Varför ska nynotsk finnas kvar
Nynorska
Nynorska (norska: nynorsk) existerar enstaka från dem numeriskt värde officiella målformer liksom tillsammans utgör detta norska skriftspråket. Den andra målformen benämns bokmål.
Före 1929 kallades nynorskan landsmål. Landsmålet blev en jämställt, officiellt, sätt för att notera norska genom detta således kallade Sidestillingsvedtaket, en beslut från Stortinget1885.
Nynorska blev en alternativ mot riksmålet, såsom skriftligen fanns nästan identisk tillsammans danska.
I ett språk kan det finnas olika dialekterLandsmål bytte namn mot nynorska 1929 efter ytterligare en beslut inom Stortinget. Än inom dygn finns ingen ”riksnorska”, dock bokmål existerar ledande skriftspråk.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Nynorskan liksom skriftspråk utvecklades ifrån mitten från 1800-talet. Språkpolitiskt fanns detta nära denna period en behov från för att återupprätta detta norska språket, eftersom endast detta danska skriftspråket ägde använts beneath den långa dansk-norska unionstiden.
FilologenIvar Aasen, bördig ifrån Ørsta inom Møre og Romsdal, drev tesen för att en genuint norskt tungomål ägde överlevt inom landets bygder utanför städerna.
Nynorska blev ett alternativ till riksmålet, som skriftligen var nästan identisk med danskadetta fjällrika landskap äger begränsat kommunikationen samt motverkat språklig inflytande mellan olika regioner. Aasen ville undersöka språket inom kurera landet samt företog flera samt långa vandringar, beneath vilka denne nedtecknade folkspråket.
Aasens sysselsättning förmå ses såsom ett sektion från den nationalromantiska rörelsen inom flera länder inom Europa.
Några tid tidigare ägde Per Christian Asbjørnsen samt Jørgen Moe genomkorsat delvis identisk bygder inom arbetet tillsammans med för att nedteckna sagorna mot samlingarna Norske folkeeventyr. Ungefär samtidigt tillsammans med Aasens vandringar rodde samt löpte Elias LönnrotFinland runt vid spaning efter grundstommen mot nationaleposet Kalevala.
inom land i baltikum arbetade Friedrich Reinhold Kreutzwald tillsammans med enstaka estnisk motsvarighet, Kalevipoeg, samt inom Riga samlade något senare Krišjānis Baronsfolkminnen inom Johann Gottfried Herders anda. Franz Liszt skrev bland annat magyariska rapsodier tillsammans folkmusikinslag samt inom Schweiz kom alphornet mot heders igen.
I Norge vaknade en nyfikenhet på grund av tillväxt från den nationella kulturen, exempelvis tillsammans med Edvard Griegs folkmusikinspirerade kompositioner, samt Henrik Ibsens samt Bjørnstjerne Bjørnsons sysselsättning vilket ägde massiv innebörd till framväxten från norsk litteratur. Före 1907 skrevs detta mesta emellertid tillsammans dansk stavning.
Efter fyra kalenderår vid resande tramp utgav Ivar Aasen 1848Det norske Folkesprogs Grammatik. 1850 kom Ordbog over detta norske Folkesprog samt 1853Prøver af Landsmaalet inom Norge liksom innehöll Aasens förslag vid enstaka färsk norsk skriftspråksnorm, såsom ett rekonstruerande kompromiss mellan dialekter främst ifrån Vestlandet.
1869 antogs bokstaven Å ifrån landet vilket godkänt alternativ mot stavningen AA på grund av Å-ljudet, vilket 1938 blev obligatoriskt.
1885 antogs landsmål/nynorsk såsom jämställt detta dansk-norska riksmålet inom Norge. Redan 1889 publicerades Bibeln vid nynorska, 15 tid före bokmål.
1907, betalkort efter självständigheten ifrån landet, reformerades riksmål/bokmål mot en norskt tungomål istället till dansk stavning, samt 1929 beslutades angående dem nuvarande, mera neutrala namnen "bokmål" respektive "nynorsk".
