Hur säger man ett papper

Papper existerar en tunt fibermaterial, vilket tillverkas genom avvattning från ett suspension från växtfibrer vid enstaka duk av nät, sålunda kallad vira alternativt viraduk. Suspensionen från fibrerna går beneath benämningen mäld samt fibrerna brukar allmänt benämnas liksom massa alternativt pappersmassa.

Växtfibrerna innehållande cellulosa förmå existera mer alternativt mindre kemiskt och/eller mekaniskt behandlade inför papperstillverkning.

Fibrerna, vilket nära avvattningen blir kvar vid viran, binds samman från vätebindningar, liksom utvecklas inom samband tillsammans pressning samt uttorkning, samt bildar papperet. Pappersfibrerna äger ett längd från cirka 3&#;mm ifrån barrved samt ungefär 1&#;mm ifrån lövved samt ifrån flera icke-vedartade växter såsom växttäcke (inklusive bambu), halm, vass, samt dylikt.

Fibrer ifrån vissa växter är kapabel artikel längre såsom ifrån bomullsväxter, hampa, alternativt abacáväxten (och lämpa sig på grund av speciella pappersslag såsom sedelpapper alternativt tepåspapper).

Arkivpapper existerar en från Sveriges Tekniska Forskningsinstitut godkänt blad tillsammans enstaka garanterad åldersbeständighet ifall minimalt tid.

mount {substantiv}

Historik

[redigera | redigera wikitext]

Produktion från ark, tillverkat genom avvattning från enstaka fibersupension, utvecklades inledningsvis inom Kina runt kalenderår &#; från Cai Lun. Arkeologiska fynd besitter dock demonstrerat för att detta tillverkades material inom Kina redan kalenderår innan Cai Lun plats energisk fast tillsammans med enstaka lite annorlunda process var pappersmassan hälls ovan enstaka fast yta inom formen.^[1]

Dessförinnan samt beneath ytterligare mer än kalenderår tillverkades inom flera olika kulturer varor på grund av skrivändamål ifrån mot modell pappersmullbärsträdet (Broussonetia papyrifera), nässelbast, papyrusväxten, växttäcke samt andra växter tillsammans liknande attribut liksom gjorde dem lämpliga mot för att producera enstaka arkstruktur.

Vidare användes på grund av skrivändamål läder (pergament) samt även lertavlor samt stentavlor, såsom mot modell runstenar.

[redigera | redigera wikitext]

Papper används inom tre huvudområden:

• för skriv- samt tryckändmål,
• som förpackningsmaterial oftast nära högre ytvikter (då ofta kallat kartong),
• samt till hygienändamål nära lägre ytvikter (då ofta kallat tissue alternativt mjukpapper).

Härutöver förekommer en stort antal olika specialanvändningsområden till ark.

Skriv- samt tryckpapper brukar indelas i:

• Tidningspapper
• Obestrukna trähaltiga (med mekanisk massa) skriv- samt tryckpapper
• Bestrukna trähaltiga skriv- samt tryckpapper
• Obestrukna träfria (med blekt kemisk massa) skriv- samt tryckpapper
• Bestrukna träfria skriv- samt tryckpapper

Förpackningsmaterial brukar indelas inom

Papperstillverkning

[redigera | redigera wikitext]

Råvaran till papperstillverkning

[redigera | redigera wikitext]

Papper tillverkas inom massa- samt pappersindustrin ifrån cellulosahaltiga fibrer inom form eller gestalt från pappersmassa.

pappren 1 stycke av ett material att skriva på, att an­vända som om­slag m

Den helt ledande råvaran på grund av pappersmassatillverkning existerar ved, dock även ej vedartade växter såsom halm, lin, hampa samt bomull förmå användas. Även syntetiska fibrer såsom polyeten samt polypropen förmå inom vissa fall utnyttjas inom text till för att erhålla speciella attribut. Tidigare gjordes text även från textillump

Det finns dock flera olika metoder till tillverkning från pappersmassa:

• Mekaniska tillverkningsmetoder äger använts sedan talet.

  Fibrerna separeras denna plats mekaniskt ifrån varandra tillsammans hjälp från kvarnar (raffinörer) alternativt tillsammans med slipstenar.

  sprött 2 mest i pl

  Papperet blir svagare än nära tillverkning ifrån kemisk massa då cellulosahalten existerar lägre genom för att vedens samtliga komponenter, speciellt lignin, existerar kvar, dock dem mekaniska metoderna ger en högt massautbyte, oftast ovan 85–90%. Ligninet inom papperet ger sämre bindning mellan fibrerna samt papperet gulnar från belysning.

• Kemiska tillverkningsmetoder tillsammans med massautbyten vid ca 45–55%.
  • Sulfitprocessen plats ifrån slutet från talet mot talet den ledande metoden till beskrivning från pappersmassa. vedflis kokas inom lösningar från svaveldioxid (svaveldioxid löst inom alkali tills pH-värdet blir ca 7 alternativt lägre), samt processen ger ett förhållandevis ljus massa, dock ej lika kraftfull likt ifrån sulfatprocessen.
  • Sulfatprocessen äger dominerat sedan talet samt ger starkare blad än andra metoder.

    Processen innebär för att vedflis kokas inom vitlut, enstaka starkt basisk svar från natriumsulfid samt natriumhydroxid.

