Vilka mänskliga rättigheter bryter palestina mot

Avtal på 1990-talet mellan Israel samt Palestinska befrielseorganisationen (PLO) lade grunden för lokalt palestinskt självstyre inom väntan på slutlig fred. Frågor angående omröstning samt inrättandet från statliga kroppsdel inom självstyret reglerades inom avtalen samt flera omröstning hölls.

Så länge processen fungerade, plats enstaka från dem största bristerna för att ett massiv sektion från befolkningen – flyktingar – ej kunde delta.

Sedan dess äger utvecklingen gått utför. Självstyret på Västbanken samt inom Gazaremsan besitter utövats från två maktfullkomliga, ibland direkt brutala, regimer liksom varit bittra fiender samt dessutom inom massiv utsträckning korrupta.

Israels styre över Jerusalem samt attraktiv mark på Västbanken äger hårdnat, liksom dess hantering från Gazaremsan. Organisationerna Human Rights Watch samt Amnesty International anser för att Israel bedriver apartheidpolitik mot palestinier, dock kritiserar också Palestinska myndigheten för för att motarbeta intern opposition.

Självstyrets president- samt parlamentsval besitter skjutits upp på obestämd tidsperiod.

2021 enades dem inflytelserik politiska organisationerna angående för att både parlaments- samt presidentval skulle genomföras, dock valen ställdes in.

Presidentens mandat gick ut 2009, dock han styr ändå på Västbanken. Parlamentsval äger ej hållits sedan 2006 samt mandatet för dem liksom valdes löpte ut 2010. Parlamentet äger upphört för att fungera.

Valen inom Israel är samtidigt inom stort sett stängda för palestinier. inom Jerusalem får enstaka små sektion delta, dock bara inom kommunval.

dem flesta bojkottar valen inom protest mot ockupationen. inom parlamentsval får israeler vilket äger flyttat in inom palestinska områden rösta – dock ej palestinier.

På Västbanken finns enstaka rik flora från småpartier.

Skydda civila i Palestina och Israel! Internationell humanitär rätt kräver att civila skyddas i strid och har tillgång till humanitärt stöd - som mat, vatten och sjukvård

dem tillåts verka, dock politisk handling försvåras från dem styrande angående dem uppfattar den vilket en hot, samt detta gör dem ofta. Kommunval hölls 2017 dock bojkottades från bland andra islamister. Självstyrets team reser dock inga formella hinder för kvinnor alternativt etniska samt religiösa minoriteter.

enstaka femtedel från dem kommunala mandat såsom tillsattes 2017 gick mot kvinnor. På Västbanken utlystes nytt kommunval mot slutet från 2021 samt första kvartalet 2022. Också denna gång möttes valen tillsammans bojkotter, dock många från dem personer likt blev valda kopplas ändå mot politiska rörelser.

Gazaremsan besitter beneath Hamas styre fungerat vilket ett enpartistat.

Fredsaktivister vilket hållit förbindelse tillsammans personer inom Israel, vilket är förbjudet, äger riskerat för att fängslas. Hamas använder sig också från sedlighetspoliser liksom reducerar fri- samt rättigheter inom vardagslivet. detta gäller ej minimalt homosexualitet.

Den fysiska rörelsefriheten begränsas för samtliga palestinier, från Israel: detta gäller såväl mellan Västbanken samt Gaza såsom mellan dem palestinska trakterna på Västbanken.

Det finns stora brister i respekt för till exempel yttrande-

Många vägar är förbjudna för palestinier, samt deras ID kontrolleras från israeliska armén. Inne inom Gaza fanns från 2005 samt fram mot krigsutbrottet 2023 ej längre israelisk militär, dock penningflöden, elleveranser, fiske samt varutransporter kunde blockeras eftersom Israel kontrollerar varenda yttre gränser utom sydgränsen – vilket också den bevakas strängt, från Egypten.

Facklig aktivitet är inom huvudsak tillåten, samt den uppgavs fram mot händelserna 2023 samt 2024 fungera mot viss sektion mot samt tillsammans inom Gaza, dock hög arbetslöshet samt sönderslagen finans äger gjort för att fackliga företrädare haft små möjlighet för att förbättra medlemmarnas villkor.

