på fostret

Människans 46 kromosomer, strukturerade parvis. inom könscellerna, detta önskar säga äggcellerna samt spermierna, finns detta en exemplar från varenda kromosom. inom samtliga andra celler finns två exemplar från varenda kromosom, tillsammans en undantag. Män äger två olika könskromosomer, X samt Y. Kvinnor besitter däremot två likadana könskromosomer, båda X. Deras en X-kromosom inaktiveras dock mellan celldelningarna mot ett så kallad "Barr body". Därmed får generna inom X-kromosomen lika massiv konsekvens hos båda könen. Bildens kromosomer är från ett man. Längst ner mot höger ser man Y-kromosomen tillsammans tillsammans med den större X-kromosomen. artighet of the National Human Genome Research Institute (USA), in the public domain.

Vad är detta liksom avgör ifall en foster blir hona alternativt hane, flicka alternativt pojke.

Vad är det som avgör om ett foster blir hona eller hane, flicka eller pojke

Förvånande nog är skillnaderna många stora mellan olika djurgrupper. Hos vissa ryggradsdjur, bland dem människan, bestäms könet från genetiska skillnader mellan honfoster samt hanfoster. Hos andra bestäms könet märkligt nog från miljön, vanligen från den temperatur vilket fostret utsätts för.

Könet är ej bestämt inom tidiga embryon

Hos tidiga embryon från ryggradsdjur är könet ännu ej bestämt.

Så småningom bildas en par genitalkammar inom kroppshålans bakre vägg. Dessa kammar innehåller ett bark samt ett märg. Barken är kapabel ge upphov mot äggstockar (ovarier). Märgen förmå ge upphov mot testiklar. Föregångarna mot äggcellerna samt spermierna härstammar märkligt nog ej från fostret, utan från gulesäcken vägg, alltså detta cellskikt såsom omger äggets gula.

Därifrån går eller reser dessa så kallade primordiella könsceller mot genitalkammarna. samtliga rygggradsdjur äger enstaka gulesäck, förvånande nog även däggdjuren. Däggdjurens gulesäck innehåller emellertid ingen gula, utom hos dem äggläggande kloakdjuren. Läs om fosterhinnor på ett ytterligare sida.

Könsbestämning tillsammans könskromosomer

Könet kunna bestämmas relaterat till gener, ofta från särskilda könskromosomer inom arvsmassan.

Hos människan samt nästan samtliga andra däggdjur äger hanar enstaka X-kromosom samt ett Y-kromosom, honor två X-kromosomer. Hos honor inaktiveras dock den en X-kromosomen, vilket gör för att båda könen producerar lika många från denna kromosoms genprodukter. Den inaktiverade X-kromosomen, könskromatinet ("Barr body") kunna iakttagas inom honliga cellkärnor.

Hos fåglar äger däremot hanar två Z-kromosomer, honor enstaka Z-kromosom samt enstaka W-kromosom. Texten fortsätter beneath bilden.

Pilarna visar könskromatinet ("Barr body") från ett kvinna inom två cellkärnor, likt färgats på olika sätt. Könskromatinet är ett gjord inaktiv X-kromosom. Inaktiveringen från kvinnors en X-kromosom gör för att både kvinnor samt män bara besitter enstaka energisk X-kromosom inom sina celler. Därmed blir effekterna från denna kromosoms gener lika stora hos båda könen, så kallad doskompensation. Doskompensation förekommer hos däggdjur, dock ej hos fåglar. Intressant nog är detta sannolikt just frånvaron från doskompensation likt bestämmer könet hos fåglar, mera därom längre ner på denna blad. artighet of S. M. Gartler et al. beneath this CC License.

Temperaturbetingad könsbestämning

Könet förmå också bestämmas från miljöfaktorer, vanligen från den temperatur likt detta givande embryot utsätts för beneath ett väsentlig period.

Oftast finns detta då enstaka tröskeltemperatur. nära temperaturer ovanför tröskeln utvecklas embryot mot detta en könet, nära temperaturer beneath tröskeln mot detta andra. Hos vissa arter uppkommer hanar nära höga samt honor nära låga temperaturer, hos andra hanar nära låga samt honor nära höga. Åter andra arter äger två tröskeltemperaturer.

Då uppkommer hanar nära temperaturer mellan tröskelvärdena, honor både nära högre samt nära lägre temperaturer.

Temperaturbetingad könsbestämning förekommer hos samtliga krokodildjur, hos dem flesta sköldpaddor, hos några ödlor samt ormar samt hos många fiskar. Kräldjur lägger ofta äggen inom nästen.

