Hur sjuk blir man av fågelinfluensa

Fågelinfluensa, fjäderfäinfluensa, aviär influensa alternativt hönspest existerar enstaka begrepp såsom besitter flera betydelser.

Om man misstänker att djur drabbats av sjukdomen måste man genast tillkalla veterinär

1. Tidigare kallades samtliga influensor såsom orsakas från influensavirus typ A, vilket existerar en släkte från virus inom familjen Orthomyxoviridae på grund av "fågelinfluensa". Detta bruk blir dock allt mer ovanligt.
2. En generell benämning vid förekomst från influensavirus typ A hos vilda fåglar. samtliga subtyper från influensavirus typ A förekommer hos vilda fåglar dock främst hos andfåglar.
3. Inom läkemedel samt veterinärmedicin syftar "fågelinfluensa" vid ett högpatogen, detta önskar yttra ett många smittsam sjukdom oftast tillsammans med dödlig utgång, liksom främst drabbar fjäderfä.

   Denna sjukdom besitter ibland även demonstrerat sig behärska infektion andra varelse samt människor, detta önskar yttra sjukdomen förmå utvecklas mot ett zoonos.

Fågelinfluensa delas in inom numeriskt värde grupper beroende vid hur smittsamma samt dödliga dem existerar bland fjäderfä (speciellt kyckling): lågpatogen fågelinfluensa (LPAI) samt högpatogen fågelinfluensa (HPAI).

varenda kända högpatogena subtyper från fågelinfluensa besitter utvecklats hos tamfåglar.^[1] Den helt främsta källan mot uppkomst från högpatogen fågelinfluensa samt även den största smittospridaren existerar köp tillsammans med fjäderfä.^[1] Sentida studier äger dock demonstrerat för att även vilda fåglar, främst simänder, nära specifika förhållanden förmå föra smittan vidare.^[1] dem helt flesta varianter från fågelinfluensa existerar lågpatogena samt orsakar ej allvarliga sjukdomstilstånd hos vilda fåglar samt är kapabel ej infektion andra däggdjur alternativt människor.^[1] Högpatogen fågelinfluensa förekommer många sällan inom detta vilda.^[1]

Subtyper

[redigera | redigera wikitext]

Influensaviruset typ A finns inom flera subtyper, samt klassificeras genom dem numeriskt värde olika proteiner (antigener) liksom finns vid ytan från viruset, hemagglutinin (H) samt neuraminidas (N), liksom vardera finns inom 16 respektive 9 varianter, exempelvis H1N1 etc.

Detta borgar på grund av (minst) 144 olika virustyper. Hittills existerar detta numeriskt värde från dessa H-typer, H5 samt H7, liksom äger givit upphov mot dem varianter likt besitter upphöjd dödlighet samt såsom räknas liksom högpatogen aviär influensa.

Virusen namnges sedan efter hur dem olika typerna från dessa protein kombineras.

detta önskar yttra H5N1 består från den femte upptäckta typen från proteinet hemagglutinin, samt den inledande kända typen från proteinet neuraminidas.

Fåglar existerar värdar på grund av samtliga subtyper från Influensavirus typ A samt viruset förekommer normalt inom tarmkanalen hos fåglar. Vissa vetenskapsman menar för att ett tredjedel från världens samtliga vilda fåglar existerar smittade tillsammans någon subtyp från fågelinfluensa samt man besitter även demonstrerat för att flest fall från individer tillsammans med influensa finner man hos fåglar likt ändrar bostadsort till inledande gången.

Lågpatogen fågelinfluensa

[redigera | redigera wikitext]

Lågpatogen fågelinfluensa (LPAI) existerar enstaka vanligt förekommande virussjukdom bland vilda fåglar liksom besitter ett närmast global utbredning. Den naturliga värden existerar andfåglar, måsar samt vadare samt den uppträder främst vid hösten hos årsungar, framför allt hos simänder.^[1] Dagens forskningsläge^[2] visar för att simänder påverkas måttligt från lågpatogen fågelinfluensa vilket nedsänkt förhöjd kroppstemperatur inom cirka numeriskt värde dagar.^[1] Dock besitter detta demonstrerat sig för att enstaka variant från lågpatogen fågelinfluensa likt inom detta närmsta existerar harmlös på grund av simänder äger demonstrerat sig ge beteendestörningar hos mindre sångsvan.^[1] för att änderna ej speciellt påverkas från influensan resulterar inom för att dem liksom team förmå sprida den vidare ovan relativt stora avstånd.^[1]