Transparency International (TI) tar ej upp Palestina inom den register organisationen publicerar efter årliga granskningar från korruptionen inom världens länder.

dock TI samarbetar tillsammans med ett rum partner, förkortad Aman, såsom definierar korruption samt bristande insyn såsom stora bekymmer. enstaka väsentlig ögonkontakt på dem egna ledarna framförs också inom enkäter såsom gjorts bland palestinierna. ett rad bekymmer inom självstyret besitter rapporterats.

Exempel: Biståndspengar försvinner ned inom privata fickor, svågerpolitik tillämpas nära offentliga anställningar samt lokala affärsmonopol äger kunnat byggas upp från personer tillsammans med närhet mot makthavare. Upprördheten blev massiv 2019 när detta framkom för att ministerlöner ägde höjts inom hemlighet redan en par år tidigare.

YTTRANDEFRIHET samt MEDIER

Både Palestinska myndigheten samt islamiströrelsen Hamas äger fått internationell bedömning för för att existera auktoritära samt kränka medborgerliga fri- samt rättigheter.

Medieutbudet avspeglar den rivalitet liksom råder mellan grupp Fatah, likt dominerar Palestinska myndigheten samt Västbanken, samt Hamas.

dem driver varsitt nät från TV- samt radiostationer. Palestinas röst lyder beneath Palestinska myndigheten. Hamas kallar sin mediekoncern al-Aqsa efter ett muslimsk helgedom inom Jerusalem. dock detta finns också privata kanaler samt många person som tittar följer utländska satellitkanaler vilket al-Jazeera (al-Jazira).

Största periodika är al-Quds likt ges ut inom Jerusalem.

Liksom al-Ayyam, likt ges ut inom Ramallah, kallar den sig oberoende. Palestinska myndigheten ger ut tidningen al-Hayat al-Jadida.

Idag begås brott mot den humanitära rätten i Ukraina, Palestina, Syrien, Jemen, Sahel-regionen i Afrika och på andra platser runtom i världen

Tidningen Filastin stöder Hamas.

Pressfriheten besitter varit ansträngd alltsedan självstyret infördes. enstaka team från 2017, tillkommen genom dekret från presidenten, gör detta också möjligt för att döma utgivare på baksidan nätsajter för förbrytelse mot statens säkerhet alternativt mot allmän ordning.

inom praktiken används lagen mot för att tysta bedömning mot Palestinska myndigheten, ej minimalt visselblåsare såsom önskar avslöja missförhållanden.

Israel, likt annars besitter högt inom överdel för massmedier, tillämpar militär censur liksom påverkar arbetet för medier. Armén besitter medgett för att detta sannolikt fanns ett israelisk soldat likt avlossade dödande ny tillväxt mot den välkända palestinsk-amerikanska TV-reportern Shireen Abu Akleh inom femte månaden i året 2022.

Kanalen al-Jazeera, liksom denna arbetade för, äger krävt ett oberoende analys. beneath kriget från 2023 inom Gazaremsan, vilket utbröt efter terrordåd samt kidnappningar utförda inom Israel från Hamas, räknade den USA-baserade pressorganisationen CPJ mot minimalt 77 dödade journalister alternativt andra mediearbetare enbart mellan krigsutbrottet samt nyåret.

Den mediebevakning från kriget likt nått befolkningarna, både den palestinska allmänheten samt mediekonsumenterna inom Israel, besitter varit starkt präglad från krigspropaganda: Israeliska medier äger valt för att bortse från lidande likt drabbat palestinska civila beneath dem grundlig israeliska anfallen mot Gazaremsan, medan arabiska massmedier besitter begränsat återgivningen från Hamas grymhet mot israelisk gisslan.

Även mobiltäckningen inom dem palestinska områdena, liksom är kapabel ge tillgång mot en större medieutbud, äger påverkats från konflikten tillsammans med Israel.

detta finns två palestinska mobilnätsoperatörer: Jawwal, likt är den tydligt största, samt Wataniyya.

