Släppa ut några djur ur

Det denna plats existerar enstaka produkt ifrån 2016.

Uroxen, likt existerar ursprunget mot våra tamkor, plats en majestätiskt vilt. Uroxetjurarna ägde ett mankhöjd vid bota 1,8 meter samt dem vägde närmare en halvt ton. Hornen plats meterlånga samt pälsen kreditkort, svartbrun hos tjurarna samt mer rödtonad hos korna.

Den allra sista uroxen dog 1627.

Även ifall arten fanns avbildad samt omnämnd inom ett mängd olika texter sålunda försvann nästan minnet från den även. dock idag äger europeiska vetenskapsman bestämt sig till för att ändra vid den saken.

– Målet till mig existerar fritt levande hjordar från uroxar inom stora naturskyddsområden inom Europa, säger Henri Kerkdijk-Otten, vilket leder projektet Uruz, en gammalt germanskt mening på grund av uroxar.

Metoden såsom han använder på grund av för att nå sitt syfte kallas back-breeding, baklängesavel.

Tanken existerar för att eftersom samtliga dagens kor härstammar ifrån uroxen därför borde även uroxens attribut finnas kvar inom arvsmassan hos moderna kor, ifall än nedbäddad samt undanträngd. Planen existerar en avelsprogram likt kombinerar fyra olika lantraser. Tillsammans bör dem utföra den nya uroxen tillräckligt massiv, tillsammans tillräckligt långa horn, korrekt färg samt en beteende såsom utför för att dem klarar sig inom detta vilda.

Projektet existerar redan inom gång samt Henri Kerkdijk-Otten hoppas för att detta bör födas kalvar tillsammans riktig utseende redan nästa sommar.

Det existerar faktiskt något från ett kapplöpning.

Henri Kerkdijk-Otten existerar nämligen ej isolerad ifall sin dröm: detta pågår minimalt fyra andra uppdrag inom Europa var vetenskapsman försöker återskapa uroxar. Målet till dem allihop existerar för att ta fram vilt vilket skulle behärska släppas ut inom den europeiska naturen.

– på grund av mig existerar detta en sätt för att både återskapa något vilket oss besitter tappat bort eller missat, samt erhålla tillbaka dem ekologiska processerna.

dem fanns stora vilt samt dem ägde stora effekter vid miljön denna plats inom Europa, vid identisk sätt vilket mot modell elefanterna påverkar sin miljö vid savannen, säger han.

Efter den senaste istiden, då dem tjocka glaciärerna drog sig tillbaka, växte detta upp lövskogar liksom täckte större delen från Europa.

detta plats inga täta skogar, utan parkliknande vidder tillsammans öppna ytor samt stäppmarker, fulla från djur.

I södra land fanns mot modell mammutar, jättehjortar, myskoxar, vildhästar, visenter samt uroxar. Efter grabb vilket landskap inom Europa förändrades ifrån stora skogar mot städer samt lantbruk trängdes dem stora växtätarna undan samt ersattes tillsammans tamboskap.

detta medförde för att flera ursprungliga arter dog ut.

De återuppväckta uroxarna existerar en från en tiotal modell vid hur vetenskapsman försöker återskapa förlorade arter. detta handlar både ifall arter vilket besitter varit borta länge, vilket uroxen, samt ifall arter liksom dött ut nyligen, exempelvis den pyreneiska stenbocken bucardo.

flera från projekten bygger vid dem senaste årens stora genombrott inom genteknik samt kloning – flera från forskarna vilket försöker återskapa utdöda varelse existerar just genetiker.

George Church existerar professor inom genetik nära Broad institute, en samarbete mellan dem numeriskt värde amerikanska lärosätena okänt samt Harvard.

denne plats ett från dem vetenskapsman liksom lyckades kartlägga människans arvsmassa. för tillfället existerar denne redan enstaka bit vid väg mot för att bygga enstaka mammut.

– oss står inför enstaka situation var oss ej bara kunna sätta stopp till utdöendet från arter. oss kunna även driva utvecklingen åt andra hållet.

detta fullfölja för att detta blir många mer engagerande, säger han.

Mammuten planerar han för att återuppväcka genom för att helt enkelt bygga angående ett asiatisk stort landdjur. numeriskt värde vetenskapliga genombrott äger gjort för att detta ens existerar möjligt för att överväga.

Det inledande existerar kartläggningen från mammutens arvsmassa.

för att dechiffrera dna liksom legat nedgrävt samt infruset inom en skelett inom tusentals tid existerar komplicerat.

därför fort mammuten dör således börjar dem långa dna-molekylerna brytas sönder inom mindre samt mindre bitar. inom skelettdelarna finns även arvsmassa ifrån mängder från andra organismer, insekter, svampar, bakterier samt annat liksom någon gång kommit inom förbindelse tillsammans med benen.

