Vad menas med allmän belysning

Belysning existerar anordningar samt aktivitet på grund av för att ljussätta miljöer, utrymme, personer alternativt objekt tillsammans synligt ljus.

Belysning brukar delas in inom dem tre kategorierna stämningsbelysning, mekanisk belysning samt accentbelysning.

Belysningskategorier

[redigera | redigera wikitext]

• Stämningsbelysning även kallad dekorationsbelysning syftar mot för att producera trivsel, atmosfär alternativt enstaka speciell estetik.
• Teknisk belysning, liksom inom sin tur indelas inom underkategorierna allmänbelysning samt platsbelysning (engelska: Task lighting), existerar övervägande funktionell, liksom även växtbelysning alternativt nödbelysning existerar modell vid, samt syftar mot för att ur en tekniskt, ekonomiskt samt hållbart helhetsperspektiv producera förbättrad affärsmässig miljöer till exempelvis restauranger, butiker samt affärscentra, offentliga miljöer inom stadsrum, på grund av trafiksituationer samt till sport- samt motionsverksamhet alternativt arbetsmiljöer liksom inom fallet tillsammans industrilokaler, byggarbetsplatser samt kontor.
• Accentbelysning syftar mot för att leda uppmärksamhet mot enstaka individ, en objekt, enstaka incident alternativt en mindre avgränsat sektor inom en större sammanhang.^[1]

En modern interiör alternativt exteriör består ofta från dem tre olika belysningskategorierna inom kombination.

Belysning liksom fackområde

[redigera | redigera wikitext]

Ljussättare inom scenkonst, ljustekniker, ljusdesigner, ljusrådgivare samt konsulter vilket planerar samt projekterar kurera belysningsanläggningar existerar modell vid yrkesgrupper vilket arbetar tillsammans med professionell belysning både interiört samt exteriört.^[2][3][4] Yrket ljusdesigner omfattar förutom specialistkunskap ifall ljus samt belysning även en bredare kundskapsfält inom hållbarhet, energi, resursanvändning samt ekonomi.^[5]

Kunskapen ifall hur belysning samt ljussättning fungerar inom sin omgivning kallas även till ljusarkitektur.

Begreppet uppkom inom samband tillsammans med den elektriska belysningens utbredning, samt blev särskilt aktuellt beneath Stockholmsutställningen , då belysningspionjärer vilket civ ing Ivar Folcker arbetade tillsammans för att sprida förståelse ifall ämnet. Folcker startade kalenderår Svenska föreningen till ljuskultur (numera Belysningsbranschen) såsom fanns enstaka sammanslutning från svenska inflytelserik personer vid belysningsområdet.

Branschorganisationen på grund av svenska företag liksom tillverkar alternativt importerar samt säljer belysningsarmatur samt anläggningar till belysning heter sedan kalenderår Belysningsbranschen. Sveriges största facktidskrift ifall belysning heter Ljuskultur samt besitter publicerats sedan kalenderår

De svenska städerna Linköping samt götet existerar medlemmar inom den internationella samt ideella organisationen Lighting Urban Community International, Luci, tillsammans tillsammans med 70 städer samt 55 organisationer samt företag ovan bota världen.

grundprinciperna för belysning inomhus? Vilken ljusfördelning och ljuskälla passar bäst till vad? Hur kan man styra belysningen automatiskt? Ju mer du kan om vilka olika praktiska faktorer du behöver ta hänsyn till i planeringsprocessen, desto större möj-ligheter har du att påverka slutresultatet

Luci grundades tid tillsammans med avsikt för att främja urban tillväxt tillsammans avseende vid ljusmiljö samt belysning.^[6]

Begrepp

[redigera | redigera wikitext]

Effekt, ljusflöde samt ljusutbyte

[redigera | redigera wikitext]

Om belysningens ljuskälla existerar elektrisk sålunda mäts dess inverkan () inom enheten watt (W) liksom egentligen handlar ifall elektricitet samt ej ljus.

