tabeddy.pages.dev






I vad kan man hitta mineraler

Mineral

Ett mineral existerar en fast kurs liksom förekommer inom naturen samt existerar definierat genom sin kemiska sammansättning samt kristallstruktur. tillsammans med dessa villkor fullbordade finns ett serie fysiska attribut liksom kunna användas till för att känna igen en särskilt mineral.[1] en alternativt flera mineral bildar tillsammans enstaka bergart.

då en mineral, ur finansiell synvinkel, existerar brytvärt till skildring från metall, kallas detta till malm.

Det finns omkring 4 500 mineral definierade inom Danas mineralklassifikationssystem version 8,[2] var drygt 4 000 allmänt accepterats från mineralogiska samfund[3] varav omkring 30 existerar vanligt förekommande vid jorden samt en femtiotal existerar bergartsbildande.

Några från dem vanligare mineralen existerar fältspat, kvarts samt glimmer, vilka innehåller grundämnena syre samt kisel. Långban inom Värmland existerar enstaka från världens mineralrikaste platser, tillsammans fynd från 270 olika mineral registrerade. detta existerar även typlokal på grund av 69 olika mineral.[4]

Mineral förmå indelas efter sin inre struktur samt kemiska sammansättning, dock även efter sina fysikaliska attribut, såsom färg, densitet alternativt hårdhet.

inom äldre naturvetenskap ansågs mineral utgöra en eget rike, mineralriket, jämbördigt tillsammans med växtriket samt djurriket.

Identifiering från mineral

[redigera | redigera wikitext]

Mineral identifieras bland annat tillsammans hjälp från röntgendiffraktion (XRD), röntgenfluorescens (XRF), mikrosond (EDXA), infrarödspektroskopi samt andra optiska metoder.

Dessa metoder kräver avancerade instrument. inom enklare fall förmå nedanstående metoder artikel orienterande alternativt ge konkret svar vid vilket mineralet existerar.

Olika mineral besitter specifika fysiska attribut liksom existerar ganska konstanta på grund av varenda enskilt mineral, även angående variationer inom hårdhet, samt framförallt färg förekommer[1] samt likt är kapabel testas på grund av för att avgöra vilket mineral man besitter för att utföra tillsammans med.

på denna plats följer några sådana attribut.

  • Kristallstruktur en mineral kristalliserar i enlighet med en särskilt strukturellt struktur. ifall en mineral besitter haft chansen för att bildas tillräckligt långsamt förmå denna struktur ses tillsammans med blotta ögat. detta finns sju kristallsystem: triklina, monoklina, rombiska, hexagonala, romboedriska, tetragonala, samt kubiska systemet, uppräknade efter ökande symmetri.
  • Spaltbarhet existerar mineralets trend för att brytas längs särskilda program alternativt vinklar.

    Detta beror vid svagheter inom kristallstrukturen. dock hos vissa mineralprover förmå detta artikel många svårt för att titta enstaka spaltning, trots för att mineralet borde uppvisa ett. Därmed är kapabel spaltbarhet hos en test användas till för att utesluta mineral liksom saknar spaltbarhet.[1] Spaltbarheten existerar enkel för att blanda ihop tillsammans med kristallstrukturen.

    Vissa mineral äger både kristallstruktur samt spaltning, vilket halit, kalcit samt fluorit. andra mineral besitter bara spaltbarhet, muskovit, mot modell. Ytterligare andra mineral äger bara kristallstruktur, liksom kvarts. Skillnaden existerar för att en test från en spaltbart mineral bryts inom identisk vinklar bota tiden, detta resulterar inom trappstegsformer samt liknande.

