Vad händer när en muskel jobbar

Tvärstrimmig skelettmuskulatur existerar den vanligaste typen från muskel inom vår lekamen samt dem flesta ryggradsdjur. Den existerar viljestyrd samt detta finns cirka 640 skelettmuskler inom människokroppen, varav den största heter gluteus maximus.

Beskrivning

[redigera | redigera wikitext]

Varje separat muskel innehåller en antal muskelbuntar.

Runt dessa finns detta en bindvävslager (muskel-fascia).

Vi har ungefär 640 muskler i kroppen

Detta besitter mot övning för att producera en glidlager mot andra muskler samt vid detta sättet ge muskeln form eller gestalt. varenda muskelbunt innehåller inom sin tur en visst antal muskelceller (myon). Dessa kallas även muskelfibrer. ett muskelcell existerar uppbyggd från mindre komponenter: muskelfibriller.

Våra muskler och senor gör att vi kan röra på oss och att viktiga organ i kroppen kan fungera

Muskelfibriller ligger nära sidan ifall varandra samt existerar tvärrandiga inom normalt mikroskop. Detta beror vid för att fibrillerna existerar uppbyggda från mindre komponenter, myofilament, likt inom sin tur består från numeriskt värde typer: aktin samt myosin' filament. då muskeln förkortas (kontraheras) dras aktinet in mellan myosinet.

Följden från detta existerar för att fibrillerna förkortas samt förtjockas, vilket inom sin tur leder mot för att dem elastiska trådarna runt muskelcellen samt bindvävslagret (som omger muskeln samt äger sin förlängning ut inom muskelns sena) ger upphov mot enstaka kraft vilket påverkar muskelns fäste samt ursprung, sålunda för att rörelser uppstår inom skelettet.

Musklerna ger stöd till skelettet och skyddar inre organ

Motorisk enhet

[redigera | redigera wikitext]

För för att muskeln överhuvudtaget skall behärska utföra ett kontraktion måste enstaka meddelande ifrån hjärnan skickas via ryggmärgensnervceller samt ner mot ett nervtråd såsom inom sin tur förgrenar sig samt når ner mot muskelceller. Den på denna plats funktionella enheten kallas "motorisk enhet" samt består från enstaka nervcell tillsammans med samtliga muskelceller såsom den innerverar.

ifall ett fåtal celler ingår inom varenda rörelse enheter kallas den muskeln finmotorisk samt ifall flera celler ingår inom varenda rörelse avdelning kallas den muskeln grovmotorisk'. då enstaka rörelse objekt sätts inom jobb, kontraherar sig samtliga celler inom den enheten tillsammans maximal kraft. detta existerar ständigt identisk muskler såsom arbetar nära enkel tryck samt detta existerar ständigt identisk enheter vilket därefter kopplas in ifall belastningen ökar.

Här följer en genomgång av det viktigaste du bör tänka på

Muskeln skyddas från nervceller likt består från numeriskt värde olika typer, muskelspolar samt senspolar. Dessa sitter parallellkopplade mellan muskelcellerna samt följer passivt tillsammans dem något som ligger nära eller är i närheten muskelcellernas rörelse. ifall muskelcellerna töjs därför töjs även muskelspolen. angående muskelns töjs till många samt detta finns fara till för att den skall brista, sänder muskelspolen ett kontraktionsignal mot detta centrala nervsystemet, liksom inom sin tur skickar åter ett meddelande vilket utför för att muskeln drar ihop sig samt hindrar för att enstaka skada uppkommer.

Denna skyddsmekanism kallas på grund av sträckreflex. inom övergången mellan muskelceller samt senvävnad sitter senspolarna.

Glatta muskler: Finns i organ som tarmar och blodkärl, arbetar automatiskt utan medveten kontroll

Denna ger inom motsats mot muskelspolarna ett meddelande liksom utför för att muskeln slutar för att kontraheras samt enstaka skada inom senan kunna undvikas.

Fibertyper

[redigera | redigera wikitext]

Man vet idag för att detta finns numeriskt värde olika fibertyper: den långsamma (Typ I) samt den snabba (Typ II).

Beteckningen långsam innebär ej för att den hindrar muskeln ifrån för att utföra enstaka, på grund av idrotten, snabb rörelse. inom dessa kontext existerar exempelvis enstaka tennis-smash många långsam. dem långsamma får sin energiförsörjning via syre ifrån blodet.

Det finns också olika sorters muskler som har olika uppgifter

dem snabba får inom huvudsak sin energi ifrån inom muskeln lagrad energi (glukos). Typ II-fibrerna delas senare in inom tre olika underavdelningar: typ IIa, typ IIx samt typ IIc.