Den totala kvantiteten ljus liksom ett ljuskälla alstrar kallas till ljusflöde () samt mäts inom enheten lumen (lm). Begreppet ljusutbyte () används på grund av för att förklara hur effektivt ett elektrisk ljuskälla omvandlar el mot ljus samt mäts inom enheten lumen per watt (lm/W).^[7]

Ljusstyrka samt belysningsstyrka

[redigera | redigera wikitext]

När detta pratas ifall ljus inom ett enda riktning, alternativt ljus likt enstaka stråle, sålunda används begreppet ljusstyrka () såsom mäts inom enheten ljusenhet (cd).

dock begreppet ljusstyrka bör ej förväxlas tillsammans hur kraftfull belysningen blir vid lokal. Begreppet belysningsstyrka alternativt illuminans () anger hur många ljus (mätt inom lumen) liksom träffar ett viss yta (mätt inom kvadratmeter) samt mäts inom enheten lux (lx). Enheten lux existerar alltså enstaka omskrivning från lumen per kvadratmeter (lm/m²).^[7]

En grundregel existerar för att allt ljus avtar tillsammans med kvadraten vid avståndet.

ifall enstaka ljuskälla alstrar belysningsstyrkan lux vid ett kvadratmeteryta 1 meter ifrån ljuskällan sålunda blir belysningsstyrkan lux vid 2 meters avstånd ifrån ljuskällan eftersom grundregeln säger för att ytan då blir 4 m² (2 inom kvadrat) likt lux bör dela vid.

Läs vår guide för att lära dig mer om olika typer av belysning och hur du ljussätter bäst

Förhållandet kunna uttryckas i enlighet med formeln var existerar belysningsstyrkan vid arean 1 m² nära 1 meters avstånd ( lx), existerar den nya distansen (2 m) samt existerar belysningsstyrkan nära detta nya avståndet.^[7]

Äldre enheter till ljusstyrka plats hefnerljus inom Tyskland, Österrike, Schweiz samt dem skandinaviska länderna samt standardnormalljus inom Nordamerika, Storbritannien samt land i västeuropa.

dem förhöll sig mot varandra i enlighet med formeln .^[8]

Luminans samt färgtemperatur

[redigera | redigera wikitext]

Begreppet luminans () anger enkelt förklarat hur ljus ett yta existerar på grund av ögat samt mäts inom enheten ljusenhet per kvadratmeter (cd/m²). Luminansen är kapabel anges till ljuskällan liksom den existerar, på grund av den belysningsarmatur tillsammans lampskärm liksom omformar ljuset, alternativt på grund av den yta likt ljuset studsar vid samt upp mot ögat.^[7] då luminansen existerar upphöjd finns fara på grund av intensivt ljus som bländar ögonen.

Med vilken färgton ett ljuskälla lyser kallas på grund av dess färgtemperatur samt anges inom enheten kelvin (K). Egentligen existerar detta enbart glödljuskällor likt förmå anges inom kelvin dock på grund av enkelhets skull brukar färgtemperaturen även på grund av andra ljuskällor anges inom identisk grupp. Ju högre kelvintal desto kallare uppfattas ljuset artikel.

Solljus äger enstaka färgtemperatur vid cirka 6&#;&#;K.^[7]

Ljusfördelning

[redigera | redigera wikitext]

Ljusfördelning redovisas till belysningsarmaturer vanligtvis tillsammans ett ljusfördelningskurva inom en polärdiagram. Ljusfördelningskurvan visar hur ljuset sprids inom olika riktningar samt används till belysningsplanering.

Ljusfördelningskurvor tas fram genom provning. rapportering från ljusdata skiljer sig många mellan belysning tillsammans med traditionell ljuskällor samt belysning tillsammans med ledljuskälla. resultat angående ljusfördelning är kapabel sedan omvandlas mot ljusdatafiler likt används inom programvaror likt existerar vanliga inom ljusdesign.

När vi till exempel städar eller barnen leker är det viktigt med bra allmänbelysning

Filtyper existerar exempelvis IES (.ies) samt EULUMDAT (.ldt).^[9]

Bländning

[redigera | redigera wikitext]

Sammanhang liksom rör sysselsättning tillsammans med professionell belysning delar upp intensivt ljus som bländar ögonen inom dem numeriskt värde olika typerna synnedsättande intensivt ljus som bländar ögonen samt obehagsbländning.

Den förstnämnda existerar allvarligast dock även obehagsbländning bör undvikas. UGR (unified glare rating) existerar ett teknik på grund av för att beräkna kvantiteten från obehagsbländning inom ett inomhusanläggning. Beräkningen utgår ifrån betraktarens synorgan, dess position samt vinkel, inom förhållande mot armaturens briljant yta samt omgivningsljuset.

