tabeddy.pages.dev









Varför är mitt könshår så tjockt

Hår

Hår existerar trådformiga proteinutväxter ifrån hårsäckar inom huden hos däggdjur. Håret besitter olika funktioner hos olika arter. Bland annat kunna detta skydda mot höga alternativt låga temperaturer inom omgivningen, minska friktionen (till modell inom armhålorna), användas såsom känselspröt (morrhår), skydda mot UV-ljus alternativt fungera såsom försvar mot fiender (igelkottens taggar).

Hos andra varelse än människor kallas håret ofta till päls. grövre kalufs förmå kallas på grund av styva hår exempelvis på en borste. kalufs ifrån hästars man samt svans benämns tagel. Huvudkomponenten inom kalufs existerar keratin. Keratiner existerar proteiner, långa länkar som är kopplade samman ofta för att binda eller säkra något tillsammans med aminosyror.

detta mänskliga håret förmå, inom likhet tillsammans med huden, bli objekt till sminkning.

Människans hår

[redigera | redigera wikitext]

Håret består från ett fri sektion, liksom kallas hårskaft alternativt hårstrå, samt enstaka inom huden nersänkt sektion, den således kallade roten. Roten omges från enstaka hårfollikel, även kallad hårsäck.

Invid hårsäcken finns talgkörtlar samt mot hårsäcken fäster muskeln musculi arrectores pilorum. varenda hårstrå består från medulla, cortex samt kutikulan.[1] Medulla existerar märgen från hårstrået samt finns innerst.[2] Cortex, vilket existerar barken likt omger märgen existerar enstaka många organiserad struktur samt fungerar såsom den huvudsakliga källan på grund av hårstråets mekaniska hållfasthet samt vattenupptagning.

Ambosexuellt hår är hår under armarna, hår på nedre pubistriangeln, och visst hår på armar och ben

Cortex innehåller melanin, likt ger färg åt fibern utifrån mängd, leverans samt typ från melanin. Kutikulan existerar detta yttre höljet likt omger cortex. Dess komplexa struktur glider isär då håret växer samt omsluts från en molekylskikt från lipider vilket utför för att håret stöter försvunnen vatten.[1] Människans kalufs består mot största delen från proteinet α-keratin.

Håret växer endast inne inom hårsäcken, nämligen inom rotens understa sektion, var cellerna delar sig mitotiskt. Därifrån går eller reser cellerna uppåt mot skaftet var dem keratiniseras samt dör. Den enda "levande" delen från håret finns alltså inom follikeln. detta synliga hårstrået uppvisar ej någon biokemisk handling samt kategoriseras likt "död".

Hårstrået besitter enstaka tillväxtfas (anagenesfas) samt ett vilofas (telogenesfas) vilket följer vid varandra. beneath tillväxtfas existerar hårfolliklarna långa samt bulliga samt håret växer utåt tillsammans med ett hastighet vid cirka 1/3 mm per ljus. Efter tre mot sex månader (hår inom armhålan samt könshår äger längst bort tillväxtcykel) stannar tillväxten, follikeln krymper samt roten växer fast.

Efter ett tids vila därför börjar enstaka nytillväxtperiod samt då puttas detta gamla hårstrået ut, samt detta nya strået börjar växa ifrån papillen. Huvudhår äger många längre tillväxtperioder samt blir många längre innan dem fälls. detta beror vid arvsanlag. [3]

Hårvårdpreparat är kapabel ej uppväcka liv inom döda strån. detta likt sker, existerar för att preparatet lägger sig liksom en yttre skelett, liksom utför för att strået förbättrad motstår yttre tryck.

Lär dig mer om håravfall här

Kroppsbehåring

[redigera | redigera wikitext]

Studier vid löss indikerar för att människans förfäder förlorade många från kroppsbehåringen till 3,3 miljoner kalenderår sedan.[4] detta finns flera teorier angående orsakerna mot detta. ett teori existerar för att en könsurval lett mot för att mer juvenila drag selekterats fram (neoteni).

dem flesta evolutionsforskare verkar dock mena för att allt eftersom kroppsstorleken ökar således ökar nödvändigheten för att utföra sig från tillsammans med kroppsvärme inom snabbare takt. Människans förmåga för att svettas skulle inom därför fall äga utvecklats ungefär samtidigt, samt förlusten från päls fullfölja detta enklare för att svettas samt vid därför vis kall luft ner kroppen.[5] [6]

Olika kroppsdelar äger olika typer från kalufs.

dem fina kalufs liksom täcker nästan kurera kroppen hos foster kallas lanugohår. Lanugohår förmå även återuppstå inom samband tillsammans med ätstörningar likt en sätt till kroppen för att hålla värmen trots bristen vid underhudsfett.[7] ifrån barndomen täcks sedan bota kroppen från vellushår, utom vid läpparna, hand- samt fotsulorna, vissa externa genitala områden, naveln samt ärrvävnad.

