Kan något börja leva igen biologi

Biologi alternativt biovetenskap existerar den naturvetenskap liksom berör läran ifall existensen, levande organismer samt livets processer, inklusive dess struktur, funktion, tillväxt, ursprung, evolution, utspridning samt taxonomi.^[1] Biologi existerar en brett kurs vilket innehåller flera avdelningar, ämnen samt discipliner.

Bland dem viktigaste ämnena existerar dem fem samlande principerna likt förmå sägas artikel den moderna biologins fundamentala axiomer. Dessa existerar för att celler existerar livets primär enheter, för att nya arter samt ärvda karaktärsdrag existerar evolutionens vara, för att gener existerar ärftlighetens primär objekt, för att enstaka organism reglerar sin inre miljö på grund av för att bibehålla en stabilt samt konstant status samt för att levande organismer konsumerar samt transformerar energi.^[2]

Biologins underdiscipliner erkänns vid grundval från skalan likt organismer studeras vid samt metoderna vilket används på grund av för att analysera dem.

Biokemi utforskar livets rudimentära kemi, molekylärbiologi studera biologiska molekylsystems komplexa interaktioner, cellbiologi utforskar allt livs elementär byggstenar; cellen; fysiologi utforskar vävnadernas, organernas samt organsystemens fysiska samt kemiska funktioner samt ekologin utforskar hur olika organismer interagerar samt associerar tillsammans sin omgivning.^[3] Den såsom forskar inom biologi kallas till biolog.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Begreppet biologi, inom modern bemärkelse, började introduceras ifrån omkring mitten från talet samt inom start från talet användes detta från framstående vetenskapsmän liksom Jean-Baptiste dem Lamarck. Gregor Mendel samt Charles Darwin existerar andra framstående personer liksom bidragit många mot biologins tillväxt.

Redan vid talet frågade sig dock den grekiske filosofen Thales ifrån Miletos fanns existensen kom ifrån.

Biologi handlar om organismers konstruktion, levnad oc

detta svar denne kom fram mot vid den frågan grundat vid sina observationer plats i enlighet med Aristoteles eftermäle ifall honom vattnet.

Termen biologi inom dess moderna innebörd verkar äga introducerats utan hjälp från varandra från Karl Friedrich Burdach (), Gottfried Reinhold Treviranus (Biologie oder Philosophie der lebenden Natur, ), samt Jean-Baptiste Lamarck (Hydrogéologie, ).^[4][5] termen kommer ifrån grekiskans βίος, "bios" ("liv") samt suffixet λογία, "logia" (studerande av).

Även ifall biologi inom dess moderna struktur existerar enstaka relativt färsk vetenskap, äger byggstenarna mot den studerats sedan antiken, noggrann liksom många annat inom vetenskapen. Naturfilosofi studerades därför tidigt såsom inom dem antika civilisationerna Mesopotamien, Egypten, från indien subkontinenten samt Kina. Den moderna biologins ursprung samt ansatser för att analysera naturen, brukar ofta spåras igen mot antikens Grekland.^[6] Aristoteles fanns den såsom bidrog maximalt mot utvecklingen.

Hans "Historia Animalium" samt andra verk var han beskrev naturalism, existerar speciellt viktiga, tillsammans tillsammans senare empiriska arbeten, såsom fokuserade vid biologiska orsaker samt livets diversitet. Aristoteles företrädare nära lyceumet, filosof, skrev enstaka serie skrivna verk inom botanik, likt kvarstod vilket dem viktigaste bidragen ifrån antiken mot florestiken mot samt tillsammans långt in inom medeltiden.

Märkbara framsteg inom biologisk undersökning befrämjades från muslimska medicinsk expert såsom al-Jahiz () inom zoologi,^[7] den kurdiska biologen Al-Dinawari () inom botanik,^[8] samt den persiska läkaren Rhazes (–) inom anatomi samt fysiologi. Dessa filosofer förklarade, utvidgade samt förbättrade dem grekiska biologernas teorier samt systematik.

Cellerna är fyllda med cellvätska, cytoplasma

Biologi började snabbt utvecklas samt växte tillsammans med Antony van Leeuwenhoeks dramatiska förbättring från mikroskopet. detta plats då liksom lärda upptäckte spermier, bakterier, hödjur samt den oerhörda märkligheten bland detta mikroskopiska livets diversitet. Undersökningar från Jan Swammerdam ledde mot nya intressen inom entomologi samt byggde dem elementär teknikerna på grund av mikroskopisk dissektion samt färgning.^[9] Framsteg inom mikroskopi ägde även enstaka konsekvens vid detta biologiska tänkandet.

beneath talets start pekade en antal biologer vid cellens centrala innebörd. samt började Schleiden samt Schwann befrämja idéerna för att organismernas primär objekt existerar cellen, för att individuella celler besitter varenda livets kännetecken även angående dem bestred för att varenda celler kommer ifrån delning från andra celler.

tackar vare Robert Remaks samt Rudolf Virchows jobb accepterade dock beneath talet dem flesta biologerna dem tre grundsatser liksom skulle bli kända liksom cellteorin.^[10]

Under tiden ägde taxonomi samt sortering hamnat inom fokus på grund av studier från naturhistoria. Carl von Linné publicerade tid ett elementär taxonomi till den naturliga världen (vilken, tillsammans med vissa modifieringar, ännu används), samt introducerade beneath taletvetenskapliga namn till samtliga dem arter denne kartlagt.^[11]Georges-Louis Leclerc, Comte dem Buffon, behandlade arter vilket artificiella kategorier samt levande former såsom formbara, samt föreslog mot samt tillsammans gemensam härstamning vilket ett chans.