UGR anges liksom en värde. inom den europeiska standarden, ett , anges maximala UGR-gränsvärden till olika synuppgifter beroende vid dess svårighetsgrad.^[10]

Övriga begrepp

[redigera | redigera wikitext]

Övriga term för att ta hänsyn mot inom analys från särskilt den tekniska belysningens prestanda existerar exempelvis

• teknisk livslängd mätt inom timmar,
• ljusnedgång, minskningen inom ljuseffekt beneath den period likt belysningen existerar inom drift,
• inköpspris, mot modell hur flera belysningsarmaturer likt måste köpas in, ju högre verkningsgrad per armatur vid den tekniska belysningen desto färre belysning behövs,
• årskostnad mätt inom kronor per kalenderår var inköpspris, energiförbrukning samt andra driftkostnader samt underhållskostnader summeras samt delas tillsammans med den tekniska livslängden och
• färgåtergivning alternativt färgåtergivningstal () såsom existerar en index.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Öppen eld

[redigera | redigera wikitext]

Det äldsta sättet för att ett fåtal belysning beneath dygnets mörka timmar plats för att nyttja eldsken ifrån vedbrasor.

ifall ett ytterligare ställe än noggrann runt eldstaden plats inom behov från något som är kortvarigt eller inte permanent belysning användes enstaka fackla alternativt ett lyssticka såsom inom sin enklaste struktur bestod från en avspäntat vedträ från mot modell törved. Lysstickan satt ofta vid ett lysekäring (även flisekäring alternativt stickedalla) såsom ägde mot arbetsuppgift för att justera lågans position.

angående lysekäring saknades kunde detta ibland bli barnens övning för att stå samt hålla lysstickan på grund av för att ge dem vuxna ljus.^[11]

Olje- samt fotogenlampa

[redigera | redigera wikitext]

Snart utvecklades idéerna till för att erhålla belysning. enstaka från dem plats för att låta enstaka bit moss flyta inom enstaka öppen kopp tillsammans med tran alternativt ister.

detta flytande fettet utgjorde bränsle, medan mossan fungerade likt veke, samt gav efter antändning enstaka svag, sotande låga. Oljelampan förfinades tillsammans tiden samt spreds mellan kulturerna. Skålen tillsammans med bränsle slöts samt veken fick istället komma upp ur ett kort ljud. Lampoljorna blev även förbättrad. Bland annat användes rovolja. till för att utföra lågan stabilare, utan fladder, utrustades lamporna tillsammans med kopp.

Den högst utvecklade oljelampan använder fotogen liksom bränsle samt äger labyrinter på grund av inkommande atmosfär samt avgivna gaser, vilket fullfölja lågan okänslig på grund av vindpustar. Även vekarna utvecklades till både oljelampor samt ljus. enstaka speciell form eller gestalt från fotogenlykta är kapabel kompletteras tillsammans med ett auerstrumpa samt ger då en starkare ljus.

Talg- samt vaxljus

[redigera | redigera wikitext]

Tekniken för att stöpa ljus genom för att upprepade gånger doppa en vekegarn inom ett smälta från något brännbart kurs existerar tillsammans med säkerhet dokumenterad ifrån talet dock äger rötter likt går igen mot vikingatiden. inom dem allra första ljusen användes bivax alternativt talg, liksom stöptes mot ljus alternativt doppades samt ordnades inom nystan mot stapla, vilket existerar ett ovanlig teknik nuförtiden.

Det lingarn liksom använts inom dem tidiga vax- samt talgljusen ersattes tillsammans med tiden från bomullsgarn. tillsammans med förfinad teknik kunde man impregnera veken tillsammans med vissa salter på grund av för att veken skulle förbrännas inom lagom takt på grund av för att hålla jämna steg tillsammans bränsleförbrukningen.

angående veken ändå blir till utdragen brinner ljuset tillsammans sotande låga. tillsammans hjälp från enstaka ljussax förkortas veken medan ljuset ännu brinner, varefter lågan ej längre existerar sotande. ett veke från flätat garn kröker sig därför för att vekens fria ända normalt hamnar inom lågans ytterkant var temperaturen samt syrgastillförseln existerar högre samt veken förgasas.

Från start från talet plats talgljus den vanligaste ljuskällan bland samhällets mellanskikt. till flera borgare, präster samt vid flera kontor samt arbetsplatser plats talgljuset den främsta belysningen då mörkret föll. Periodvis kunde detta råda bristande vid talgljus. enstaka genomsnittlig gård inom Dalarna kunde exempelvis ej producera mer än tio mot tolv talgljus.

vid andra platser, vilket inom Årsta herrgård söder angående huvudstaden kunde produktionen uppgå mot 2&#; ljus från olika kvaliteter årligen.

Fram mot slutet från talet ansågs vaxljus dock existera detta bästa tillgängliga ljuskällan på grund av för att erhålla belysning. Detta då vaxljuset, mot skillnad ifrån talgljuset, ägde enstaka behagligare doft samt klarade förbättrad från högre rumstemperaturer.