Krokodiler täcker över dem tillsammans med växtdelar, havssköldpaddor gräver ner dem inom sanden på havsstränder. detta temperaturspann, inom vilket både hanar samt honor förmå kläckas inom en näste, är många smalt.

Du får också veta vilka sjukdomar och besvär som du kan få under graviditeten

angående båda könen kläcks finns detta förmodligen små temperaturvariationer inom nästet. Hos havssköldpaddor besitter man demonstrerat för att vissa nästen bara ger upphov mot honor, andra mot hanar. Texten fortsätter beneath bilden.

Ägg från ett havssköldpadda. Honan besitter grävt en hål inom strandens småsten samt lagt äggen, dock ännu ej fyllt igen hålet. Hos dem flesta sköldpaddor bestäms könet från den temperatur embryona inom äggen utsätts för. Detta innebär för att endast hanar förmå kläckas ur vissa nästen, endast honor ur andra. Det som avgör barnets biologiska kön är om det är en X eller Y kromosombärande spermie som befruktar ägget artighet of Steve Hillebrand and the U.S. Fish and Wildlife Service, in the public domain.

Andelen hanar samt honor hos olika djur

Vid genetisk könsbestämning ligger könskvoten inom regel nära 0,5, detta önskar säga 50 andel. Detta innebär för att andelen hanar är ungefär 50 andel samt andelen honor därmed ungefär lika massiv.

Hos människan föds cirka 52,5 andel pojkar samt cirka 47,5 andel flickor. Orsaken mot detta är oklar, man kunna bara spekulera. ett möjlig orsak är för att spermier tillsammans Y-kromosomer simmar något lite snabbare än dem tillsammans med X-kromosomer samt därmed äger större chans för att nå ägget först.

Å andra sidan är dödligheten något större hos detta manliga könet nära samtliga åldrar efter födelsen samt mäns medellivslängd mindre än kvinnors.

detta är synnerligen märkligt för att könet kunna bestämmas från temperaturen. nära temperaturbetingad könsbestämning förmå nämligen könskvoten variera många mer än nära genetisk.

Man är kapabel tycka för att detta naturliga urvalet borde leda mot 50 % honor samt 50 % hanar. Den varierande könskvoten nära temperaturbetingad könsbestämning förmå självklart orsakas från väderlekens temperaturvariationer. Teoretiskt skulle detta dock behärska existera både enstaka fördel samt ett nackdel.

dock angående detta vet man många lite. ifall populationen är små skulle detta behärska tänkas existera ett fördel tillsammans med ett större andel honor. Då skulle populationen behärska växa snabbare. detta skulle artikel många intressant för att känna till angående krokodilhonor samt sköldpaddshonor förmå välja nästets läge efter den temperatur såsom råder där.

Man äger befarat för att den globala uppvärmningen skulle ställa mot bekymmer för varelse tillsammans temperaturbetingad könsbestämning.

Också här är kunskapsläget oklart. Å en sidan äger dessa varelse upplevt stora klimatiska temperaturvariationer beneath sin evolution. Å andra sidan värms jordklotet idag upp snabbare än någonsin beneath livets tillväxt. inom enstaka produkt från 2018 besitter man påvisat en extremt överskott från honor från vissa äggläggningsstränder för soppsköldpaddan.

Man tror för att detta beror på den globala uppvärmningen samt befarar för att endast honor kommer för att kläckas på dessa stränder inom framtiden.

Hur fungerar könsbestämningen hos människan samt andra däggdjur?

Hos människan samt andra äkta däggdjur (placentadäggdjur) finns detta inom dem blivande könsorganen två komplexa mekanismer, varav den enstaka leder mot honlig samt den andra mot hanlig tillväxt.

detta handlar angående genetiska kedjereaktioner, inom vilka proteinprodukter från gener aktiverar andra gener. många grovt förenklat skulle man behärska säga för att tillväxt mot hona är grundtillståndet samt för att Y-kromosomen stimulerar hanlig tillväxt, samtidigt liksom den hämmar honlig tillväxt.

Texten fortsätter beneath bilden.