När man väl besitter hittat varenda små bitar samt luskat ut vilka såsom faktiskt kommer ifrån mammuten kommer problemet för att pussla ihop dem inom korrekt ordning.

detta enda sättet för att utföra detta existerar för att nyttja enstaka närbesläktad art, mot modell den asiatiska elefanten, såsom en slags köpcentrum. varenda litet fragment från arvsmassa jämförs tillsammans med mallen samt läggs vid riktig plats, på grund av för att producera en lapptäcke var varenda små bit mammut-dna överlappar tillsammans med ett ytterligare bit.

mot slut framträder ett foto från hur mammutens dna såg ut.

Genom för att nyttja den på denna plats metoden äger vetenskapsman kunnat pussla ihop mammutens arvsmassa steg till steg, tillsammans större samt större noggrannhet. Förra året publicerade vetenskapsman nära bland annat Naturhistoriska riksmuseet inom huvudstaden den inledande kompletta sekvenseringen från mammutens dna.

– oss äger ganska god koll vid arvsmassan, eftersom oss besitter kunnat nyttja elefantens arvsmassa likt referens, samt dem existerar ganska nära släkt.

oss önskar titta vid vilket såsom hände relaterat till gener beneath mammutarnas sista period, säger Love Dalén, professor inom evolutionsgenetik nära Naturhistoriska riksmuseet, vilket ledde projektet.

Kartläggningen fullfölja detta möjligt till forskarna för att börja leta efter dem gener likt gav mammuten dess unika attribut – den tjocka pälsen, underhudsfettet, dem små öronen samt dem långa betarna.

Det andra genombrottet existerar upptäckten från den genetiska saxen CRISPR/Cas9, liksom besitter gjort detta möjligt för att stoppa in alternativt bergvägg ut gener ur dna tillsammans många större noggrannhet än tidigare.

Kombinationen från dessa numeriskt värde tekniker utför detta möjligt för att lyfta in konstgjorda mammutgener inom celler ifrån asiatiska elefanter.

Hittills besitter han samt dem andra forskarna inom labbet stoppat in fjorton nya gener inom cellerna, berättar George Church.

Att känna till detaljerad vilka gener vilket kodar till olika attribut existerar nästan omöjligt. mot massiv sektion handlar detta ifall behöriga gissningar. Hittills besitter inget från dessa försök tillsammans mammutgener presenterats inom någon vetenskaplig nyhet.

George Church säger för att denne besitter valt för att vänta vid fler påverkan. Ur en vetenskapligt perspektiv betyder detta för att inget kunna sägas angående vare sig försök alternativt utfall ännu.

Även angående denne startar tillsammans med gener ifrån mammuten således funderar han vid chansen för att ge dem nya djuren attribut ifrån pingviner alternativt isbjörnar, angående dem skulle behärska leda mot något användbart liksom mammuten inte någonsin fick tillsammans hjälp från evolutionen.

George Church önskar ej svara vid hur utdragen tidsperiod detta kommer för att ta på grund av honom för att bygga sin mammut, förutom för att detta kommer för att ta mer än fem år.

– Man måste definiera vilket ett återskapad mammut egentligen existerar.

angående detta existerar enstaka långhårig stort landdjur tillsammans med köldanpassningsgener därför går detta troligen för att utföra, även angående detta skulle krävas flera försök, säger Love Dalén.

Men för att inom solens tid försöka framställa enstaka fullständig kopia från mammuten existerar omöjligt, förtydligar han.

– Även angående oss identifierar samtliga gener likt behöver bytas ut, säga tusen, därför existerar detta största problemet för att detta finns delar från arvsmassan vilket oss ej är kapabel kartlägga, från olika skäl.

för att hundraprocentigt återskapa den existerar väldigt, väldigt svårt. detta möjligen kunna vandra för att åtgärda inom framtiden dock ej inom dagsläget.

Love Dalén menar inom stället för att detta stora värdet inom George Churchs arbetsuppgift samt dem andra försöken för att återskapa utdöda varelse ligger inom för att kunskapen skulle behärska användas på grund av för att hjälpa arter vilket existerar hotade inom dag.

– detta kunna artikel således för att hotade arter redan besitter samlat vid sig flera dåliga mutationer vid bas från genetisk drift.

var skulle CRISPR/Cas9 behärska komma in: Man tittar vid prover likt existerar hundratals tid gamla samt hittar friska varianter från generna vilket man förmå bergvägg in, säger han.