Handtillverkat papper

[redigera | redigera wikitext]

Fram mot ca mitten från talet tillverkades huvuddelen från allt blad på grund av grabb. Idag existerar emellertid handtillverkat material närmast ett kuriositet, dock tillverkas till speciella ändamål, speciellt möjligen till konstnärsverksamhet.

expand_more However, paper, as we know, is patient, and too much paper can be harmful

inom land besitter Lessebo pappersbruk fortsatt för att tillverka handgjort text tillsammans med bekanta vattenmärken (som mot modell bikupan). inom flera länder tillverkas handgjort material nära enstaka bruk, dock traditionen existerar svår för att upprätthålla vid bas från dem förhållandevis höga tillverkningskostnaderna.

Formning till grabb omfattar nästa steg:

• Formaren uppfångar ur kypen ett avpassad mängd från den &#;°C varma, utspädda massan vid den tillsammans enstaka lös däckelramen kantad arkform, ofta tillsammans med metallduk alternativt tillsammans med annat karakteristiskt viramönster.

  denne skakar arkformen horisontellt, beneath detta för att vattnet rinner från, därför för att enstaka jämntjock fiberyta (arket) erhålles.

• Formaren avlämnar formen mot guskaren såsom trycker från arket mot enstaka yllefilt.

  ett vid detta sätt bildad stapel från material tillsammans filtmellanlägg pressas samt tas isär.

• Därefter pressas papperet separat.

Därefter följer:

• torkning,
• limning genom neddoppning inom tunt lim (såvida massan ej redan blivit limmad),
• limtorkning,
• sortering och
• appretering, glättning mellan valsar, packpressning tillsammans mera.

Det handformade papperet får ofta äga kvar sina råa kanter, delvis till för att detta bör synas för att detta existerar handgjort.

inom detta handformade papperet sitter ofta vattenmärket (bildat genom massans förtjockning alternativt förtunning från nedpressade alternativt upphöjda delar inom arkformen) vid identisk plats inom samtliga ark.^[2]

Maskinell papperstillverkning

[redigera | redigera wikitext]

Så gott vilket allt sidblad idag tillverkas tillsammans pappersmaskiner.

Papperstillverkningen går mot sålunda för att enstaka suspension från pappersmassa pumpas ut genom ett därför kallad inloppslåda vid ett ändlös duk av nät, enstaka därför kallad vira alternativt viraduk, likt idag normalt tillverkas ifrån plast- alternativt syntetisk tråd. Tidigare förekom metallviror, tillverkade ifrån mot modell från bronstråd alternativt rostfri tråd.

Inloppslådans funktion existerar för att sprida suspensionen från fibrerna inom vätska (mälden) sålunda jämnt såsom möjligt ovan bota virapartiet (över bota maskinbredden) på grund av för att att nå ett mål eller resultat således jämn standard (ytvikt) likt möjligt ovan all pappersbanan.

ett fönster, fönstret, flera fönster, fönstren

Pappersmassan avvattnas ovan virapartiet samt formas mot enstaka pappersbana vilket därefter passerar en pressparti tillsammans med presscylindrar på grund av ytterligare mekanisk avvattning samt därefter mot en torkparti tillsammans torkcylindrar.

Pappret bestryks sedan eventuellt tillsammans med pigment samt glättas, varefter pappersbanan rullas upp vid stora rullar.

Moderna maskiner besitter pappersbanor tillsammans med bredder ända upp mot tio meter samt maskinernas längder blir grundlig.

Beroende vid fibermängd (koncentration) inom suspensionen samt vid kvantiteten mäld per kvadratmeter vira är kapabel olika tjocklek vid papperet skapas. en annat vanligare mått relaterat mot tjocklek existerar den således kallade ytvikten angiven inom gram per kvadratmeter (g/m²).

Miljöpåverkan

[redigera | redigera wikitext]

Konsumtionen från blad besitter kraftigt ökat inom modern tidsperiod.

Något mer än hälften från papperet tillverkas ifrån pappersmassa, vilket producerats ifrån ny ved, samt resten ifrån återvunnet papper.^[3]

I samband tillsammans med papperstillverkning påverkas miljön från olika fasta sopor samt utsläpp av ämnenofta föroreningar mot recipient (till vatten) samt mot atmosfären (till luft). dem fasta avfallen förmå inom massiv utsträckning förbrännas.

Utsläppen tillsammans med avlopp mot vätska inkluderar speciellt suspenderade ämnen (såsom fibrer samt fasta ämnen ifrån bestrykningssmetar) samt syreförbrukande ämnen (mätta såsom COD alternativt BOD) inom förhållandevis små halter (jämfört tillsammans med massatillverkningsstegen). Utsläppen mot atmosfär beror helt vid angående pappersbruket existerar integrerat tillsammans massatillverkning alternativt ej.

nära integrerad tillverkning existerar luftutsläppen normalt relaterade mot massatillverkningen samt pappersbruket erhåller värme (ånga) ifrån massabrukssidan. nära ointegrerad papperstillverkning uppstår luftutsläpp speciellt vilket rökgaser ifrån ångpanna samt då beroende vid nyttja drivmedel på grund av pannan. Utsläppsparametrar inkluderar partikulärt ämne (damm), svaveldioxid, kväveoxider (och självklart koldioxid).

Avloppen behandlas normalt inom flera steg innan dem släpps mot recipient.

Papper är som vi vet tålmodigt och alltför mycket papper kan vara skadligt

Behandlingen omfattar dels mekanisk rening genom sedimentation, dels biologisk rening genom luftningssteg. Rökgaser renas normalt tillsammans elektrofilter till avlägsnande från partiklar samt tillsammans med basisk skrubber till avlägsnande från svaveldioxid.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]