Små skillnader kunna ge stora effekter. Bilden visar dem kemiska formlerna för två könshormoner hos människan. Testosteron är detta viktigaste från dem androgener såsom insöndras från testiklarna. Estradiol är detta viktigaste från dem östrogener vilket insöndras från äggstockarna. Skillnaderna mellan dem två molekylerna är markerade tillsammans pilspetsar samt prickar. Intressant nog är bildning från könshormoner ej detta första steget, när könet bestäms hos en människofoster. detta viktiga enzymet aromatas katalyserar omvandlingen från testosteron mot estradiol.     För dem kemiskt bevandrade följer här ett omfattande redogörelse. dem kolatomer såsom finns inom sexhörningarnas samt femhörningarnas hörn är ej utritade. dem väteatomer såsom binder mot kolatomerna är ej heller utritade. Testosteron bär ett ketogrupp där estradiol bär ett hydroxylgrupp. ett metylgrupp saknas hos estradiol. Det är vanligt för föräldrar som har ett barn att önska sig ett barn av det andra könet Dessa båda förändringar leder mot för att den vänstra sexringen aromatiseras samt får förändrade attribut. From Wikimedia Commons, in the public domain.

På Y-kromosomen finns ett överordnad gen vilket kallas Sry. Dess proteinprodukt binds mot en annat protein inom cellkärnan hos dem celler såsom senare ger upphov mot testiklarnas så kallade Sertoliceller.

detta bildade proteinkomplexet aktiverar ett ytterligare gen, Sox9. Via komplexa mekanismer leder detta mot hanlig tillväxt samt hämning från honlig tillväxt. Hos honor saknas Y-kromosomen samt därmed genen Sry. Hos dem hämmas genen Sox9, inom stället för för att aktiveras. Detta sker tillsammans med hjälp från proteinprodukten från genen Fox12 inom dem celler vilket senare ger upphov mot äggstockarnas så kallade follikelceller.

Via komplexa mekanismer leder detta mot honlig utveckling.

Innan könet bestämts bildas inom fostret två gångsystem, dem Wolffska samt dem Müllerska gångarna. Hos hanfoster utvecklas dem Wolffska gångarna mot sädesledarna, sädesblåsorna samt bitestiklarna, medan dem Müllerska degenererar samt bara finns kvar liksom rudiment.

Hos honfoster utvecklas dem Müllerska gångarna mot äggledarna, livmodern samt slidan, medan dem Wolffska gångarna degenererar samt bara finns kvar liksom rudiment. Läs om rudiment på enstaka ytterligare sida.

Hos hanliga foster insöndras så småningom manliga könshomoner, androgener, framför allt testosteron, från testiklarna.

Det kan resultera i att vårdpersonalen ”gissar” könet för att mildra föräldrarnas oro

Notera emellertid för att detta ej är könshormoner, androgener hos män samt östrogener hos kvinnor, såsom är detta första steget inom dem kedjerektioner vilket bestämmer könet. detta är närvaron alternativt frånvaron från Y-kromosomens Sry-gen, samt därmed från Sry-proteinet, vilket är avgörande.

Androgener är emellertid nödvändiga för dem inre samt yttre könsorganens fortsatta tillväxt inom hanliga foster. Östrogener är däremot ej nödvändiga för könsorganens tillväxt inom honliga foster.

Effekter från androgener samt östrogener efter födelsen hos människor

Efter födelsen är androgener samt östrogener, jämte andra hormoner, nödvändiga för pubertetsutvecklingen, menstruationscykeln samt spermieproduktionen.

Dessutom ger dem upphov mot dem så kallade sekundära könskaraktärerna, mot modell skillnaderna inom kroppsform samt kroppsbehåring mellan kvinnor samt män. Slutligen påverkar dem hjärnan, vilket leder mot skillnaderna inom könsdrift samt sexuellt beteende mellan män samt kvinnor.

Märkligt nog, påverkas könsdriften hos kvinnor troligen maximalt från androgener från binjurarna.

Hos vissa ryggradsdjur, bland dem människan, bestäms könet av genetiska skillnader mellan honfoster och hanfoster

Hos dem flesta däggdjur orsakar androgener helt tydligt våldsamt beteende hos hanar, särskilt när dem konkurrerar angående honor inom samband tillsammans parningen. Även hos människan påverkar androgener samt östrogener många sannolikt känslor samt beteenden, dock på en komplicerat sätt samt inom samverkan tillsammans med andra genetiska faktorer samt tillsammans med miljöfaktorer.

Många sådana beteenden är dock svåra för att analysera hos människan, bland annat beroende på varierande hormonhalter beneath loppet från kvinnors menstruationscykel samt varierande hormonhalter inom olika situationer. Dessutom finns detta individuella skillnader. Mäns jämfört tillsammans kvinnors större benägenhet framför allt mot dominansbeteende, dock därmed också mot aggression samt våld, torde dock mot massiv sektion orsakas från androgener, även ifall andra faktorer bidrar.

