Övertro på bildpedagogik i skolan

Bild vilket skolämne

Bild uppfattas ofta såsom en praktiskt material. i enlighet med Skolverket tolkas bilder likt tungomål respektive likt visuell traditioner. Anja Kraus debatterar inom enstaka forskningsartikel ifrån 2021 till för att individens medvetande från sig egen samt andra ligger mot bas till allt relaterat till samhället ansvarstagande samt omvärldsbevakande.

Detta innefattas inom en bildningsperspektiv. Anna-Lova Olsson beskriver enstaka bildande process liksom ett relation mellan individ, materialet samt (social) situation.

Denna skrivelse belyser fem synvinklar vid skolämnet bild:

1. I estetiska uttrycksformer, kunskaper samt redskap åberopas subjektivitet.
2. Inom bildämnet åskådliggörs omvärldskunskap vid en sätt såsom kompletterar språket samt olika mätinstrument (enkäter, statistik, skal, etcetera) vilket informationsbärare.
3. Estetiska lärprocesser ligger mot bas till annat lärande.
4. Kultur bidrar mot en mer jämlikt samhälle samt mot hållbar utveckling.
5. Estetiska ämnen agerar enstaka betydande roll inom dagens arbetsmarknad samt dess framtid.

Estetiska uttrycksformer samt medvetande från sig egen samt andra

Ur bildningsperspektivet existerar svaret vid frågan angående vilken typ från utbildning samt insikt dem estetiska ämnena bidrar mot, för att enstaka estetisk lärprocess ej bara förändrar kunskaper, utan all personligheten.

Genom skönhetslära, vid grekiska ta aisthēta, "det sinnliga", "det förnimbara", lär man sig tillsammans med kurera kroppen.

Min utgångspunkt är att även om konstpedagogen och bildläraren arbetar på olika sätt och har ett gemensamt intresse för konst och bild som

Immanuel Kant framhåller för att estetiska processer bidrar mot för att man förstår sig egen samt sina medmänniskor vid djupet.

Estetiska uttrycksformer samt inhämtandet från kunskap

Genom estetiska uttrycksformer samt redskap länkas skilda företeelser, fenomen samt förhållanden samman. Mjukvaruutvecklaren Joel Dittrich beskriver detta vid Facebook såsom att

individer samt samhället vilket enstaka samarbetsgrupp bör behärska orientera sig inom enstaka allt mer komplex period samt planet.

T.ex. för att behärska tänka fram nya lösningar kring miljökatastrofer, klimatet, konflikter, konflikt, tekniska behov, cyberspace, okontrollerad psykisk ohälsa, energi, m.

Denna artikel belyser fem synvinklar på skolämnet bild: I estetiska uttrycksformer, kunskaper och redskap åberopas subjektivitet

m. osv.

Genom konstverk åskådliggörs mångfacetterade meningar, skiftande dynamiker, spel samt lek, mångfaldiga förfaranden samt diverse ofullständiga företeelser. Konsten belyser förhållningssätt, praktiker, inflytande, diskussion, handlingssätt, antropologiska detaljer samt omvärldskunskap inom sin logik samt dynamik.

Den synliggör även hur ett upplevelse, hur enstaka tolkning samt hur kunskaper kommer mot stånd.

Kulturarv utgörs i enlighet med myndighet för kulturarv från vad tidigare generationer skapat samt hur oss inom dygn till detta vidare genom för att detta ständigt förändras samt omformuleras – detta vid gemenskaplig, statlig samt vid överstatlig nivå.

Estetiska läroprocesser likt bas mot annat lärande

Estetiska lärprocesser kunna leda mot för att eleverna lär sig även andra ämnen bättre: Paolo Virno framhäver för att dem maximalt basala sätten för att kunskapa samt lära sig existerar relaterade mot kroppens samt sinnenas samspel tillsammans andra, tillsammans med ämne samt redskap inom olika miljöer.

Genom estetiska lärprocesser blir sakförhållanden iakttagbara vid en multimodalt sätt.

Enligt mot modell Viveka Lindberg förmå dem praktisk-estetiska ämnena ge unge samt ungdomar inträde mot en utforskande kunskapande. Helene Illeris beskriver hur studenter inom bildundervisning kunna bearbeta dem roller såsom varelser, saker alternativt fenomen agerar inom en ekosystem alternativt inom andra kontext.

Lisa Öhman pekar vid för att estetiska lärprocesser även ger insyn inom visuell överföring. flera visuella budskap samt berättelser bottnar inom retorik samt överföring, vilket kunna ett fåtal konsekvenser till mottagarna.

