Vilka färger kan bläckfiskar ha

Bläckfiskar

Det vetenskapliga namnet vid bläckfiskar existerar "cephalopoder".

Autotomi innebär att bläckfisken avsiktligt kan lossa eller äta sin egen tentakel vid hot eller brist på föda

detta existerar grekiska samt betyder huvudfotingar, vilket ju existerar en passande namn då man tittar vid dem.

Själva kroppen består från en stort skalle, vid vilket detta sitter ett magsäck samt andningsorgan. vid undersidan från huvudet sitter ett munhåla, ofta skapt såsom ett papegojnäbb, omgiven från 8-10 tentakler.

Dessa tentakler existerar egentligen bara "tår" vid enstaka massiv trattliknande tramp.

Ögonen existerar byggda vid identisk sätt såsom hos oss människor samt ger bläckfisken den bästa synen från nästan samtliga havsdjur. dem allra största bläckfiskarna äger även dem största ögonen från världens varenda vilt - upp mot 40 cm inom diameter.

Bläckfiskarna besitter detta maximalt utvecklade nervsystemet hos blötdjuren.

dem existerar även mer intelligenta än man är kapabel tro.

Många bläckfiskarter skyddar sina kroppsdel tillsammans med en hårt alternativt läderaktigt skal. andra bläckfiskar besitter helt mjuka kroppar. dem flesta från dem simmar stillsamt fram inom oceanerna, ofta inom stora stim. Genom för att pressa ut vätska ifrån skalets undersida genom ett sorts tratt driver dem sig snabbt vidare genom vattnet.

detta denna plats existerar enstaka produktiv flyktmetod.

Bläckfiskarna kunna även spruta ut en mörkbrunt färgämne, brunsvart, genom sin tratt. Förutom för att egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser grumlar vattnet bedövar detta även fiendens luktsinne. Ur brunsvart utvinns ett målarfärg tillsammans med identisk namn.

Bläckfiskarna äger flera färgrika celler samt är kapabel nyttja dessa mot för att ändra färg.

Ur sepia utvinns en målarfärg med samma namn

då dem blir arga alternativt rädda ändrar dem färg. dem förmå även andra färger samt mönster vid sin lekamen på grund av för att smälta in inom bakgrunden.

Bläckfisken använder sina böjliga armar på grund av för att fånga att ge liv. vid varenda ledd sitter enstaka mängd sugkoppar såsom hjälper mot för att hålla fast saker.

De vanligaste bläckfiskarna blir bara runt 30 cm långa.

dock inom dem stora havsdjupen gömmer sig riktiga jättar likt förmå bli ovan 15 meter långa. Man äger ännu ej sett enstaka sådan bjässe levande, utan bara liksom kadaver uppspolade vid stranden. Jättebläckfiskarna hamnar ofta inom strid tillsammans kaskelottvalarna, liksom fångar samt äter dem.

Det finns bläckfiskarter likt existerar dödligt giftiga.

dem flesta bläckfiskar går för att förtära samt fiskas mot föda inom bland annat medelhavet.

Åttaarmad bläckfisk

Totallängd: 1-1,5 m
Västeuropas kust.

Det denna plats existerar nog den bläckfisk likt människor oftast tänker vid. Den dyker ofta upp inom äventyrs-filmer samt skrivna verk såsom jättelika skattvaktande monster vilket hjälten slåss tillsammans.

Den åttaarmade bläckfisken existerar inom verkligheten varken särskilt massiv alternativt våldsam. Den existerar tvärtom väldigt skygg samt håller sig helst undan då människor dyker upp. Vanligen ger sig just denna art ej ut vid djupare vätska än 200 meter.

Huden existerar vårtig samt brun/röd/grå. Huvudet existerar mjukt samt äggformat. Den åttaarmade bläckfisken saknar en skyddande skal.

Förutom att färgen grumlar vattnet bedövar det också fiendens luktsinne

Den existerar enstaka skicklig jägare samt fångar humrar, krabbor samt räkor.

På Medelhavets bottnar ligger ofta lerkärl ifrån flydda tider, vilket den åttaarmade bläckfisken gärna fullfölja mot sitt bo.

Genom experiment besitter marinbiologer tagit reda vid hur smart den på denna plats bläckfisken existerar. Man besitter lagt den åttaarmade bläckfiskens favoritmat, hummer, inom burkar tillsammans med åtskruvade lock vid botten av havet.

Ganska snart äger bläckfiskarna räknat ut hur dem bör komma åt maten, skruvat från locket samt fiskat upp hummern!

Sepiabläckfisk

Kroppens längd: 30-40 cm
Medelhavet samt östra Atlanten.

Det denna plats existerar ett tioarmad bläckfisk tillsammans utsträckt, skal-skyddad lekamen. Längs kroppen löper fenor vilket all tiden böljar samt håller bläckfisken flytande inom vattnet.

Nyckeln till detta tycks vara pupillens form, som är W-formad hos sepialiknande bläckfiskar, U-formad hos tioarmade bläckfiskar samt oval eller ”hantelformad” hos åttaarmade bläckfiskar

Dessa fenor fullfölja bläckfisken väldigt rörlig. Den förmå enkel vandra vidare, stanna, backa samt röra sig upp samt ner.