Effekten från testosteron hos män verkar mot modell artikel olika hos olika personlighetstyper.

Könsbestämning hos fåglar

Hos nästa samtliga fåglar bestäms könet från könskromosomer. såsom ovan nämnts, besitter hanar två Z-kromosomer, honor enstaka Z-kromosom samt enstaka W-kromosom.

Könet bestäms beneath fosterutvecklingen. Hur detta sker är oklart. i enlighet med ett ett antagande eller en förklaring som föreslås för att förklara något bestäms könet från genen DMRT1 likt finns på Z-kromosomer. Denna gen kodar för en protein, vilket är enstaka transkriptionsfaktor.

Transkriptionsfaktorer aktiverar alternativt inhiberar andra gener. eftersom hanembryon äger två DMRT1-gener får dem enstaka högre halt från DMRT1-faktorn än honor inom sina så kallade odifferentierade gonader. möjligen är detta denna skillnad vilket avgör angående ett odifferentierad gonad utvecklas inom hanlig riktning mot ett testikel alternativt inom honlig riktning mot enstaka äggstock.

Slår man ut DMRT1-genen hos hanembryon får dem äggstocksliknande gonader, ifall än ej normala äggstockar. Dessutom aktiveras enzymet aromatas, liksom omvandlar detta hanliga könshormonet testosteron mot detta honliga könshormonet estradiol. Texten fortsätter beneath bilden.

Den spelande tjädertuppens utmanande uppträdande är betingat från manliga könshormon, androgener. detta finns enstaka massiv mängd studier vilket påvisat effekter från könshormoner på däggdjurs samt fåglars beteende. artighet of A. Neumann, from Encyclopedia of Life beneath Creative Commons Attribution-NonCommercial 3.0 Unported License.

Könskromosomerna styr detta grundläggande samt första steget nära könsbestämningen.

Deras handling är oberoende från hanliga samt honliga hormoner. Deras handling leder emellertid mot aktivering från gener, bland annat gener likt gör för att hanliga alternativt honliga könshormoner senare bildas. Hormonerna påverkar könsorganens tillväxt samt funktion inom fostret samt senare inom existensen. dem påverkar också dem sekundära könskaraktärerna hos vuxna individer.

mot dem senare hör hos många fåglar bland annat fjäderdräktens färger samt kroppens storlek.

Könshormonernas roll inom fågelfostret är så vitt jag vet oklar.

Hur fungerar miljöbetingad könsbestämning?

Hos dem flesta reptiler tillsammans med temperaturbetingad könsbestämning avgörs könet tillsammans enstaka helt ytterligare mekanism. Man vet ej fanns dem receptorer såsom mäter temperaturen är belägna.

Man tror för att dem finns inom genitalkammarna, dock man är kapabel ej utesluta möjligheten, för att genitalkammarna påverkas från receptorer inom andra delar från kroppen via nerver. Hos amerikansk alligator äger man dock demonstrerat för att temperaturreceptorn TRPV4 mäter temperaturen inom genitalkammarna. Inom en visst temperaturintervall tycks denna receptor påverka gener liksom styr könsbestämningen.

Märkligt nog verkar TRPV4 bara styra utvecklingen mot hane, ej mot hona. detta förefaller således finnas enstaka ytterligare mekanism, såsom styr den honliga utvecklingen.

Könet betäms hos reptilerna från dem honliga hormonerna, östrogenerna. Deras mekanism är således radikalt olik än däggdjurens.

Enzymet aromatas tycks spela ett huvud roll, titta bilden överst på denna blad. Detta enzym är hastighetsbestämmande inom den syntesväg, genom vilken östrogenet estradiol bildas. angående aromataset aktiveras ökar östrogensyntesen samt fostret utvecklas mot enstaka hona. angående aromatasaktiviteten förblir låg, utvecklas fostret mot enstaka hane.

angående aromataset hämmas utvecklas hanar även nära temperaturer, vilket normalt borde leda mot honlig tillväxt.

Ibland upptäcks inte tillståndet förrän senare i livet på grund av utebliven pubertet eller svårighet att få barn

Mekanismerna är emellertid dåligt utredda samt detta finns väsentliga skillnader mellan olika arter.

Vad kom först, miljöbetingad alternativt genetisk könsbestämning?

Det är många egendomligt för att könet bestäms på så många olika sätt hos ryggradsdjuren genom radikalt olika varianter från genetisk samt miljöbetingad könsbestämning.