Maria Eriksson redogör för att ej minimalt etiska samt moraliska utmaningar kunna bli synliga inom bildundervisningen samt kunna då bearbetas.

Eva Cronquist visar för att estetiska lärprocesser tillhandahåller enstaka speciell form eller gestalt från lokaliserat utbildning. Anja Kraus samt Ebba Theorell redogör hur estetiska term (till modell responsivitet, takt, kinestetisk musikalitet, resonans, lyhördhet, samspel) ligger mot bas till etiska förhållningssätt.

Kultur, en mer jämlikt samhälle samt hållbar utveckling

I enstaka estetisk lärprocess byggs relationer mellan människor samt mellan människor samt ämne upp.

detta skapas rumsliga förhållanden.

Vissa ifrågasätter den starkt, andra anammar den och får en helt ny syn på bildpedagogik

detta uppstår alltså en samspel mellan människor, domstol samt enstaka konkret omgivning. ett WHO-rapport ifrån 2019 visar vid positiva hälsoeffekter genom estetiska verksamheter, samt för att samhällskostnaderna till psykiska bekymmer kommer för att öka angående dessa ämnen begränsas.

Förutom detta, förmå enstaka samhällelig alternativt ekologisk komplexitet fångas inom en verk, vilket inom en nötskal, sålunda för att individen är kapabel förstå dem relaterade utmaningarna, visar Anja Kraus (2017).

Historiska, politiska samt religiösa modell vid ikonoklastiska, detta önskar yttra konstförstörande, rörelser existerar nazityskland samt Talibanstyret inom Afghanistan. var ställs bildernas innebörd på grund av demokrati samt mänskliga rättigheter vid spel.

I styrdokumenten (till modell kursplanerna) ingår bildvärldars ekologiska samt demokratiska värden.

Genom för att öppna upp på grund av en beslut bidrar bildämnet mot skolans demokratiuppdrag samt mot arbetet tillsammans med hållbar utveckling.

Bildämnet samt arbetsmarknaden

När detta råder enstaka produkt- samt nyttobetonad samhällelig utvecklingsidé, hamnar detta estetiska skapandet enkel inom skymundan, skriver Frida Marklund.

När bildlärarstudenter arbetar med samtidskonst i sin utbildning innebär det för många en komplex lärprocess, där deras tidigare uppfattningar av bildämnet utmanas

Då avskuggas även den allmänna tendensen mot mer ledighet vilket riktar sig mot mer behov från tradition. mot samt tillsammans entreprenörskapets avsikt förmå läsas likt ett konstnärlig process, då detta mot modell från Skolverket beskrivs vilket för att “eleverna utvecklar kunskaper inom metoder på grund av för att driva plan, detta önskar yttra hur man sätter igång, utformar samt genomför målinriktade processer”.

Inte minimalt äger kulturindustrin, mot modell populärmusiken, ett massiv innebörd på grund av detta svenska handelsnettot: beneath tid 2016 bidrog den tillsammans med 3,1 andel mot BNP, i enlighet med Tillväxtverket.

Svensk design, liksom Ikea, H&M, speldesign etcetera, äger erövrat världsmarknaden. Omsättningen från svenskutvecklade digitala spel fanns 19,2 miljarder kronor beneath 2018, skriver Tomas Helenius.

Även inom yrkesområden likt mot modell arkitektur, kulturarv, konstnärligt skapande, mode samt marknadsföring behövs estetiska kunskaper. inom nya teknologiska utvecklingsområden, robotics, AI, naturvetenskapliga metoder etcetera, agerar visualisering samt bildkunskaper ett allt större roll.

Gabriele Schulz samt andra beräknar upp fler än 70 konstnärliga yrken, ifrån digital- samt printmediagestaltare mot konstvärderare. titta även José Santiago: What fryst vatten creativity worth to the world economy?

Sammanfattning

Estetiska ämnen agerar ett nödvändig roll då detta handlar ifall för att bemöta utmaningar inom dagens samhälle.

inom inledande grabb främjas individens medvetande från sig egen, andra samt sin omvärld genom estetiska uttrycksformer, kunskaper samt redskap. Ur bildningsperspektivet ligger detta mot bas till allt relaterat till samhället ansvarstagande samt likaså mot annat utbildning.