• Typ IIa: besitter dem bästa egenskaperna hos fanns samt ett från dem andra typerna, detta önskar yttra upphöjd styrka samt god uthållighet.
• Typ IIx: existerar den maximalt explosiva tillsammans med många dålig uthållighet.
• Typ IIc: vetenskapsman besitter beneath senare tid försökt förklara hur olika muskelceller förändras beneath olika träningsmetoder.

Det existerar känt för att typ I-fibrer styrs från enstaka viss typ från nervceller (liten) samt typ II-fibrer från enstaka ytterligare (stor), samt nervceller förändras ej.

Forskarna tror emellertid för att efter många långvarig uthållighetsträning kunna muskelfiber från typ II lära sig för att nyttja syre liksom energi, samt kallas då typ IIc.

Karaktärsbeskrivning

[redigera | redigera wikitext]

Fibertyp	Typ I-fiber	Typ IIa-fiber	Typ IIx-fiber
Kontraktionstid	Långsam	Snabb	Mycket snabb
Storlek vid rörelse enhet	Liten	Stor	Mycket massiv
Uthållighet	Hög	Medium	Låg
Lämplig aktivitet	Aerob	Långtids anaerob	Korttids anaerob
Kraftalstring	Låg	Hög	Mycket upphöjd
Mitokondrietäthet	Hög	Hög	Låg
Kapillärtäthet	Hög	Medium	Låg
Oxidativ kapacitet	Hög	Hög	Låg
Glukoskapacitet	Låg	Hög	Hög
Mest lagrat bränsle	Triglycerider	Glukos	Glukos

Typ I-fiberträning

[redigera | redigera wikitext]

Med relativt nedsänkt intensitet samt långvarigt sysselsättning äger man framför allt kommit fram mot för att typ I-fibrerna reagerar tillsammans nästa förändringar:

• Kapillärnätet inom muskeln samt dess förmåga för att tillföra syre mot muskeln ökar, framför allt runt typ I-fibern.

  (aerob)

• Mitokondrierna ökar inom muskelcellen samt dess övning existerar för att frigöra energi. (ATP)
• Antal repetitioner vid ett submaximal nivå ökar.

Typ II-fiberträning

[redigera | redigera wikitext]

Träning tillsammans med höga belastningar påverkar inom huvudsak typ II-fibrer. Förändringar blir inom huvudsak:

• Cellernas tvärsnitt ökar samt därmed dess förmåga för att förbättra mer kraft.
• Cellernas förmåga för att jobba utan syretillgång (anaerob) ökar.
• Nerv- samt muskelsamspelet förbättras.

  Fler motoriska enheter kopplas in (teknik).

När muskeln ändrar ledvinkeln uträttar den en dynamiskt jobb.

De hjälper oss med allt ifrån att stå upprätt, spela fotboll och hjälpa till med matsmältningen

då den drar ihop sig kallas detta till koncentrisk kontraktion. då muskeln försöker dra ihop sig dock dras ut till för att detta yttre motståndet existerar större, kallas detta på grund av excentrisk (bromsande) aktion. Muskeln förmå då förbättra störst kraft. då den inre muskelkraften existerar lika tillsammans detta yttre motståndet sålunda uppstår ingen rörelse.

Detta kallas till isometrisk kontraktion alternativt statiskt jobb.

Muskelns kraft samt styrka

[redigera | redigera wikitext]

För för att behärska mäta enstaka muskels styrka behövs uppfattning dels angående ursprung samt fäste till den aktuella muskeln, dels hur den passerar leden detta önskar yttra detta vinkelräta avståndet ifrån muskelkraftens verkningslinje mot ledens rotationslinje.

nästa uppgifter behövs:

• hävstångens längd (l)
• vikten vid redskapet (F)
• avståndet mellan ledaxel samt fäste.(l m)

En muskel förmå förbättra ett maximal kraft liksom existerar cirka 50N/cm² från muskelns tvärsnitt.

I slutet artikeln ges konkreta exempel på hur två lämpliga styrketräningsupplägg kan se ut, baserat på aktuell forskning

tillsammans med tvärsnitt menas detta antal fibriller vilket muskeln innehåller. Muskelns förmåga för att lyfta en tungt objekt beror alltså vid numeriskt värde förhållanden: dels dess fysiologiska tvärsnitt, dels hur den passerar leden. Muskelns kraftutveckling är kapabel påverkas tillsammans hjälp från styrketräning, dock muskelns fäste existerar individerna födda tillsammans.

tillsammans med andra mening, vissa individer besitter förbättrad förutsättningar till vissa aktiviteter.

Se även inventering ovan skelettmuskler.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]