Vellushår existerar fjun vilket sällan blir längre än 2 cm samt vilka inom regel existerar opigmenterade.[8]

De stigande nivåerna från manliga könshormoner (androgener) beneath puberteten orsakar ett transformationsprocess var vellushår omvandlas mot slutligt kalufs (hår tillsammans med kraftigare hårstrån vilka inom regel existerar pigmenterade) vid en flertal områden vid kroppen.

När nivåerna av östrogen minskar under förklimakteriet och klimakteriet förkortas tillväxtfasen och övergångsfasen samt vilofasen förlängs

eftersom folliklarna svarar vid androgener (främst testosteron samt testosteronderivat) kallas detta även på grund av androgent kalufs. Hastigheten till hårtillväxt samt densiteten ökar. Olika områden existerar olika känsliga till androgener (till modell existerar pubesområdet maximalt känsligt samt grövre kalufs växer oftast ursprunglig var likt en svar vid androgener).

detta går emellertid ej för att dra någon riktigt vass gräns mellan vellus- samt terminalhår; mellanting mellan dessa kallas intermediat kalufs. vid kroppsdelar tillsammans terminalhår förekommer ibland även vellushår.[8]

Områden likt utvecklar terminala kalufs vid både män samt kvinnor existerar underarmarna, underbenen samt pubesområden.


  • varför  existerar mitt könshår  därför tjockt

  • Däremot brukar endast män erhålla androgena kalufs vid andra områden likt inom ansiktet (skägg), vid bröstet, buk samt armar samt ben. Kvinnor behåller mer vellushår såsom ej syns lika klart. Genetiska variationer bestämmer den könsberoende utvecklingen från kroppshår samt kvinnor inom vissa delar från världen äger mot modell enklare för att förbättra mustasch tillsammans med år.

    Sjukligt ökad kroppsbehåring tillsammans en manligt könsmönster hos kvinnor brukar kallas hirsutism. ett överdriven samt onormal hårtillväxt vid både kvinnor samt män går beneath beteckningen hypertrikos. vad likt betecknas liksom onormalt beror ej enbart vid medicinska indikationer utan även vid sociala samt kulturella attityder.

    Huvudhår

    [redigera | redigera wikitext]

    Se även frisyr.

    Historiskt sett ansågs ej korthårshår på grund av kvinnor existera normalt samt / alternativt acceptabelt förrän därför sent såsom andra världskriget.

    mot modell, inom detta romerska riket, ifall enstaka kvinna begick äktenskapsbrott, tvingades denna bergvägg kreditkort kalufs. vid identisk sätt gjordes detta beneath andra världskriget till kvinnor vilket ägde en förhållande tillsammans enstaka tysk soldat.

    Könsoberoende hår är ögonfransar, ögonbryn, huvudhår, samt hår på underarmar och underbenen

    Huvudhår existerar detta terminalhår liksom växer vid huvudet, vilket existerar detta maximalt framstående vid dem flesta människor. Huvudhårets främsta arbetsuppgift existerar för att skydda skalpen ifrån UV-strålning, vilket redogör varför människor inom varma, soliga klimat äger tätt, krulligt kalufs. detta genomsnittliga antalet hårsäckar hos människor existerar 100 000, dessa växer vid skalpen såsom besitter ett genomsnittlig yta vid 770 cm².

    Avsaknaden från huvudhår kallas alopeci, vanligen (flint-)skallighet. Huvudets kalufs skyddar dock mot UV-ljus samt kall luft dock antropologer spekulerar angående för att den funktionella signifikansen från långt huvudhår existerar obefintlig samt för att detta existerar enstaka biprodukt från sekundärt naturligt urval, (kanske mot resultat från sexuell selektion), enär långt kalufs existerar en indikator vid välbefinnande samt god nutritionell ställning eller tillstånd.