Införlivandet i nationell lagstiftning återstår dock i all väsentlighet

Deras aktivitet kräver israeliskt godkännande. 3G besitter funnits på Västbanken sedan 2018, dock ej inom Gazaremsan. 4G-nät saknas – dock många palestinier nyttjar via kontantkort samt mot förtret för Palestinska myndigheten dem israeliska operatörernas nät, likt når judiska bosättningar på Västbanken.

Gaza besitter 2G-nät för begränsad dataöverföring.

Palestina har sedan 2014 anslutit sig till ett 50-tal internationella konventioner och avtal, inklusive de sju centrala FN-konventionerna för mänskliga rättigheter

Sedan 3G införts inom Israel 2004 bromsade Israel palestiniernas tillgång mot frekvenser inom nästan tolv år, i enlighet med nyhetsbyrån Reuters, läs artikeln här.

Nyhetsbyrån Wafa, liksom är underställd Palestinska myndigheten, återupptog 2022 sin nyhetstjänst på hebreiska (jämte arabiska, engelska samt franska) inom hopp ifall för att behärska påverka allmänna opinionen inom Israel.

Även enstaka radiostation baserad inom Ramallah sänder på hebreiska nära sidan från sändningarna på arabiska.

Reportrar utan gränser sätter Palestina på ett föga hedrande lokal 157 från 180 länder inom sin pressfrihetsrankning, titta register här.

RÄTTSVÄSEN samt RÄTTSSÄKERHET

Befolkningen lyder beneath både palestinska domstolar samt israeliska militärdomstolar.

Inget från systemen är politiskt oberoende, i enlighet med människorättsorganisationer.

Rättsväsendet inom självstyret bygger på ett blandning från regelverk liksom olika makthavare inom området lämnat efter sig: osmanska samt jordanska lagar, bestämmelser från den brittiska mandattiden, israeliska militära beställning, lagar stiftade från detta palestinska parlamentet, dekret utfärdade från presidenten inom Palestinska myndigheten samt regler såsom tillämpats från paraplyorganisationen PLO inom exilen före Osloprocessen på 1990-talet.

Från detta jordanska systemet på Västbanken före 1967 ärvde palestinierna ej minimalt straffrätten samt ett kritiserad team vilket möjliggjort lindriga straff för hedersmord samt våldtäkt beroende på omständigheterna. inom Gaza finns gamla regler från annat ursprung såsom kunnat användas på liknande sätt.

enstaka ökning från antalet kvinnomord inom nära relationer för några år sedan (2013, då såvitt känt 26 kvinnor mördades från närstående) ledde mot protester samt kvinnorättsorganisationer äger krävt lagändringar.

Självstyrets parlamentariska lagstiftning besitter ej fungerat på över en årtionde, dock presidenten är kapabel ändra rättsregler genom sina dekret.

Den sortens påbud besitter inom detta fall också kommit från president Abbas, dock i enlighet med kvinnoorganisationerna besitter domarkåren patriarkala värderingar såsom äger negativa effekter för kvinnor.

Sedan Hamasrörelsen kom mot makten inom Gaza 2007 besitter enstaka tudelning även inom rättsfrågor blivit klar.

Palestinska myndighetens rättssystem erkänner ej Hamas domstolar inom Gaza likt lagliga. Dödsstraff tillåts inom palestinsk team, dock Hamas verkställer fler avrättningar (fem stycken 2022, dem första sedan 2017). Framför allt beskyllningar angående mord samt spioneri kunna ge dödsstraff.

Inom Palestinska myndigheten inrättades enstaka säkerhetsdomstol 1995.

Den kom snabbt för att beskrivas likt en forum för dåvarande ledaren Yasir Arafat för att hålla nere oliktänkande.

Hamas rättsapparat ingriper mot homosexualitet, klädsel, bioföreställningar samt andra fenomen likt rörelsen ogillar.

Ytterst avgörs emellertid palestiniers öde ofta från rättsväsendet inom Israel:
Människorättsorganisationer besitter tagit strid inom israeliska domstolar, bland annat mot för att mark på Västbanken tvångsinlöses från israeliska myndigheter, dock 2018 röstade knesset igenom ett team vilket begränsar palestiniers rätt för att vända sig mot HD för för att klaga på bosättningar.

mot dem återkommande svårigheterna för palestinier hör för att bevisa sin ägande- alternativt nyttjanderätt mot mark alternativt för att få bygglov. 2018 gav HD klartecken för rivning från beduinbyn Khan al-Ahmar, belägen nära judiska bosättningar öster angående Jerusalem, tillsammans med motivet för att byn saknar bygglov.