I samband tillsammans med språkreformen 1938 behövde skolböckerna bytas ut överlag, samt kommunerna valde sålunda för att ett tredjedel från eleverna fick sin utbildning vid nynorska 1943.
Nynorsk er eitt av dei to norske skriftspråkaFrån 1910-talet drev den norska staten enstaka språkpolitik vilket syftade mot för att dem bägge målformerna skulle närma sig varandra, sålunda kallad samnorsk efter Moltke Moes initiativ, dock motståndet blev mot slut på grund av starkt, framför allt ifrån bokmålsanhängare, tillsammans ett massiv konflikt speciellt beneath 1950- samt 1960-talen.
Försök för att minska konflikten gjordes vid 1960-talet tillsammans ett inrättad "språkfredskommitté". Sedan 2002 besitter samnorsksträvandet formellt avslutats, samt försök görs ej längre för att vid politisk väg sammanslå olika slags skriven norska.
Under den norska språkstriden äger enstaka grupper strävat efter för att ännu starkare framhäva dem olika målformernas särart: några förespråkar høgnorsk, enstaka konservativ form eller gestalt från nynorska, medan andra helst önskar för att enstaka konservativ bokmålsform, riksmål, skall utgöra normen.
Nynorsk existerar inom sig mera puristisk än vad dialekterna existerar, likt oftare är kapabel äga inslag ifrån danska samt tyska.
Nynorskans nuvarande ställning
[redigera | redigera wikitext]Uppskattningsvis 10–12 andel från Norges befolkning uppfattar nynorska likt sitt skriftspråk, i enlighet med detta norska Språkrådet. Användningen existerar koncentrerad mot dem västnorska områdena, Rogaland (med undantag till Stavanger samt Haugesund), Hordaland (med undantag till Bergen), Sogn og Fjordane samt Møre og Romsdal.
Nynorskan äger även enstaka kraftfull ställning inom inre Aust-Agder, inom synnerhet Setesdal, Buskerud, särskilt inom Hallingdal, Oppland, särskilt inom Valdres, samt Telemark.
I Vestlandsområdet når andelen nynorskanvändare 45,2 andel samt inom övriga Norge 2,7 andel, i enlighet med siffror ifrån 2003 (dock ej inom Sogn og Fjordane fylke vilket äger 99,8 andel nynorskanvändare).
Andelen äger sjunka beneath andra hälften från 1900-talet, efterkrigstiden. 10–11 andel från norska värnpliktiga uppger nynorska likt sitt skrivspråk, 11 andel fyller år inom sin självdeklaration vid dokument tillsammans med undertryckt nynorska. Massmedia påverkar mot försvagning från dem lokala språkformerna samt fördelar till dem inom massmedierna ledande språken.
År 2002 ägde 27 andel från dem norska kommunerna nynorska likt administrativt skrivspråk, medan 37 andel ägde bokmål. återstående 36 andel ägde ej valt den en målformen framför den andra.
Det andre er bokmålinom skolan undervisas idag (2006) både inom nynorska samt bokmål. varenda norsk samhälle bestämmer vilket från skriftspråken likt skall artikel detta officiella administrationsspråket. Man besitter ständigt riktig för att vända sig mot enstaka myndighet vid endera språket. inom skolan kallas den språkform vilket föredras till hovedmål/hovudmål.
Den andra målformen kallas "sidemål". 2002 ägde 14,7 andel från eleverna inom grundskolan nynorska likt sitt skriftspråk. dem allra flesta från dem hör hemma vid Vestlandet.
Ibland kan man undra varför något är en dialekt och inte ett eget språkBland bokmålstalande studenter finns ibland en motstånd mot nynorsk, samt vilket inom andra länder kunna detta finnas större incitament för att rangordna storstädernas tungomål ur karriärsynpunkt samt andra sociala skäl, än landsbygdens tungomål.
Av 4 549 utgivna trycksaker (böcker samt andra former) 2000 fanns 8 andel vid nynorska samt 92 andel vid bokmål.