Sepiabläckfisken ändrar färg efter omgivningen på grund av för att förbättrad skydda sig ifrån jagare. egen lever den från sjömat samt kräftdjur. Skalet ifrån döda sepiabläckfiskar flyter ofta iland längs Medelhavets stränder.

Dessa skal används sedan vilket kalktillskott mot burfåglar samt såsom slipmedel.

Pärlbåt

Längd: 20-30 cm
Indiska oceanen samt Stilla havet.

Pärlbåten, alternativt Nautilus vilket den även heter, existerar enstaka många primitiv bläckfisk, vilket besitter sett nästan lika dan ut inom 300 miljoner kalenderår.

Amerikanska forskare har nyligen visat att bläckfiskar trots allt kanske kan uppfatta färger

Den besitter detta hårdaste skalet från samtliga bläckfiskar samt korta tentakler utan sugkoppar. Inuti detta vackra skalet finns fickor tillsammans atmosfär vilket utför djuret enkel då detta simmar. Luften släpps ut då pärlbåten måste dyka.

Om dagarna håller dem sig vid djup upp mot 50-500 meter. vid nätterna tar dem sig gärna upp mot ytan.

Papperssnäcka

Skalets längd: 20-30 cm
Tropiska samt varmtemprerade hav.

Kallas även "Argonaut".

Kromatoforer är färgpigmentsceller som sväller och drar ihop sig vilket skapar färger och mönster som bläckfisken använder för att förvirra, överraska eller skapa kamouflage

Papperssnäckan tillhör dem åttaarmade bläckfiskarna. Honan existerar störst samt besitter en skal från kalk likt äggen sparas inom. Honan kunna krypa in samt ut ur skalet, dock bakkroppen existerar mjuk samt känslig. Hannen existerar bara 1 cm utdragen.

Papperssnäckehonan äger numeriskt värde tentakler såsom existerar hoprullade samt sammanväxte.

Mellan dessa utsöndras detta ämne såsom bygger upp skalet.

Cranchia scabra

Skalets längd: 8-12 cm
Atlanten samt från indien oceanen

Denna lilla bläckfisk existerar enstaka från dem vanligaste samt tillhör en släkte tillsammans med ett mängd arter. Cranchia scabra existerar nästan helt transparent. Den besitter flera små lysorgan, särskilt beneath ögonen.

Vanligen hittar man den ner mot 500 meters djup.

Vampyrbläckfisk

Längd: 20-28 cm
Alla tropiska samt subtropiska hav?

Denna märkliga bläckfisk besitter bara fångats inom 120 exemplar. Man vet ej hur resehandling gott detta existerar ifall dem inom världshaven, alternativt riktigt fanns den lever.

Bläckfiskarna kan också spruta ut ett mörkbrunt färgämne, sepia, genom sin tratt

Den lever ganska långt ner inom havet, vid ca 300 meters djup.

Vampyrbläckfisken liknar maximalt den åttaarmade bläckfisken, dock existerar troligen en helt eget släkte.

Den lever inom detta vattenskikt inom havet likt innehåller minimalt syre.

Vampyrbläckfiskens tentakler besitter inga sugkoppar utan istället taggliknande utväxter. Den äger även långa trådar den skickar ut inom vattnet på grund av för att uppleva från rörelser ifrån bytesdjur.

När ett från trådarna "slår larm" utför vampyrbläckfisken enstaka svepande rörelse runt bytet samt fångar in detta tillsammans med hjälp från den tunna huden likt täcker hälften från tentaklernas längd.

Calliteuthis reversa

Skalets längd: 9-14 cm
Nordatlanten samt västra Medelhavet

Denna lilla bläckfisk existerar helt översållad från lysorgan samt lever 1500 meters djup.

Den liknar enstaka små julgran var den simmar omkring inom djuphavets mörker.

ett ovanlig detalj tillsammans med Calliteuthis existerar för att dess bägge ögon existerar olika stora.

Jättebläckfisk

Längd: Upp mot 15 m?
Alla djupa hav?

Det denna plats djuret troddes ursprunglig existera en bland flera andra påhittade havsmonster. inom flera århundraden äger matroser berättat angående möten tillsammans tentakelförsedda jättemonster ute vid dem öppna haven.

Många från dessa historier existerar säkert överdrivna, dock nuförtiden vet oss iallafall för att jättebläckfisken existerar.

Tyvärr besitter man ännu ej fotograferat alternativt filmat en levande exemplar.

Jättebläckfisken lever vid många stora djup. Kaskelottvalen brukar ibland jaga samt förtära jättebläckfiskar, dock detta existerar ingen enkel fångst. vid flera kaskelottvalar syns ärr efter bläckfiskens starka sugkoppar.

När kaskelottvalar jagats samt dödats besitter man ibland hittat söndertuggade jättebläckfiskar inom buk vid valarna.

nära några tillfällen äger detta även flutit iland kadaver efter döda jättebläckfiskar.