Högpatogen fågelinfluensa

[redigera | redigera wikitext]

Högpatogen fågelinfluensa (HPAI) utvecklas ur lågpatogen fågelinfluensa genom exempelvis hybridisering alternativt mutationer.^[1] dem bildas inom fjäderfäbesättningar samt ej bland vilda fåglar.^[1] Högpatogen fågelinfluensa liksom hittills orsakats från antingen H-typen H5 alternativt H7 ägde beneath 42 tid fram mot 2001 endast uppträtt 18 gånger hos fjäderfä.

tillsammans med start ifrån 1997 inom Hongkong samt Italien1999 äger antalet eruption accelererat. inom några fall således äger höpatogen fågelinfluensa "smittat åter mot naturen" samt populationer från vilda fåglar äger drabbats.^[1] Vissa subtyper från fågelinfluensaviruset äger även demonstrerat sig farlig på grund av människan.

inom Hongkong blev 18 personer sjuka inom influensan 1997-1998, samt 6 från dessa dog mot resultat från sjukdomen. 2003 blev 89 personer inom Nederländerna sjuka inom influensan, samt från dem dog enstaka individ, enstaka veterinär.

Hos däggdjur finns numeriskt värde väldokumenterade eruption från högpatogen fågelinfluensa.

Till dess att en veterinär tar sig an fallet måste man själv göra allt man kan för att förhindra smittspridning

Hösten 1984 insjuknade cirka 100 000 minkar inom södra land samt 1989 samt 1990 insjuknade cirka 30 000 hästar inom Kina. Båda dessa virus plats inom sin totalitet influensavirus ifrån bevingat djur, såsom fått attribut för att spridas mellan individer inom dem båda djurslagen.

Studier äger demonstrerat för att speciellt simänder såsom tidigare varit smittade från lågpatogen fågelinfluensa ibland är kapabel förbättra en gott skydd mot högpatogen fågelinfluensa.

Detta medför inom teorin för att dessa individer skulle behärska föra vidare smittan vidare mot flera individer ovan ett relativt stort sektor. Dock visar studier för att högpatogen fågelinfluensa många sällan förekommer inom detta vilda.^[1]

Kända eruption från högpatogen influensa bland fjäderfä 1959–2003^[3]

[redigera | redigera wikitext]

År	Område	Smittade	Subtyp
1959	Skottland	kyckling	H5N1
1963	England	kalkon	H7N3
1966	Ontario (Kanada)	kalkon	H5N9
1976	Victoria (Australien)	kyckling	H7N7
1979	Tyskland	kyckling	H7N7
1979	England	kalkon	H7N7
1983	Pennsylvania (USA)*	kyckling, kalkon	H5N2
1983	Irland	kalkon	H5N8
1985	Victoria (Australien)	kyckling	H7N7
1991	England	kalkon	H5N1
1992	Victoria (Australien)	kalkon	H7N3
1994	Queensland (Australien)	kyckling	H7N3
1994	Mexiko*	kyckling	H5N2
1994	Pakistan*	kyckling	H7N3
1997	New South Wales (Australien)	kyckling	H7N4
1997	Hongkong (Kina)*	kyckling	H5N1
1997	Italien	kyckling	H5N2
1999	Italien*	kalkon	H7N1
2002	Hongkong (Kina)	kyckling	H5N1
2002	Chile	kyckling	H7N3
2003	Nederländerna*	kyckling	H7N7
2014	Kina	Kyckling	H5N8H5N2
2016	Korea	Kyckling	H5N8
*Utbrott tillsammans massiv spridning vid bland flera besättningar tillsammans med stora ekonomiska förluster. dem flesta från dem andra utbrotten omfattade bara små alternativt ingen spridning ifrån farmen var utbrottet startade

Utbrott från fågelinfluensa beneath 2014 samt 2016

[redigera | redigera wikitext]

Under november samt månad tid 2014, gjordes upptäckten från högpatogen fågelinfluensa (HPAI) H5 (H5N2 samt H5N8).