Användningen från vaxljus begränsades dock från bristen vid bivax likt rådde inom land samt andra nordiska länder. Konsumenterna från vaxljus fanns därför tvungna för att importera bivax ifrån utlandet. detta orsakade höga kostnader samt begränsade spridningen från vaxljuset mot samhällets högsta skikt.^[11]

Stearinljus

[redigera | redigera wikitext]

Ljus från högsta standard stöps inom stearin, liksom besitter små rinningstendens samt utdragen brinntid.

Enklare ljus stöps inom paraffin, såsom existerar mer prisvärd än stearin, dock äger mindre brinntid samt gärna rinner. såsom enstaka kompromiss förekommer olika blandningar från stearin samt paraffin.

Gaslåga

[redigera | redigera wikitext]

Belysning kunna även fås genom enstaka låga ifrån förbränning från gas.

ett bunsenbrännare på grund av lysgas ger god värme, dock nästan inget ljus alls. Kompletterar man tillsammans med en glödnät (se Auers glödljus) får man en starkt ljus. Glödnätet, alternativt glödstrumpan såsom den ibland kallas, existerar många ömtåligt. vilket fräsch samt oanvänd existerar den hanterbar tillsammans med försiktighet. Sedan den tagits inom bruk består den endast från en många skört skelett från oxider.

En numera därför gott vilket övergiven belysningskälla existerar karbidlampan liksom drivs tillsammans kalciumkarbid beneath vattenbegjutning varvid brännbar acetylengas utvecklas. enstaka nackdel existerar för att karbiden existerar många fuktkänslig samt ställer höga krav vid torr förvaring.

Belysning är anordningar och verksamhet för att ljussätta miljöer, rum, personer eller föremål med synligt ljus

Den äger dessutom enstaka obehaglig doft. Restprodukten, då all gas besitter drivits ut från vattnet, luktar än värre. inom start från talet förekom karbidlyktor likt cykelbelysning. Ända mot senare delen från talet användes karbidlyktor militärt liksom belysning inom tält.

Övergången ifrån fotogenlampor mot elektrisk belysning

[redigera | redigera wikitext]

Teknikskifte

[redigera | redigera wikitext]

Övergången ifrån fotogenlampor mot elektrisk belysning beneath talet fanns ett avgörande förändring inom hushållens samt samhällets användning från ljuskällor.

Flera faktorer bidrog mot denna tillväxt, var teknologiska framsteg, ekonomiska förändringar, säkerhetsaspekter samt förändrade konsumentpreferenser spelade enstaka kritisk roll.

Dessa faktorer samverkade till för att elektrisk belysning skulle bli den ledande ljuskällan beneath talet vilket ledde mot fotogenlampans minskning.

Teknologiska framsteg samt förbättrad effektivitet

[redigera | redigera wikitext]

Utvecklingen från volframlamporna inom start från talet markerade en viktigt genombrott inom belysningsteknologin.

Belysning brukar delas in i de tre kategorierna stämningsbelysning, teknisk belysning och accentbelysning

mot skillnad ifrån dem tidiga koltrådsglödlamporna fanns metalltrådslamporna betydligt mer energieffektiva samt kunde producera mer ljus per watt elektricitet. Denna teknologiska förbättring gjorde elektrisk belysning mer praktisk samt ekonomiskt överkomlig, vilket utmanade fotogenlampans dominans liksom ljuskälla.

Ekonomiska faktorer samt minskade energikostnader

[redigera | redigera wikitext]

När elproduktions- samt distributionssystemen utvidgade beneath talet, sjönk elpriserna, vilket gjorde elektrisk belysning alltmer prisvärd.

beneath perioden såsom ofta kallas metalltrådslampans era (–) minskade kostnaden till ljusenergi per lumen-timme mot enstaka tjugofemtedel från vilket den fanns tillsammans koltrådsglödlampor.^[12] Samtidigt steg priset vid fotogen beneath inledande världskriget, vilket ytterligare gjorde elektrisk belysning mot en mer attraktivt alternativ till hushåll samt industrier.

Säkerhetsaspekter samt elektrisk belysnings fördelar

[redigera | redigera wikitext]

Även ifall fotogenlampor länge plats enstaka pålitlig ljuskälla, förde dem tillsammans med sig vissa säkerhetsrisker. Fotogen, vilket existerar en brandfarligt bränsle, innebar enstaka ökad fara till bränder samt tragedier inom hemmen. Elektrisk belysning, likt ej ägde dessa brandrisker, erbjöd en tryggare alternativ, särskilt till inomhusbruk.

Dessutom plats elektrisk belysning renare samt orsakade varken svart beläggning från rök alternativt doft, vilket plats vanligt tillsammans med fotogenlampor.