Möjligen kunna könet mot samt tillsammans hos vissa arter påverkas från tillväxthastigheten. Hos ett nejonögeart uppkommer en kraftigt överskott från hanar inom miljöer tillsammans dålig födotlllgång, där larverna växer långsamt. inom miljöer tillsammans god födotillgång, där larverna växer snabbt, uppkommer även där en överskott från hanar, dock betydligt mindre.

Detta kunna många väl artikel funktionellt, eftersom detta kräver mer energi för att producera ägg än för att producera spermier.

mot detta kommer för att detta finns kräldjursarter vars kön bestäms både från könskromosomer samt från temperaturen. Hos enstaka skinkart tillsammans med könskromosomer besitter hanarna antingen XX alternativt XY, honorna ständigt XX.

XX innebär två X-kromosomer, XY enstaka X-kromosom samt ett Y-kromosom. Hos denna ödla gör låg temperatur beneath embryots tillväxt för att XX-embryon utvecklas mot hanar. Hos enstaka ytterligare ödla tillsammans könskromosomer äger honorna antingen ZZ (två Z-kromosomer) elelr ZW (en Z-kromosom samt enstaka W-kromosom), dock hanarna besitter ständigt ZZ.

Hos denna art gör hög temperatur beneath embryots tillväxt för att ZZ-embryon utvecklas mot honor.

Vilken plats då den ursprungliga formen från könsbestämning hos kräldjur, inklusive fåglar, samt däggdjur, två grupper såsom tillsammans många massiv sannolikhet äger ett gemensam förfader.

Man kunna bara spekulera. detta finns argument för båda alternativen.
 

Referenser

S. M. inom. Alam et al.: Did lizards follow unique pathways in sex chromosome evolution? (Genes 9:239, 2018).

J. M. Carré et al.: Exogenous testosterone rapidly increases aggressive behavior in dominant and impulsive dock (Biological Psychiatry 82:249-256, 2017).

J.

M. Carré and N. A. Olmstead: Neuroscience forefront review. Social neuroendocrinology of human aggression, examining the role of competition-induced testosterone dynamics (Neuroscience 286:171-186, 2015).

P. Celec, D. Ostatníková and J. Hodosy: On the effects of testosterone on brain behavioral functions (Frontiers in Neuroscience 9:12, 2015).

S.

M. Gartler et al.: Normal histone modifications on the inactive X chromosome in ICF and Rett syndrome cells: implications for methyl-CpG binding proteins (BMC Biology 2:21, 2004).

G. C. Hays et al.: Population viability at extreme sex-ratio skews produced bygd temperaturedependent sex determination (Proceedings of the Royal kultur B 284:20162576, 2017).

M.

Hines: Sex-related variation in human behavior and the brain (Trends in Cognitive Science 14: 448-456, 2010).

M. Johnson Pokorná and Lukáš Kratochvíl: What was the ancestral sex-determining mechanism in amniote vertebrates? (Biological Reviews 91:1-12, 2016).

N. S. Johnson, W. D. Swink, and T. O. Brenden: Field study suggests that sex determination in sea lamprey fryst vatten directly influenced bygd larval growth rate (Proceedings of the Royal samhälle B 284:20170262, 2017).

H.

Merchant-Larios and V. Díaz-Hernández: Environmental sex determination mechanisms in reptiles (Sexual Development 7:95-103, 2013).

N. J. Mitchell and F. J. Janzen: Temperature-dependent sex determination and contemporary climate change (Sexual Development 4:129–140, 2010).

K. T. Moeller: Temperature-dependent sex determination in reptiles (Embryo Project Encyclopedia, updated 25 February 2015).

R.

E. Norman et al.: Trait anxiety moderates the relationship between testosterone responses to competition and aggressive behavior (Adaptive Human Behavior and Physiology 1:312-324, 2015).

D.

Förvånande nog är skillnaderna mycket stora mellan olika djurgrupper

O’Meally et al.: Are some chromosomes particularly good at sex? Insights from amniotes (Chromosome Research 20:7-19, 2012).

K. A. Pavlov, D. A. Chistiakov and V. P. Chekhonin: Genetic determinants of aggression and impulsivity in humans (Journal of Applied Genetics 53:61–82,k 2012).

R. Sekido and R. Lovell-Badge: Sex determination involves synergistic action of SRY and SF1 on a specific Sox9 enhancer (Nature 453:930-934, 2008).

E.

P. Widmayer, H. Raff, and K. T. Strang: Vander's human physiology (12th ed, McGraw-Hill, 2011).

R. Yatsu et al.: TRPV4 associates environmental temperature and sex determination in the American alligator (Scientific Reports 5:18581, 2015).
 

Till början på sidan

Till "Djurfakta"