Bakgrunden är myndighetens behov av kunskap om hur undervisningen fungerar i skolans olika ämnen

tradition, ej minimalt inom dess innebörd till den nutida arbetsmarknaden, är kapabel ge viktiga bidrag mot en mer jämlikt samhälle samt hållbar utveckling.

Text: Anja Kraus, Stockholms universitet

Källor:

Cronquist, Eva (2020): Samtidskonstbaserat gestaltningsarbete inom utbildningen från bildlärare. ifall vikten från transformativ beredskap inom förändringsprocesser (dissertation).

Växjö: Linnaeus University Press.

Eriksson, Maria (2019): Flickblickar: visuella berättelser ifall, från samt genom gymnasieelevers kroppar. Stockholm: huvudstaden University.

Helenius, Tomas (2019, online): Svenska spelbranschen ökade tillsammans med 42 andel 2018 (hämtad 2022-03-19).

Illeris, Helene (2021): Lying on the Ground: Aesthetic Learning Processes in the Anthropocene.

I: Paulsen, Michael; Jagodzinski, Jan; Hawke, Shé M. (red.): Pedagogy in the Anthropocene. Re-Wilding Education for a New Earth.

Skolverket har under 2013 genomfört en nationell ämnesutvärdering i bild, musik och slöjd i årskurserna 6 och 9

Switzerland: Palgrave Macmillan, s.175-193.

Kant, Immanuel ([1790] 1968): bedömning der Urteilskraft. Akademie-Textausgabe. grupp V. Berlin: dem Gruyter.

Kraus Anja (2017): University as Knowledge Scenarios. Bildung and Sustainability. In: Kraus, Anja (red.): Scenarios of Knowledge at Universities in Change.

Perspectives of the Humanities, the Educational and the Cultural Sciences. Münster, New York, München, Berlin: Waxmann, p.49-60.

Kraus, Anja (2021): Bildämnets didaktik.

I brist på tidigare forskning om bedömning och betygssättning av elever i behov av särskilt stöd i ämnet Bild, presenteras snarlika studier om uppfattningar och tolkningar av skolans sätt att bedöma och betygsätta elever i bild samt betygsättning i andra ämnen

I: Kroksmark, Thomas (red.): Tio vetenskapsman ifall ämnesdidaktik. Studentlitteratur, s.49–68.

Kraus, Anja; Theorell, Ebba (online): Kinestetisk musikalitet samt rörelse inom dagligt liv, dans samt didaktik Länk mot ytterligare webbplats..

Lindberg, Viveca (2003): Yrkesutbildning inom omvandling. ett lärande från lärandepraktiker samt kunskapstransformationer.

Stockholm: HLS förlag.

Marklund, Frida (2019): Bilder vilket berättar angående insikt, kraft samt traditioner inom grundskolans bildundervisning. (Diss.) Umeå: Umeå universitet.

Olsson, Anna-Lova (2015): Strävan mot unselfing: ett lärorik lärande från bildningstanken hos Iris Murdoch (dissertation). Örebro: Örebro University.

Riksantikvarieämbetet (2017, online): Räkna tillsammans med kulturarvet: Kulturarvets bidrag mot enstaka hållbar samhällsutveckling (hämtad 2022-03-19).

Santiago, José (2015): What fryst vatten creativity worth to the world economy? Länk mot ytterligare webbplats.

(hämtad 2022-03-19).

Schulz, Gabriele; Zimmermann, Olaf; Hufnagel, Rainer (2013, online): Arbeitsmarkt Kultur: zur wirtschaftlichen und sozialen Lage in Kulturberufen. Berlin: Dt. Kulturrat.

Skolverket: kurs foto Länk mot ytterligare webbplats. (hämtad 2022-03-19).

Skolverket: kurs entreprenörskap Länk mot ytterligare webbplats.

(hämtad 2022-03-19).

Tillväxtverket (2018, online): Kreametern analysrapport #1: Den kulturella samt kreativa sektorns ekonomiska tillväxt 2010–2016 (hämtad 2022-06-08).

Virno, Paolo (2004): A Grammar of the Multitude. For an Analysis of Contemporary Forms of Life. Cambridge, Mass.; London, England: okänt Press.

WHO (2019, online): What fryst vatten the bevis on the role of the arts in improving health and well-being? Länk mot ytterligare webbplats.

A scoping review bygd Daisy Fancourt & Saoirse Finn(hämtad 2022-03-19).

Öhman, Elisabeth (2008, online): Laddade bilder. Representation samt meningsskapande inom unga tjejers filmberättande Länk mot ytterligare webbplats. (hämtad 2022-03-19).