Vilka problem finns det med friskolor

Svenska skolanSverige existerar detta enda nation inom världen som tillåter att skattefinansierade skolor drivs från vinstdrivande riskkapitalbolag. Hur blev detta så?

Debatten ifall friskolor äger pågått sedan talet. , då friskolereformen kom, fanns visionen valfrihet samt diversitet genom föräldrakooperativ samt alternativ pedagogik.

– Poängen tillsammans med den denna plats valfrihetsreformen existerar för att varenda bör behärska välja samt då bör vi ha skäliga avgifter.

Resultatet visar att det för kommuner finns en ekonomisk fördel med friskolor

detta bör artikel enstaka betalning liksom ej avskräcker alternativt hindrar någon ifrån för att välja lärcentrum, sa Beatrice Ask, dåvarande skolminister samt mor mot reformen.

Reformen genomfördes av ett borgerlig statsmakt samt gav friskolor riktig mot enstaka åttiofemprocentig finansiering tillsammans med gemensamma medel.

Utöver skattemedel ägde skolorna tillfälle för att ta ut ett mindre avgift.

– för att förslaget kunde äga ett segregerande utfall fanns riktig enkel för att titta samt jag delade den oron. dock fördelarna skulle väga ovan, ytterligare pedagogik samt ett idéburen zon skulle kliva in. Jag reflekterade ej ovan en eventuellt vinstuttag, säger Sverker Sörlin, idéhistoriker samt professor inom miljöhistoria knut mot KTH som fanns tillsammans med samt skrev rapporten SNS-rapportenPolicyidéer till svensk skola 

Fram mot reformen fanns detta nästan inga privatskolor inom Sverige.

detta fanns ett fåtal: Sigtunaskolan humanistiska läroverket och Lundsberg internatskola, såsom riktade sig mot föräldrar tillsammans särskilda behov, sålunda såsom en arbete likt fordrade deras närvaro utomlands, samt såsom dessutom kunde betala.

Kort innan regeringen Bildt tillträdde ägde skolan kommunaliserats.

Fristående gymnasieskolor sätter högre betyg än kommunala

en från arven efter Göran Perssons period såsom utbildningsminister beneath Ingvar Carlsson. Hans Albin Larsson, författare samt professor inom bakgrund samt utbildningsvetenskap nära Jönköping universitet, beskriver händelseförloppet:

»Parallellt tillsammans för att allt fler beslut ifall skolan flyttades ifrån staten mot kommunerna brottades staten tillsammans budget- samt underskottsbekymmer.

Arbetslösheten steg samt flera ekonomer kom för att äga synpunkter vid hur utbildningsverksamhet skulle organiseras på grund av för att artikel produktiv. en antal politiska beslut beneath talet upplöste detta tidigare regelverket kring skolan, samt kom beslutet ifall totalkommunalisering från skolan.«

Sverker Sörlin tror inte för att kommunaliseringen drevs igenom från ett ideologisk övertygelse för att skolan skulle bli förbättrad från förändringen.

– Det finns tydliga risker med systemet, säger forskaren Karin Edmark

Kvaliteten vid svensk lärcentrum fanns heller inget större bekymmer menar Sörlin.

– Det fanns ej många argumentation angående den svenska skolans kvalité, annat än för att den ansågs väldigt utmärkt. Den plats dessutom god tillsammans med samtliga objektiva mått mätt.

Han besitter läst igenom dem propositioner liksom skrev inom samband tillsammans med för att friskolereformen debatterades samt röstades igenom.

i enlighet med honom är detta slående vilket »torftigt kunskapsläge« detta fanns innan reformen röstades igenom, var sålunda gott vilket inga resonemang något som har transporterats eller flyttats kring varken omfattningen från skolor vilket skulle behärska anlända för att drivas inom privatregi, alternativt kring den bolagssektor vilket skulle växa fram.

Problemet existerar för att detta skapade en ökat utrymme till dem likt verkligen ville tjäna valuta vid skolan för att kliva in.

– Man bara antog att skolan skulle bli förbättrad.

Man ägde inga reflektioner kring vilka liksom skulle komma för att driva skolor, man talade bara ifall för att detta på denna plats skulle blir objekt till privat initiativkraft, fler idéer skulle släppas fram, mångfalden öka samt allt skulle bli förbättrad.

a skälet till kommu-

detta förde inga resonemang om den affärsverksamhet likt svensk skolsektor besitter kommit för att bli objekt på grund av, tillsammans stora koncerner samt därför. detta finns ingenting likt tyder vid för att man ens ägde reflekterat ovan saken.

Även Gunnar Goude, talesperson på grund av utbildningsfrågor i Miljöpartiet samt liksom senare kom för att bli MP:s representant inom Friskolekommittén, mindes för att vinstsyftet plats helt frånvarande inom debatten.

mot Sveriges Radio sa han , innan sin bortgång:

– Vinstfrågan plats ej vid tapeten. detta rörde sig angående chansen till fristående skolor för att bedriva utbildning tillsammans ytterligare pedagogik såsom sen skulle komma andra skolor mot del.

En såsom ej håller med angående den premissen är Kent Werne, frilansjournalist, författare samt rapportförfattare mot bland annat LO:s rapport Skolindustrin – Hur diversitet blev enfald.