    Mineral vilket bara besitter kristallstruktur bryts istället inom oregelbundna riktningar.[1]

  • Brott Brottytan, förmå användas vilket identifiering på grund av mineral såsom saknar, alternativt äger dålig spaltbarhet. Olika typer från förbrytelse existerar mussligt, splittrigt, trådigt alternativt glatt. Mussliga[5] förbrytelse, såsom äger små skålformade brottytor, existerar karaktäristiskt på grund av varenda kvartstyper.
  • Hårdhet bedöms tillsammans Mohs hårdhetsskala, var tio referensmineral ges relativa hårdheter 1-10.

    Mineralen existerar följande:

    1. Talk, Mg3Si4O10(OH)2
    2. Gips, CaSO4·2H2O
    3. Kalkspat (Kalcit), CaCO3
    4. Flusspat, CaF2
    5. Apatit, Ca5(PO4)3(OH,Cl,F)
    6. Fältspat, KAlSi3O8
    7. Kvarts, SiO2
    8. Topas, Al2SiO4(OH,F)2
    9. Korund, Al2O3
    10. Diamant, C
Bedömningen utförs sedan genom för att man försöker repa mineralet tillsammans med en referensmaterial.

Fingernaglar äger hårdhet 2,5, samt är kapabel alltså repa talk samt gips, dock ej kalkspat samt strängare. Kopparmynt besitter hårdhet 3,5, stålspik 5,5.[1]

  • Lyster beskriver hur mineralet reflekterar ljus samt beskrivs liksom metallisk alternativt icke-metallisk.

    Mineral kan indelas efter sin inre struktur och kemiska sammansättning, men också efter sina fysikaliska egenskaper, såsom färg, densitet eller hårdhet

    Mineral tillsammans icke-metallisk glans kunna vidare beskrivas såsom glasglans, pärlemorglans, diamantglans samt fettglans alternativt matt.[1]

  • Färg existerar enstaka funktion från hur vitt ljus reflekteras alternativt tas upp eller sugs in från mineralet. Detta existerar en från dem minimalt användbara igenkänningskriterierna, eftersom mineralets färg påverkas från förekomsten från föroreningar, störningar inom kristallgittret samt tjockleken vid provet, var en tunt test existerar ljusare.[1]Kvarts samt kalcit kunna exempelvis inträffa inom färgerna smaragdgrön, citrongul, skarlakansröd, brun, azurblå, ljus samt genomskinlig.

    detta finns dock en par undantag: svavel existerar ständigt gult samt pyrit existerar ständigt mässingsaktigt gul.[1]

  • Streckfärg existerar den färg liksom mineralet lämnar efter sig ifall detta gnids mot enstaka skiva från oglaserad föremål gjorda av lera och brända i en ugn. Detta existerar en god sätt för att känna igen hematit såsom förmå artikel silveraktig, mörk alternativt rödbrun, dock ständigt ger ifrån sig en rödbrunt streck.[1]
  • Densitet Mineralets densitet är kapabel beräknas angående massan samt volymen inledningsvis mäts.

    Lär dig vilka du behöver tänka lite extra på för att få i dig tillräckligt av och vilka du enkelt får i dig genom en bra kost

    en tungt mineral, var guld utgör ytterläge känns oproportionellt tungt inom handen.

  • Magnetism dem flesta mineral existerar icke-magnetiska. Hematit existerar svagt magnetiskt samt magnetit existerar starkt magnetiskt.[1]
  • Reaktion tillsammans med blandad med vätska saltsyra angående ett droppe svag saltsyra får mineralet för att väsa samt bubbla existerar detta högst sannolikt kalciumkarbonat.

    Dolomitpulver reagerar ofta vid identisk sätt.[1]

Mineralgrupper

[redigera | redigera wikitext]

Mineral är kapabel klassificeras efter kemisk sammansättning. denna plats äger dem kategoriserats inom anjongrupper samt efter förekomst inom jordskorpan. Grupperingen existerar baserad vid sjunde utgåvan Danasklassifikationssystem samt antalet mineral inom varenda samling existerar angivet utifrån åttonde utgåvan från Dana.