Även angående han motsatte sig evolutionen existerar Buffon enstaka nyckelfigur inom detta evolutionära tänkandets saga. Hans arbeten skulle influera teorier från både Lamarck samt Charles Darwin.^[12].

Biologi handlar om organismers konstruktion, levnad och utveckling

detta plats dock den brittiska naturforskaren Charles Darwin såsom genom för att sammanföra Humboldts biogeografiska ansatser, Lyells uniformitariska geologi, Thomas Malthus skrifter ifall populationstillväxt samt sin personlig morfologiska expertis skapade enstaka mer lyckad evolutionsteori baserad vid naturligt urval. Liknande tänkande samt bevis ledde Alfred Russel efternamn mot för att – utan Darwins inverkan – nå identisk slutsatser.^[13]

Upptäckandet från ärftlighetens fysiska representation kom tillsammans evolutionära principer samt populationsgenetik.

beneath talet samt talets start pekade experiment mot DNA liksom kromosomernas komponent vilket höll gener. Fokus vid nya modellorganismer likt virus samt bakterier, tillsammans tillsammans med upptäckten från DNA:s dubbla helixstruktur kalenderår markerade övergången mot molekylärgenetikens era.

Att bestämma om något lever kan

ifrån talet mot nutid äger biologin utökats många inom den molekylära domänen. Den genetiska koden knäcktes från besitter Gobind Khorana, Robert W. Holley samt Marshall Warren Nirenberg efter för att DNA förstods innehålla kodoner. Slutligen startades Human Genome Project tillsammans målet för att kartlägga detta generella mänskogenomet.

Detta arbetsuppgift avslutades ^[14], dock besitter fått flera person som följer efter någon annan. Projektet plats detta inledande steget inom en internationellt försök för att införliva ackumulerad insikt angående biologi mot ett funktionell molekylär definition från människokroppen samt andra organismers lekamen.

Centrala begrepp

[redigera | redigera wikitext]

• Cellen, livets minsta avdelning, små frukter från växter arvsanlag samt förökas genom delning.
• Evolution, studiet från hur arvsanlag varierar samt utvecklas.
• Genetik, ärftlighetslära, studiet från cellens genetiska resultat inom struktur från DNA.

Biologiska discipliner

[redigera | redigera wikitext]

Traditionellt besitter biologin delats in efter vilka organismer likt studerats.

Botaniken existerar studiet från växter, zoologin studiet från vilt samt mikrobiologin studiet från mikroorganismer.

Dagens biologiska discipliner existerar indelade efter vilka perspektiv samt undersökningsmetoder likt tillämpas. Molekylärbiologin, biokemin samt den molekylära genetiken studera dem levande organismerna ur detta maximalt detaljerade perspektivet.

Ibland kan man se cellkärnan som en rund cirkel inne i cellen

Cellbiologin existerar studiet från existensen vid cellnivå. Histologi existerar detsamma liksom vävnadslära samt fysiologi läran angående den biologiska funktionen. Anatomin existerar läran ifall levande varelsers struktur. Inom etologi (läran ifall beteende samt anpassning) samt ekologi (interaktioner mellan levande organismer samt deras omvärld) studeras existensen ur en mer omfattande perspektiv.

Cellmembranet är en tunn hinna som sitter alldeles innanför cellväggen och ofta inte kan ses

Inom den biologiska systematiken placeras arter, både levande samt utdöda, inom en kontext samt släktskapen mellan dem studeras. ett arts evolutionära bakgrund, detta önskar yttra hur den äger utvecklats mot vilket den existerar idag, studeras inom fylogenetiken. Levande organismer namnges samt klassificeras inom taxonomin.^[15]

Livets domäner

[redigera | redigera wikitext]

Ursprungligen besitter allt levande ofta delats in vilket antingen flora alternativt varelse.

inledningsvis beneath talet såg man bristerna inom enstaka sådan uppdelning eftersom bakterier, andra encelliga organismer samt svampar ej passade in. Omkring kom allt levande istället för att delas in inom fem riken:^[16]

Prokaryotae (celler utan kärna) -- Protista (enkelt byggda organismer tillsammans med cellkärna) -- Fungi (svampar) -- Plantae (växtriket) -- Animalia (djurriket)

Detta struktur betraktas idag likt föråldrat.

till för att ej drastiskt behöva öka antalet riken, används istället en struktur tillsammans tre omfattande domäner:

Domänindelningen baseras vid om cellen besitter enstaka cellkärna alternativt ej, samt vid skillnader inom relaterat till gener ursprung samt cellmembranens sammansättning.

Distinktionen mellan levande samt ej levande existerar ej ständigt självklar.

Virus, viroider samt prioner brukar inom allmänhet ej räknas liksom livsformer. dem är kapabel visserligen föröka sig dock besitter ej personlig ämnesomsättning.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

• Evolutionsbiologi - Evolutionsbiologin studera dem evolutionära processerna liksom styr livets utveckling
• Fenologi - Läran ifall dem periodiska företeelsernas uppträdande inom växt samt djurriket
• Genetik - Läran angående hur biologiska attribut ärvs
• Limnologi - Läran angående inlandsvatten, detta önskar yttra vanligen sötvatten dock även krydda samt bräckt vatten
• Biomedicin
• Paleontologi
• Systembiologi - Komplexa samspel inom biologiska system

Galleri

[redigera | redigera wikitext]

• Animalia - Bos primigenius taurus

• Planta - Triticum

• Fungi - Morchella esculenta

• Stramenopila/Chromista - Fucus serratus

• Bacteria - Gemmatimonas aurantiaca (- = 1 Micrometer)

• Archaea - Halobacteria

• Virus - Gamma phage

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]