Hanmenar att detta fanns numeriskt värde delar mot visionen enstaka klart tydlig liksom handlade ifall valfrihet samt diversitet inom skolväsendet samt för att avbryta detta statliga skolmonopolet.

Friskolornas förutsättningar måste förändras för att garantera att alla elever får undervisning av hög kvalitet

detta andra motivet fanns för att öppna upp enstaka handelsplats till vinstdrivande företag.

– detta framställs ofta likt för att detta fanns enstaka enorm olyckshändelse för att man genomförde enstaka reform likt ej plats ämnad till privatföretagande dock detta existerar faktiskt ej sant. detta existerar enstaka legende.

då den borgerliga regeringen genomförde reformen nämner dem ej just begreppet profit alternativt vinstdriven aktivitet inom just inom dem propositionstexter vilket ligger mot bas på grund av beslutet. var pratas detta snarare ifall föräldrakooperativ samt glesbygdsskolor, dock detta fanns inte någonsin vid deras agenda för att begränsa alternativt stoppa vinstdrivande företag ifrån för att delta vid friskolemarknaden.

Parallellt tillsammans friskolereformen avskaffades också Lex Pysslingen, vilket förbjöd skattefinansiering från privat barnomsorg.

Svenska Arbetsgivarföreningen, likt Svenskt Näringsliv då hette, drev samtidigt öppet frågan angående för att privata affärsintressens borde erhålla inträde mot skattefinansierade välfärdsverksamheter, inklusive skolan. Kent Werne menar för att detta fanns inom politikernas huvuden för att just vinstdrivande företag skulle erhålla artikel tillsammans vid den den nya marknaden – välfärden.

»Friskolorna äger kommit på grund av för att stanna.«

När Socialdemokraterna inom valet åter tog makten fanns detta dem liksom utökade anslagen mot friskolorna, ifrån 85 mot procent.

Då fanns Ylva Johansson skolminister beneath Göran Persson.

denna gav först minskade anslag mot friskolorna samt tillsatte friskolekommittén liksom skulle utreda nivåerna.

Problem med glädjebetyg i friskolor

Den initiala avtal tillsammans med Centerpartiet angående enstaka sänkning från bidragen skrotades samt inom stället gjorde Socialdemokraterna upp tillsammans bland andra Miljöpartiet angående ett höjning från anslagen mot andel. Uppgörelsen samt beslutet innebar även för att detta skulle bli svårare för att starta friskolor samt kontrollen blev aningen större.

Framförallt skulle friskolorna ej längre äga riktig för att ta ut enstaka avgift.

Enligt Kent Werne tog socialdemokraterna beslutet inom en omvänt försök för att producera jämlikhet.

–  ursprunglig tänkte man ›vi sänker ersättningen, således för att friskolorna ej får på grund av många pengar‹, samt sedan genomförde man istället enstaka höjning från anslagen samtidigt vilket man förbjöd friskolor för att ta ut enstaka ytterligare betalning.

Tanken fanns för att för tillfället äger samtliga fått detta lika, idag besitter oss fått en jämställt struktur.

I Aftonbladet kräver (31/5) företrädare från LO:s tankesmedja Katalys ett förbud mot vinstuttag

Problemet existerar för att detta skapade en ökat utrymme till dem likt verkligen ville tjäna valuta vid skolan för att kliva in. detta är kapabel man yttra för att Socialdemokraterna bäddade för.

Efter attChile avskaffade chansen på grund av vinstsyftande skolor för att ett fåtal offentliga medel samtidigt som huvudmännen delar ut profit mot ägarna existerar landet isolerad inom världen angående för att tillåta en sådant system.

I exempelvis Danmark, Norge, Holland och England, länder likt samtliga besitter friskolor, existerar vinster förbjudna alternativt hårt reglerade.

Samtidigt existerar idén angående valfrihet djupt förankrad inom detta svenska skolväsendet samt hos detta svenska folket.

»Friskolorna äger kommit på grund av för att stanna.

Kommittén anser för att chansen för att välja lärcentrum existerar från stort värde, både till den enskilde eleven samt till för att stimulera utvecklingen inom skolväsendet. Därför önskar kommittén slå vakt ifall detta fria skolvalet«, skrev ett senare tillsatt friskolekommitté tid

I dygn går enstaka femtedel från Sveriges skolbarn inom friskolor.

Allt fler från dem barnen går hos identisk aktörer.

Och elever från friskolor har lättare att komma in på en högskoleutbildning

landet besitter inom dygn en fåtal jätteaktörer såsom fullfölja allt mer profit. en modell är AcadeMedia som inom ljus driver svenska förskolor, grundskolor samt gymnasieskolor tillsammans med sammanlagt ovan 60 studenter. gjorde AcadeMedia ett profit efter avgift vid miljoner kronor, i enlighet med Kent Wernes LO rapport.

– oss äger gått ifrån enstaka monopol-situation mot ett liksom liknar ett oligopol-situation.

inom någon bemärkelse besitter fler driftformer tillkommit dock jämfört tillsammans dem löften samt syfte som uttalades , angående liten diversitet därför besitter dem löftena kommit vid skam.