Indikationer: Korttidsbehandling av jetlag hos vuxna

Dessa fågelinfluensavirus liksom ägde sitt ursprung inom Kina upptäcktes inom flera asiatiska länder samt senare även inom Europa bland fjäderfä samt vilda fåglar^[4]. Viruset tog sig till inledande gången mot Nordamerika samt spred sig även mot region samt vissa länder inom Afrika. Den plötsliga globala spridningen från H5N8 viruset tros bero vid långdistansmigrerande flyttfåglar ifrån Ryssland liksom förde detta tillsammans med sig beneath höstflytten ^[4].

Vanligtvis små frukter från växter ej vilda and-, mås- samt vadarfåglar vid högpatogena virus utan endast lågpatogen fågelinfluensa (LPAI) likt sällan orsakar någon allvarligare struktur från sjukdom hos dessa fåglar. detta nyupptäckta högpatogena influensaviruset (HPAI) hos vilda fåglar ansågs liksom en potentiellt hot mot vilt samt eventuellt även mot människors hälsa^[4].

Dock därför besitter ej H5N8 alternativt H5N2 uppvisat några indikator vid för att behärska infektion mellan människor utan betraktas främst likt fågelsjukdom. infektion ifrån bevingat djur mot människa besitter endast skett inom länder var levande fåglar säljs samt var slakt sker inom hemmen^[5]

I mars kalenderår 2016 rapporterades nya eruption orsakades från H5N8-viruset.

Viruset upptäcktes ursprunglig inom Korea var vilda fåglar blivit infekterade. Därefter upptäcktes även smittan inom Ryssland inom fem olika fågelarter då man upphittat enstaka mängd döda fåglar inom femte månaden i året 2016. Oktober identisk kalenderår upptäcktes smittan inom andra delar från världen likt Indien samt senare inom 13 olika länder inom Europa.

Totalt därför fann viruset inom fler än 30 olika fågelarter, främst olika typer från sjöfåglar. eruption bland fjäderfä rapporterades ifrån Indien samt flera länder inom Europa liksom Ungern, Tyskland, land land samt Nederländerna^[6].

Smittspridning

[redigera | redigera wikitext]

Den förmodat främsta smittspridaren från högpatogen fågelinfluensa existerar köp tillsammans fjäderfä samt fågelprodukter såsom hönsgödsel.^[1] Länge trodde man för att sjukdomen främst smittade genom fågelspillning dock undersökning besitter demonstrerat för att den högsta koncentrationen från fågelinfluensa finns inom fåglarnas saliv samt för att spillning ej ständigt existerar den kraftigaste smittkällan.

andra smittvägar existerar sekretion ifrån exempelvis luktorgan.

Om man misstänker sjukdomen

Fåglar är kapabel smittas från viruset genom direktkontakt tillsammans dessa utsöndringar alternativt genom förbindelse tillsammans ytor alternativt förorenat dricksvatten såsom existerar kontaminerade tillsammans med dessa utsöndringar.

Smittspridning mot människa

[redigera | redigera wikitext]

Sjukdomen sprids mot människan genom fågelspillning alternativt via direktkontakt tillsammans smittade fåglar.

Än äger inget fall från infektion mellan människor kunnat konstateras (2006-06-06). Dock smittar viruset genom kontaminerad att ge liv, dricksvatten samt exempelvis textilier. Viruset tränger igenom in inom värdkroppen genom andnings- alternativt matsmälningssystemet. således länge spridningen huvudsakligen sker via direktkontakt tillsammans med fåglar alternativt deras avföring, existerar risken till enstaka större epidemi bland människor ej således massiv, dock ett anledning mot den stora uppmärksamhet såsom fågelinfluensan fått existerar oron till för att ett modifierad variant från viruset, exempelvis genom mutation alternativt hybridisering, skulle ett fåtal egenskapen för att enklare infektion människa mot människa.

Sjukdomen bekämpas förebyggande genom massnödslakt från misstänkta djurbesättningar.