6 andel från norska tidningar utges enbart vid nynorsk samt 5 andel vid bägge målformerna. Vissa tidningar såsom Aftenposten samt Verdens Gang besitter förbud mot nynorsk inom redaktionell ord.
Namnet
[redigera | redigera wikitext]Namnet ”nynorsk” används ifall den talade norska vilket omkring kalenderår 1500 utvecklats ur forn- samt medeltidsnorskan, tillsammans grammatiska förenklingar, alltså inom kontrast mot ”gammalnorsk”, såsom fanns betydligt mera enhetlig än dagens nynorska dialekter.
Denna torde äga utgjort främsta grunden på grund av flertalet dialekter liksom senare utvecklats. vid 1600-talet ägde norskan fallit ur bruk vilket skriftspråk, dock levde vidare inom lokala dialekter, var härskarklassens danska ej fick genomslag.
Karakteristik
[redigera | redigera wikitext]Nynorska existerar väsentligen baserat vid västskandinaviska dialekter.
Den skiljer sig ifrån östskandinaviskan genom för att den besitter bevarat betydligt mer från dem fornnordiskadiftongerna (i likhet tillsammans färöiskan samt isländskan), var östnordiskan utvecklade monoftonger (till modell inom orden ”stein” på grund av ”sten”, ”braut” på grund av ”bröt”, ”skein” på grund av ”sken”).
Nynorsk blir brukt av omtrent ti prosent av dei som skriv norsk i Noregenstaka ytterligare skillnad existerar vokalen u jämfört tillsammans östskandinaviskt o, vilket inom orden ”ku” samt ”bru” mot ”ko” samt ”bro”.
I den nynorska vilket återfinns inom ordlistor, exempelvis Nynorsk ordliste, finns numeriskt värde slags ordformer: huvudformer samt sidoformer. Huvudformerna existerar avsedda för att användas inom skolans läroböcker samt inom administrationen inom samhälle, fylkeskommun samt inom staten; sidoformerna räknas såsom fullt godtagbara alternativ på grund av varenda andra typer från språkanvändare, likt mot modell skolelever.
detta finns term såsom förmå uttryckas genom numeriskt värde alternativt flera jämställda huvudformer. en modell existerar nynorskans jämställda former på grund av pronomenet ”vi”: ”vi” samt ”me”.
Nynorska likt talspråk
[redigera | redigera wikitext]Nynorska existerar inom inledande grabb namnet vid enstaka skriftlig målform, samt mot skillnad ifrån bokmålet existerar detta erhålla personer vilket rättar sitt anförande efter nynorskans normal (om än ett sektion dialekter, bland annat inom delar från Sogn, kommer tämligen nära).
inom ett slogan ifrån 1970-talet sammanfattades den nynorska språktanken: "Snakk dialekt — skriv nynorsk!". Nynorska representerar ej ett viss dialekt, utan ett kompromiss.
Men varför finns dialekter och hur påverkas de av samhällsförändringar? I denna artikel ska vi utforska hur dialekternas utveckling påverkas och vilka konsekvenser det kan haTalad nynorska förekommer emellertid inom nyhetssändningarna inom Dagsnytt samt Dagsrevyen inom NRK:s radio- samt tv-kanaler. Särskilda teaterscener, vilket exempelvis detta norske teatret inom Oslo agerar sina teaterföreställningar vid nynorska. artist tillsammans med särpräglade dialekter förmå nyttja dem utan krav vid anpassning.
inom förhållande mot andra länder besitter dem norska dialekterna högre ställning eller tillstånd inom detta offentliga existensen samt förmå gärna användas officiellt.
Hur ser framtiden ut för nynorskan, ett av Norges två skriftspråk? Ja, Martin Skjekkeland, professor i nordisk språkvetenskap vid Universitet i Agder i södra Norge, är inte optimistiskNynorska författare
[redigera | redigera wikitext]Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Stegane, Idar (1991) (på nno). Det nynorske skriftlivet: studiar inom framvoksteren från ei nynorsk litterær offentlegheit.
Bergen: Universitetet inom Bergen. Libris1273660