    Huvudhåren äger långa tillväxtperioder, samt ett individuell hårsäck producerar endast ca 20 kalufs beneath enstaka persons livstid. angående håret blir rakt alternativt krulligt beror vid hårsäckens form,[källa behövs] raka hårsäckar ger rakt kalufs medan böjda ger krulligt. Detta existerar relaterat till gener förprogrammerat dock kunna ändras tillsammans med tiden.

    I normala fall besitter ett människa cirka 80 000 - 160 000 hårstrån ovan hårbotten samt oftast tappar man upp mot 100 stycken per solens tid.

    Genomsnittligt arbetar 85 % från varenda hårsäckar medan 15 % vilar. Håret tunnas ut då allt fler hårsäckar går inom ett på grund av tidig alternativt förlängd vila. Detta är kapabel ske nära sjukdom alternativt andra påfrestningar, såsom stress.

    Antalet arbetande hårsäckar blir även färre ju äldre man blir.

    Håret vid huvudet växer ca 1 cm inom månaden alternativt 0,33 mm per ljus, dock varierar ifrån individ mot individ.

    Manligt hår är hår i öronen, övre pubistriangeln, skägg, mustasch och kroppshår, vilka styrs huvudsakligen av manliga könshormoner

    Dessutom växer håret inom hårfästet långsammare än håret vid hjässan.[8]

    Genomsnittligt antal huvudhår (Vita amerikaner)[9]

    Hårfärg Antal kalufs Diameter vid hårstråna
    Blonda 146 000 17 mot 51 mikrometer
    Svarthåriga 110 000 64 mot 100 mikrometer
    Brunhåriga 100 000 varierar
    Rödhåriga 86 000 varierar

    Hår samt åldrande

    [redigera | redigera wikitext]

    Huvudartikel: Grått hår

    Grått kalufs (canities) uppkommer då hårrötterna slutar för att producera melanin, helt alternativt delvis.

    Håret såsom sedan växer ut saknar därmed färg. Håret grånar normalt tillsammans åldrandet (senil canities), vilket vanligen börjar inträffa inom åldern 35 – 45 år.[10] ifall man får grått kalufs tidigare kallas detta prematur canities, vilket är kapabel artikel ärftligt, dock även artikel en indikator vid ett underliggande sjukdom. ett tumregel är kapabel sägas existera för att håret existerar prematurt grått angående större delen från allt kalufs existerar grått före 40 års ålder.[10][11]

    Med åldern reducerar även antalet hårstrån, håret blir tunnare.

    Omkring 50 % från samtliga män drabbas från manligt håravfall före 50 års ålder, medan identisk fenomen drabbar omkring 15 % från samtliga kvinnor inom identisk åldersintervall. nära högre ålder ökar andelen till båda könen. Senilt håravfall beror troligen vid ett genetisk predisposition på grund av för att terminalhåren tillbakabildas mot vellushår (fjun).

    Hos kvinnor uppträder tillståndet genom ett generell minskning från hårvolymen samt för att hårfästet förblir intakt, medan tillståndet hos män vanligen visar sig genom för att hårfästet kryper bakåt. Cellbiologiskt brukar tillståndet förklaras tillsammans med för att androgener orsakar bildningen från vellushår, dock dem svaga resultaten då tillståndet behandlats tillsammans med androgenmodulatorer tyder vid för att förklaringen existerar otillfredsställande.[12]

    Efter döden

    [redigera | redigera wikitext]

    Det hävdas ofta för att kalufs samt naglar växer beneath flera dagar efter döden.

    Detta existerar ett myt;[13] för att detta ser ut vilket tillväxt beror vid dehydrering vilket leder mot för att huden drar sig åter vilket fullfölja naglarna samt håret mer framträdande.[13]

    Endokrinologi

    [redigera | redigera wikitext]

    Inom endokrinologin skiljs mellan olika slags kalufs. Manligt kalufs existerar kalufs inom öronen, övre pubistriangeln, skägg, mustasch samt kroppshår, vilka styrs huvudsakligen från manliga könshormoner.

    Könsoberoende kalufs existerar ögonfransar, ögonbryn, huvudhår, samt kalufs vid underarmar samt underbenen. Ambosexuellt kalufs existerar kalufs beneath armarna, kalufs vid nedre pubistriangeln, samt visst kalufs vid armar samt ben.[8]

    Manligt samt ambosexuellt kalufs beror vid könshormoner, samt vid den relaterat till gener bestämda känsligheten på grund av dessa hormoner inom hårsäckarna; kvinnor tillsammans hirsutism besitter ej ständigt genital virilisim (förstorad klitoris).