I utbrott av fågelinfluensa har de svårast sjuka tidigt utvecklat lunginflammation och så småningom andningssvikt men symtom och komplikationer från många andra organ har varit vanliga

detta finns även vaccin mot några varianter.

Generell data angående fågelinfluensaviruset

[redigera | redigera wikitext]

I avföring tillsammans en pH vid mellan 7 samt 8 kunna viruset fortleva beneath ett längre period. inom enstaka temperatur vid 20 °C klarar sig viruset inom sju dagar, inom ett temperatur vid 4°C inom 35 dagar.

inom avföringsbemängt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig är kapabel detta klara sig inom upp mot 105 dagar.^[7] Fågelinfluensaviruset klarar sig även inom varor ifrån fjäderfä vilket exempelvis animalisk föda samt hönsägg inom flera dagar inom rumstemperatur samt inom upp mot 23 dagar inom 4°C.^[7] Viruset förstörs angående detta utsätt till ett temperatur vid 56 °C inom tre timmar, 60 °C inom enstaka halvtimme alternativt 70 °C inom enstaka kort tid.

Även rengöring tillsammans jod alternativt formalin förstör viruset vilket även lågt pH utför. till för att försäkra sig ifall för att ej smittas från animalisk föda ifrån fjäderfä bör detta upphettas mot 70 °C inom minimalt ett kort tid, samt vanligtvis för fortplantning hos djur inom 60 °C inom minimalt 3,5 minuter.

Subtyper från fågelinfluensaviruset såsom besitter identifierats hos människor

[redigera | redigera wikitext]

• H1N1 Varianten vilket troligen nedsänkt på baksidan spanska sjukan, vilken dödade mellan 50 samt 100 miljoner människor 1918-1919.

  Finns ännu inom omlopp; drabbar både människor samt grisar.^[8]Svininfluensautbrottet kalenderår 2009 orsakades från ett subtyp mot H1N1.

• H2N2 Orsakade asiaten 1957-1958.
• H3N2 enstaka muterad variant från asiaten-viruset, gav upphov mot Hongkong-influensan 1968-1969
• H5N1 enstaka variant vilket sedan 2003 äger spridits inom fågelbesättningar, samt bland vilda fåglar, ovan allt större delar från Asien samt Europa.

  Existerar både lågpatogena (ffa Nordamerika) samt högpatogena (ffa Asien) varianter. ovan 800 sjukdomsfall bland människor rapporterades (10 oktober 2017), tillsammans med enstaka dödlighet vid mer än 50%.

• H7N2 Smittade 44 personer inom Virginia, USA 2002.
• H7N3 numeriskt värde identifierade fall inom British Columbia, Kanada beneath 2004
• H7N7Nederländerna, 2003.

  89 infekterade, 1 död.

• H9N2 Tre infekterade inom Kina samt Hongkong
• H7N9 Spridits inom Kina sedan 2013.
  Det finns inte några pågående utbrott av fågelinfluensa på tamfågel

  Bekräftade fall uppgår mot 1548 tillsammans med 39 % dödlighet t.o.m. 2017-07. Begränsad spridning mellan människor.^[9]

Fågelinfluensa samt läkemedel

[redigera | redigera wikitext]

Om en högpatogent fågelinfluensavirus skulle komma för att bli grunden på grund av ett pandemi bland människor sålunda behövs detta för att viruset ursprunglig förändras, exempelvis genom hybridisering innan detta är kapabel sprida sig mellan människor.

Därför vet man ej inom förväg hur en framtida vaccin bör titta ut. en således kallat prototypvaccin existerar godkänt inom EU (januari 2007) därför för att man snabbt bör behärska förbättra samt producera en vaccin på grund av den aktuella virusstammen. detta finns även antivirala medicin, mot modell Tamiflu samt Relenza (båda receptbelagda) liksom ger viss konsekvens nära virusinfektioner.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

• Johan Elmgren, Gunnar Gunnarsson, Jonas Waldenström, Neus Latorre-Margalef, Björn Olsen (2010) Vart tog fågelinfluensan vägen?, Vår fågelvärld, vol.

  69, nr.3, sid: 8-12, ISSN 0042-2649

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]