Husrivningar är ett återkommande teknik såsom Israel tillämpar både på svartbyggen samt liksom bestraffning mot anhöriga mot militanta motståndare mot ockupationen, läs mer här. Husrivningarna besitter varit omstridda även inom Israel, samt inom fallet Khan al-Ahmar besitter rivningen skjutits på framtiden gång på gång.

Palestinierna befarar för att enstaka rivning från beduinbyn skulle öppna för utbyggnad från judiska bosättningar inom området.

Brottsanklagade palestinier på Västbanken prövas inför israelisk militärdomstol, läs mer här. ett militär ungdomsdomstol inrättades 2009.

Legitimiteten för Palestinska myndigheten samt dem organisationer vilket erkänner Israel besitter undergrävts från för att Israel genomför mord på utvalda personer, inom praktiken avrättningar utan rättegång.

Människorättsorganisationer har tagit strid i israeliska domstolar, bland annat mot att mark på Västbanken tvångsinlöses av israeliska myndigheter, men 2018 röstade knesset igenom en lag som begränsar palestiniers rätt att vända sig till HD för att klaga på bosättningar

Bland dem mord liksom Israel tillskrivits – samt fått många vass internationell bedömning för – finns både sådana likt skedde före Osloprocessen, mot palestinier inom väpnade sekulära rörelser, samt senare likvidering från chef inom islamiströrelser. Hamasgrundarna Ahmad Yasin samt Abd al-Aziz al-Rantisi mördades 2004.

Israel tillämpar administrativt häkte (fängsling utan rättegång), enstaka teknik såsom kritiseras klart från människorättsorganisationer.

Sommaren 2020 satt i enlighet med den israeliska organisationen B’Tselem cirka 350 palestinier inom administrativt häkte. Grunderna för för att dem fanns frihetsberövade offentliggjordes ej. Sedan hösten 2020 lämnar kriminalvården ej ut nya totalsiffror.

Kollektiv bestraffning mot palestinier förekommer.

inom november 2022 mördade ett ung palestinier tre israeler nära bosättningen Ariel. Militären meddelade efter morden för att 500 anhöriga samt släktingar mot honom skulle få sina arbetstillstånd inom Israel indragna.

I israeliska fängelser fanns inom september 2020 minimalt 4 184 palestinska fångar från Västbanken samt Gaza liksom fängslats från säkerhetsskäl, i enlighet med B’Tselem liksom hänvisar mot information från kriminalvården samt armén.

Därutöver satt 545 palestinier inom fängelse för för att äga vistats inom landet olagligt. Palestinier måste för för att få utflykt mellan dem ockuperade områdena ansöka ifall tillstånd. Cogat, ett grupp inom Israels försvarsdepartement, granskar ansökningarna. Avslag sker ofta även för den likt bör söka vård, i enlighet med människorättsorganisationer.

2017 dog 54 sjuka palestinier inom väntan på utresetillstånd, uppger Världshälsoorganisationen (WHO). Sedan september 2020 lämnar detta israeliska fängelsesystemet ej ut statistik, samt fakta från armén ges tillsammans fördröjning, skrev B'Tselem på sin sajt 2022.

Några israeliska fångar besitter funnits på den palestinska sidan.

Hamas tros äga kvarlevorna från två israeliska soldater vilket dödades inom Gazakriget 2014.

Mänskliga rättigheter bristvara i Palestina

Dessutom äger minimalt två israeliska medborgare – enstaka beduin samt ett etiopisk jude – rapporterats fängslade inom Gaza. 2011 utväxlades den tillfångatagne israeliske soldaten Gilad Shalit efter fem år liksom fångar mot flera hundra palestinier likt suttit fängslade inom Israel.

Källor mot denna text 

Texten är uppdaterad/granskad 3 femte månaden i året 2024.

Redaktör: Lena Höglund