Förändrade konsumentpreferenser samt modernitetens framväxt

[redigera | redigera wikitext]

Under tidigt anförande ökade intresset till modernitet samt teknologiska framsteg. Elektrisk belysning blev ett emblem på grund av denna nya livsstil, samt konsumenterna började föredra den framför äldre belysningstekniker. Elektriska belysning samt belysning blev ej bara funktionella utan även estetiskt tilltalande, vilket ytterligare stärkte deras popularitet.

Statliga regleringar samt industristandarder

[redigera | redigera wikitext]

Införandet från säkerhetsstandarder samt regleringar på grund av elektrisk utrustning, såsom S-märkningen inom land, spelade ett betydande roll inom för att främja användningen från elektrisk belysning. Dessa standarder säkerställde för att elektriska varor fanns säkra samt tillförlitliga, vilket ökade konsumenternas tillit samt bidrog mot den ökade spridningen från elektriska ljuskällor.

Belysning inom tätort samt trafik

[redigera | redigera wikitext]

Stockholm blev kalenderår den inledande staden inom land tillsammans reglerad gatubelysning då husägare blev skyldiga för att sätta upp gatlyktor vid sina hus.^[11] inom land finns omkring 2,5 miljoner ljuspunkter inom detta kommunala gatunätet samt &#;–&#; ljuspunkter längs detta statliga vägnätet.^[13]

Belysning samt arbetsmiljö

[redigera | redigera wikitext]

En normalt operativ ögonkontakt står till 80 andel från samtliga sinnesintryck.^[14] Belysning påverkar därför den fysiska arbetsmiljön både utomhus samt innesluten.

en modell existerar kontorsarbetsplatser var intensivt ljus som bländar ögonen ifrån allmänbelysning alternativt solljus, antingen direkt alternativt via reflexer, ofta ställer mot bekymmer nära sysselsättning framför bildskärmar. detta finns många modell vid hur väl operativ belysningsarmaturer samt ljuskällor samt enstaka välplanerad ljusmiljö bidrar mot god synergonomi samt enstaka god kroppslig arbetsmiljö.^[15][14][16]

Standarder

[redigera | redigera wikitext]

Se belysningskommissionen CIE till internationella standarder, tekniska rapporter samt forskningsöversikter inom belysningsområdet.

Den svenska standarden till ”belysningskrav vid arbetsplatser inuti likt tillgodoser behoven från synkomfort samt synprestation på grund av människor tillsammans med normal alternativt korrigerad syn”^[17] tillhandahålls från Svenska institutet till standarder, SIS.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Galleri

[redigera | redigera wikitext]

• Artisten Jean-Michel Jarre existerar belyst från scenstrålkastare samt agerar vid enstaka specialbelyst laserharpa, Helsingfors,

• Klassisk gaslykta på grund av belysning inom stadsmiljö, Västerlånggatan, huvudstaden,

• Lyktstolpar nära hamnplan inom Ystad.

• Kontorsarbete tillsammans med elektrisk belysning, Hamngatan, huvudstaden, cirka –

• Annons ifrån talet, huvudstaden, var den elektriska belysningen inom sig fanns ett tilldragelse.

• Belysning ovan ett sektion från Ystads hamn.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

• Eriksson, Thomas (). Neon: eldskrift inom natten.

  Stockholm: Rabén Prisma. Libris ISBN (inb.)&#;

• Garnert, Jan (). Anden inom lampan: etnologiska perspektiv vid ljus samt mörker. Stockholm: Carlsson. Libris ISBN &#;
• Garnert, Jan (). Från ved mot www: då framtiden blev elektrisk. Stockholm: Vattenfall. Libris ISBN &#;
• Garnert, Jan (). Kungsträdgården: belysningshistoria samt ljusarkitektur.
  Allmänbelysning är den belysning som sprider ljuset för att rummet ska få en så jämn och bra belysning som möjligt, exempel på dessa är taklampor, plafonder och uplights

  Stockholm: Trafikkontoret, Stockholms tätort. Libris&#;

• Garnert, Jan (). Ljus samt kraft: historien angående Hälsinglands elektrifiering. Stockholm: Carlsson inom samarbete tillsammans med Gävleborgs läns museum, Hälsingekraft, Nordiska museet. Libris ISBN (inb.)&#;
• Garnert, Jan; Widén Andersson Victoria, Beronius Börje (). Osram landet .

  Haninge: Osram. Libris&#;

• Garnert, Jan (). Stockholmsnatt. Stockholm: Stockholms stadsmuseum. Libris ISBN &#;
• Garnert, Jan (). Tidernas ljus: enstaka bakgrund ifall ljus samt mörker. Stockholm: Svenska kraftverksfören. Libris ISBN &#;

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]