Silikat

[redigera | redigera wikitext]

T.v.: Silikattetraedern, SiO4, enstaka neosilikat samt grunden till mer avancerade silikater. T.h.: Skiktsilikat.

Enkelkedjesilikat (till vänster) samt dubbelkedjesilikat (till höger)

Silikater existerar den största mineralgruppen, samt dem flesta bergarter består mot 95 andel från olika silikater.

Data och diagram

Jordskorpan beräknas bestå mot 92 volymprocent från silikater.[6] dem omkring 1 300 mineralen[7] inom gruppen består vanligen från ett katjon, vilket aluminium, magnesium, järn samt kalcium, likt förenar sig tillsammans kisel samt syre (SiO4). Silikater delas in inom undergrupper beroende vid hur silikatgruppen bygger upp enstaka kristallstruktur.

Om Silikatgruppen uppträder isolerad (0-dimensionell struktur), likt existerar fallet hos olivin samt granater, kallas mineralet nesosilikat. Nesosilikat äger ingen spaltning.[6]

Om silikatgruppen existerar ordnad inom en endimensionellt mönster, benämns mineralet vilket kedjesilikater.


  • i vad förmå man hitta mineraler

    • Kedjesilikater förekommer både liksom enkla länkar som är kopplade samman ofta för att binda eller säkra något samt dubbla länkar som är kopplade samman ofta för att binda eller säkra något. Enkla kedjesilikater existerar uppbyggda sålunda för att varenda tetraeder delar numeriskt värde hörn (syre) tillsammans med intilliggande tetraedrar.

    Lyssna

    modell vid liknande existerar pyroxen samt augit. Enkelkedjesilikater besitter numeriskt värde spaltningsplan inom rät vinkel.[6] Tetraedrarna hos dubbla kedjesilikater delar numeriskt värde alternativt tre hörn tillsammans med intilliggande. modell vid sådana existerar amfibol samt hornblände, samt dessa äger numeriskt värde spaltningsplan inom vinklarna 60° samt 120°.[6]

    Silikater tillsammans med enstaka tvådimensionell struktur kallas skiktsilikater, samt denna plats delar tetraedrarna tre från sina syreatomer tillsammans med intilliggande.

    modell vid liknande mineral existerar muskovit samt biotit, vilka besitter ett spaltning inom en plan.[6] Vidare finns silikater tillsammans enstaka tredimensionell struktur, var samtliga hörn delas mellan tetraedrarna. modell på denna plats existerar kalifältspater såsom äger numeriskt värde spaltningsplan inom 90° alternativt kvarts likt ej äger någon spaltning.

    Silikater förekommer även såsom par från SiO4-molekyler. en mineral såsom besitter sådan struktur existerar epidot, vilket ringar från tre alternativt sex SiO4-molekyler, var numeriskt värde hörn hos molekylerna delas. en sådant mineral existerar beryll.

    Några från dem viktigaste bergartsbildande silikaterna existerar fältspat, kvarts, olivin, pyroxen, hornblände (amfibol), granat samt glimmer.

    Karbonater

    [redigera | redigera wikitext]

    Karbonatet kalkspat (till vänster) samt sulfatet anhydrit (till höger)

    Karbonater existerar ett lag ifall omkring 240 mineral[8] såsom innehåller anjonen (CO3)2-. Några viktiga mineral inom gruppen existerar kalkspat (kalcit) samt aragonit (båda kalciumkarbonat, CaCO3), dolomit (kalciummagnesiumkarbonat, CaMgCO32)) samt järnspat (järnkarbonat alternativt siderit, FeCO3).

    Karbonater bildas vanligen inom marina miljöer då skal samt skelett ifrån havsdjur avlagras vid botten av havet. Kalksten bildas vid detta sätt, karbonatjoner ordnar sig vid kanterna samt inom mitten från ett romboeder, inom hörnen samt mitt vid romboederns sidor sitter kalciumjonerna. ifall bildningsmiljön existerar en varmt samt ytlig ocean kunna magnesium ersätta hälften från kalciumjonerna, samt dolomit bildas.[9] Karbonater förekommer även inom miljöer tillsammans med lämningar från evaporiter samt inom karstlandskap var svar samt återavsättning från karbonater leder mot uppkomst från grottor, stalaktiter samt stalagmiter.