    Hårtillväxt blir bestämt även från tillväxthormon, vilket styr follikelstorleken samt vilket förmå bidra mot hirsutism. bekymmer tillsammans med sköldkörtelhormon är kapabel ge bekymmer tillsammans hårtillväxten, mot modell telogen effluvium. Höga värden prolaktin är kapabel likaså orsaka hårväxt från manlig typ. Ju högre värden östrogen, desto längre existerar tillväxtfas (den anagena fasen) från håret, medan testosteron minska tillväxtfasen.[8] [14]

    Patologiska status samt håret

    [redigera | redigera wikitext]

    Det finns flera sjukdomstillstånd såsom påverkar håret, mot modell alopecia areata.

    Håret på huvudet skyddar mot gassande sol, men skägget har ingen uppenbar praktiskt nytta

    Kemoterapi till cancerbehandling leder ofta mot håravfall då cellerna inom hårbotten delar sig ofta liksom cancercellerna likt behandlingen riktar in sig vid. Lanugohår vid underarmarna förmå existera en indikator vid anorexia nervosa. Gifter förmå lagras inom hårstrån inom åratal, varigenom medicin undersökningar kunna bland annat titta ifall ett individ utsatts på grund av arsenik.

    Hårliknande utskott likt ej existerar hår

    [redigera | redigera wikitext]

    Leddjur vilket humlor samt fågelspindlar besitter hårliknande utskott ifrån hudskelettet. Dessa består från kitin samt kallas setae. Även flera växter kunna äga mindre alternativt längre hårliknande utskott vid såväl stjälk, ark såsom växt.

    Se även

    [redigera | redigera wikitext]

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^ [ab] Hair Structure and Hair Life Cycle. follicle.com
    2. ^”Topic 2”. Texascollaborative.org.

      Detta kan resultera i att håret blir tunnare och mer benäget att falla av, vilket kan leda till ökat håravfall

      Arkiverad ifrån originalet den 15 april 2013. https://archive.is/20130415220704/http://www.texascollaborative.org/hildasustaita/module%20files/topic2.htm. Läst 18 månad 2015. 

    3. ^Councilman, W. T. (1913). ”Ch. 1”. Disease and Its Causes. United States: New York Henry skogsdunge and Company London Williams and Norgate The University Press, Cambridge, USA. 
    4. ^Wade, N.

      (2007). In Lice, Clues to Human ursprung and Attire. New York Times, 156(53877), A17-A17.

    5. ^Annual Review of antropologi Vol. 33: 585-623 (Volume publication date October 2004) Nina G. Jablonski
    6. ^G.G.

      Vad är orsaken till inåtväxande könshår? Den största orsaken till inåtväxande hårstrån runt intimområdet är olika hårborttagningsmetoder som rakning, vaxning och plockning

      Shwartz & L.A. Rosenblum, Allometry of primate hair density and the evolution of human hairlessness, American Journal of Physical antropologi vol. 55 issue 1

    7. ^””Vad existerar Lanugohår?” « Vägen ifrån 37kg”. http://vagenfran37kg.wordpress.com/2009/12/01/vad-ar-lanugohar/.  2010-02-14 vagenfran37kg.wordpress.com
    8. ^ [abcde] ARTHUR ROOK, Endocrine Influences on Hair Growth, Brit.

      tillsammans. J., 1965, 1, 609-614

    9. ^”Hair and its growth cycle”. Arkiverad ifrån originalet den 11 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100811000100/http://www.hairscientists.org/hair-growth-cycle.htm. 
    10. ^ [ab] ”Hår”. Karolinska Institutet. Arkiverad ifrån originalet den 29 oktober 2012.

      https://web.archive.org/web/20121029104948/http://www.neuro.ki.se/neuro/kk2/hud12.html. Läst 7 november 2012. 

    11. ^BRANDON J. ORR-WALKER et al, Premature Hair Graying and Bone Mineral Density, JCE & M 1997 Vol 82 No 11
    12. ^Ralph M Trüeb, Oxidative Stress in Ageing of Hair, Int J Trichology. 2009 Jan-Jun; 1(1): 6–14
    13. ^ [ab] ”Medical Myths” (på engelska).

      http://www.bmj.com/cgi/content/short/335/7633/1288. Läst 3 november 2009. 

    14. ^RALF PAUS, et al, THE BIOLOGY OF HAIR FOLLICLES, MECHANISMS OF DISEASE, The New England Journal of medicin Volume 341 Number 7