Till skillnad ifrån George Churchs undersökning samt flera från dem andra projekten såsom försöker återskapa utdöda varelse, bryr sig Henri Kerkdijk-Otten ej sålunda många angående genetiska analyser alternativt för att dem nya uroxarna måste bära vid precist identisk gener vilket dem gamla.

– oss önskar producera enstaka uroxe till detta 21:a århundradet, samt detta viktiga existerar för att den besitter korrekt attribut, säger han.

Carl-Gustaf Thulin, föreståndare till SLU:s centrum till vilt- samt fiskforskning, ser ett tillfälle till återskapade uroxar inom Europa – samt Sverige.

– Hur dem denna plats djuren ser ut existerar egentligen ganska ointressant.

detta viktiga existerar funktionen vilket uroxen ägde inom landskap, på grund av detta existerar många biologisk diversitet vilket existerar knut mot stora gräsätare, säger han.

Carl-Gustaf Thulin berättar för att oss inom land samt Europa besitter bristande vid stora, vilda varelse såsom framför allt äter växttäcke.

Älgar samt rådjur betar selektivt vid buskar samt förändrar ej landskap vid detta sätt likt uroxar, visenter alternativt vildhästar gjorde. Deras intensiva betande gynnade mängder från örter samt blommor liksom inom dygn existerar hotade alternativt äger försvunnit. enstaka återskapad uroxe skulle behärska åtgärda detta problemet.

– Skulle man utföra experiment var man låter enstaka assemblage kor helt utan vår effekt välja plats samt hur dem önskar beta därför tror jag för att man vid väldigt begränsad tidsperiod skulle erhålla många intressanta effekter inom landskap, säger han.

Henri Kerkdijk-Ottens syfte – då man väl besitter lyckats ta fram en vilt – existerar för att släppa ut hjordar från dem nya uroxarna inom nationalparker inom bland annat Spanien samt Rumänien, samt sedan inom princip låta dem klara sig själva.

ett sektion från djuren kommer efter grabb för att skjutas på grund av för att dem ej bör bli till många.

Enligt Carl-Gustaf Thulin ligger den stora svårigheten ej inom för att avla fram vilt likt kunna klara sig inom detta vilda:

– Jag tror för att detta finns flera koraser likt skulle behärska klara sig inom detta vilda.

detta existerar landskapsfunktionerna såsom existerar detta viktiga på grund av för att producera dessa samt till för att ett fåtal fram någon sorts vild-ko, tror jag egentligen ej för att oss behöver vandra omvägen för att återskapa uroxen. oss förmå helt enkelt köra tillsammans detta oss har.

Svårigheten, menar han, ligger inom stället inom för att samhället bör acceptera nya, stora varelse inom naturen.

dem skulle påverka både skogsbruk samt jordbruk, samt orsaka trafikolyckor.

Den riktigt stora utmaningen existerar dock främst psykologisk, tror Carl-Gustaf Thulin.

– detta existerar självklart enstaka moralisk samtal.

angående man förvildar varelse således kommer dem för att dö, dem kommer för att avbryta benen, dö från svält, stånga ihjäl varandra, tas från predator samt därför vidare. därför besitter ju vilda vilt detta. dock detta är kapabel artikel svårt för att acceptera då detta gäller vilt liksom oss uppfattar likt tama, liksom boskap, säger han.

Själv äger denne större förhoppningar vid visenten, den europeiska bisonen såsom även äger varit vid väg för att dö ut – dock likt lyckats klara sig.

inom ljus finns detta vilda visenter inom bland annat Polen, samt Carl-Gustaf Thulin tror för att dem skulle behärska bli viktiga inom den svenska naturen.

– Inom 20 tid bör oss äga kommit inom gång tillsammans enstaka återintroduktion från visenter samt möjligen mot samt tillsammans äga börjat släppa ut dem.

då detta gäller utdöda arter, liksom uroxar samt vildhästar, således existerar detta många svårare samt kommer möjligen för att ta längre period. dock jag tycker för att man bör artikel förhoppningsfull samt tänka inom dem på denna plats banorna. detta vilket oss upplever likt begränsningar inom ljus möjligen ej existerar detta ifall 20 tid, säger han.

Skulle ni vilja titta något uroxeliknande inom den svenska naturen?

– helt.

angående jag fick besluta skulle oss förvilda både hästar samt kossor, förutom för att återintroducera visenten, säger Carl-Gustaf Thulin.

… samt denna plats existerar ytterligare några arter likt bör återskapas