    Även nitrat samt borat ingår inom karbonatgruppen.

    Sulfater

    [redigera | redigera wikitext]

    Sulfater innehåller ständigt sulfatanjonen SO42-. dem bildas vanligen inom grunda ocean var starkt salint en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig långsamt avdunstar samt både sulfater samt halider bildas. Sulfater förekommer även inom hydrotermala gångar inom form eller gestalt från gångmineral nära malmfyndigheter samt vilket sekundära oxidationsprodukter från ursprungliga sulfidmineral.

    Vanliga sulfater existerar anhydrit (kalciumsulfat, CaSO4), celestit (strontiumsulfat, SrSO4), baryt (bariumsulfat, BaSO4) samt gips (dihydrat kalciumsulfat, CaSO4·2H2O). inom sulfatgruppen ingår även mineral liksom kromat, molybdat, selenat. sulfit, tellurat samt wolframat (scheelit även ålderdomligt kallat tungsten).

    Sulfatgruppen innehåller ungefär 420 mineral.[10]

    Halider

    [redigera | redigera wikitext]

    Haliden halit (till vänster) samt oxiden hematit (till höger)

    Halider existerar ett mineralgrupp liksom bildar neutrala salter.

    Gruppen inkluderar fluorit (kalciumfluorid, CaF2), halit (natriumklorid, NaCl), sylvin (kaliumklorid, KCl) samt salmiak (ammoniumklorid, NH4Cl). Liksom sulfater förekommer halider vanligen inom evaporitlämningar vilket playasjöar samt utloppslösa ocean liksom Döda havet samt Stora sjö, Utah. inom halidgruppen ingår fluorid, klorid samt jodid.[9] Halidgruppen innehåller ungefär okänt mineral.[11]

    Oxider

    [redigera | redigera wikitext]

    Oxider besitter många massiv innebörd inom gruvindustrin eftersom dem bildar flera från dem malmfyndigheter ifrån vilka människan utvinner metaller.

    Oxider förekommer vanligen vilket fällningar nära jordytan, såsom oxidationsprodukter från andra mineral inom ytnära vittringzoner samt såsom assecoriskt mineral inom magmatiska bergarter inom jordens skorpa samt mantel.

    Mineraler är nödvändigt för att kroppen ska funka och för att hälsan ska vara på topp

    Vanliga oxider inkluderar hematit (järnoxid, Fe2O3), magnetit (järnoxid, Fe2O4), kromit (järn-/magnesiumkromoxid, (Fe,Mg)Cr2O4), spinell (magnesiumaluminiumoxid, MgAl2O4, vanligt förekommande inom manteln), rutil (titandioxid, TiO2) samt fryst vatten (vatten, H2O). Oxidgruppen inkluderar även hydroxider.

    Den kemiska bindning såsom dominerar inom oxider samt hydroxider existerar jonbindning.[9] Oxidgruppen innehåller ungefär 460 mineral.[12]

    Sulfider

    [redigera | redigera wikitext]

    Sulfiden pyrit (till vänster) samt fosfatet apatit (till höger)

    Sulfider besitter ofta massiv finansiell innebörd samt omfattar omkring 600 mineral.

    Vanliga sulfider existerar pyrit (svavelkis, järndisulfid, FeS2), kopparkis (kalkopyrit, kopparjärnsulfid, CuFeS2), pentlandit (järnnickelsulfid, (Fe,Ni)9S8) samt blyglans (blysulfid, PbS). Sulfidgruppen inkluderar även selenider, tellurider, antimonider, vismutider samt sulfosalter samt innehåller ungefär 680 mineral.[13]

    Fosfater

    [redigera | redigera wikitext]

    Fosfater inkluderar samtliga mineral tillsammans med ett tetraeder-komponent tillsammans formeln AO4 var A är kapabel stå till fosfor, antimon, arsenik alternativt vanadin.

    detta allra vanligaste fosfatet existerar apatit; biologisk apatit finns inom djurs ben samt tänder dock apatit förekommer asseccoriskt inom dem flesta bergarter, Fosfatgruppen inkluderar arsenater, vanadater samt antimonater samt innehåller ungefär 1050 mineral.[14]

    Grundämnen

    [redigera | redigera wikitext]

    Grundämnena antimon (till vänster) samt guld (till höger)

    De rena grundämnena inkluderar metalliska ämnen vilket guld, silver samt koppar samt halvmetaller samt icke-metaller likt antimon, vismut, kol (grafit) samt svavel.

    Denna samling inkluderar även naturliga legeringar såsom elektron, fosfider, silicider, nitrider samt karbider.

    För att må bra behöver vi mineraler

    Grundämnesgruppen innehåller ungefär 130 mineral.[15]

    Se även

    [redigera | redigera wikitext]

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    Noter

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^ [abcdefghijk] Woods, Karen M. (2009) (på engelska). Physical Geology Laboratory Manual (Fjärde upplagan).

      Kendall/Hunt Publishing Company. sid. 1-11. ISBN 978-0-7575-6114-6 

    2. ^Se summering från listorna mot övriga noter ifrån Dana
    3. ^Selley Richard C., Cocks L. R. M., Plimer inom. R., red (2005) (på engelska). Encyclopedia of geology (Första upplagan). Amsterdam: Elsevier Academic Press. sid. Band 3 s 498.

      Libris9646549. ISBN 0-12-636380-3 

    4. ^”http://www.svd.se/nyheter/inrikes/langban-lockar-varldens-forskare_145324.svd”.+Svenska Dagbladet.

      Kol, syre, väte och kväve ingår i praktiskt taget alla organiska ämnen

      9 femte månaden i året 2004. 

    5. ^Svenska Akademiens ordbok: musslig: böjd vid identisk sätt liksom en musselskal
    6. ^ [abcde] Tarbuck; Lutgens. Earth -an introduction to physical geology. Pearson Prentice ingång. sid. 92-93. ISBN 0132410664 
    7. ^”Silicates, Dana classification”.

      http://webmineral.com/dana/8_Silicates.shtml. Läst 21 augusti 2009. 

    8. ^”Carbonates, Dana classification”. http://webmineral.com/dana/5_Carbonates.shtml. Läst 21 augusti 2009. 
    9. ^ [abc] Andréasson, Per-Gunnar, red (2006). Geobiosfären, enstaka introduktion (1:1).

      Studentlitteratur. sid. 178.

      ISBN 91-44-03670-1 

    10. ^”Sulfates, Dana classification”. http://webmineral.com/dana/6_Sulfates.shtml. Läst 21 augusti 2009. 
    11. ^”Halides, Dana classification”. http://webmineral.com/dana/4_Halides.shtml. Läst 21 augusti 2009. 
    12. ^”Oxides, Dana classification”. http://webmineral.com/dana/3_Oxides.shtml. Läst 21 augusti 2009. 
    13. ^”Sulfides, Dana classification”.

      http://webmineral.com/dana/2_Sulfides.shtml. Läst 21 augusti 2009. 

    14. ^”Posphates, Dana classification”. http://webmineral.com/dana/7_Phosphates.shtml. Läst 21 augusti 2009. 
    15. ^”Elements, Dana classification”. http://webmineral.com/dana/1_Native_Elements.shtml. Läst 21 augusti 2009. 

    Allmänna källor

    [redigera | redigera wikitext]

    • Hedin L-H.

      & Jansson M. 2007. Mineral inom landet. Förlags AB Björnen.

    Externa länkar

    [redigera | redigera wikitext]