Vänsterpartiets ursprungliga syn på demokrati

För andra betydelser, titta Vänsterpartiet (olika betydelser).

Vänsterpartiet (V) existerar en svenskt område vilket i enlighet med sitt partiprogram skall verka till socialism, feminism samt antirasism vid ekologisk grund.^[8] vid partiets valsedlar anges partibeteckningen Vänsterpartiet.^[9] Partiledare existerar sedan den 31 oktober 2020 Nooshi Dadgostar.

Vänsterpartiet antog sitt nuvarande namn 1990^[10] likt ersatte detta tidigare Vänsterpartiet Kommunisterna såsom använts ifrån 1967^[10], dessförinnan Sveriges Kommunistiska Parti ifrån 1921^[11][10] samt Sveriges socialdemokratiska vänsterparti ifrån 1917^[11][12].

Vänsterpartiet besitter, likt socialdemokraterna, sitt tidiga ursprung inom den socialistiskaarbetarrörelsen. Bolsjevikernasmaktövertagande inom Ryssland 1917 innebar grundandet från den kommunistiska världsrörelsen samt den svenska arbetarrörelsen delades därmed inom enstaka reformistisk samt ett revolutionär sektion. inom land besitter den kommunistiska delen från arbetarrörelsen historiskt varit relativt svag medan socialdemokraterna, inom jämförelse tillsammans andra länder, äger varit starka.

De vill att skattepolitiken ska omfördela resurser från de rikaste till de fattigaste

Socialdemokraterna besitter historiskt betraktat Vänsterpartiet vilket splittrare från arbetarrörelsen samt besitter inom perioder stött sig vid deras passiva stöd inom riksdagen.

Mellan 1998 samt 2006 agerade Vänsterpartiet tillsammans tillsammans Miljöpartiet stödparti mot den socialdemokratiska minoritetsregeringen.^[13] Inför riksdagsvalet inom land 2010, mellan månad 2008 samt den 26 oktober 2010, samarbetade grupp tillsammans tillsammans Socialdemokraterna samt Miljöpartiet liksom De rödgröna.^[14] ifrån riksdagsvalet 2014 mot 2019 samarbetade Vänsterpartiet tillsammans Regeringen Löfven, bestående från Socialdemokraterna samt Miljöpartiet, ifall budgeten.^[15] Detta samarbete upphörde tillsammans med januariavtalet 2019.

Partiet existerar detta fjärde största inom riksdagen, tillsammans 24 mandat från 349, efter för att äga fått 6,75 andel från rösterna inom riksdagsvalet 2022.^[16][17]

Ideologi

[redigera | redigera wikitext]

Vänsterpartiet ser sig likt enstaka sektion från den internationella arbetar-, kvinno- samt fredsrörelsen samt baserar sin politik vid numeriskt värde teoretiska grundpelare – socialism samt feminism vid ekologisk bas.

grupp ser dem marxistiska samt feministiska analysverktygen likt viktiga till sin politik.^[18] Vänsterpartiet existerar bedömande mot vad man menar existerar den kapitalistiskamarknadsekonomins oförmåga för att behärska tillgodose människans behov, därför önskar man avskaffa kapitalismen dock även detta man kallar på grund av patriarkatet mot förmån på grund av en jämlikt socialistiskt samhälle.^[19][20] Vänsterpartiet sammanfattar målet till sin politik vid nästa sätt: att förverkliga en samhälle grundat vid demokrati, likhet samt samhörighetskänsla, en samhälle befriat ifrån klass-, köns- samt etniskt förtryck, en rättvist samt ekologiskt hållbart samhälle var kvinnor samt män bygger sin personlig kommande inom frihet samt samverkan.^[21]

Feminism såsom term introducerades inom partiprogrammet 1997, dock man anser sig ständigt äga arbetat till för att stärka kvinnors rättigheter.^[22] Vänsterpartiet önskar producera en samhälle baserat vid ett socialistisk samt feministisk grund.^[23]

Politiskt program

[redigera | redigera wikitext]

Ekonomi samt Skatter

[redigera | redigera wikitext]

Vänsterpartiet förespråkar ett massiv offentlig zon såsom bygger vid höjda skatter på grund av framför allt höginkomsttagare samt storföretag, samt vid tillgångar.

dem önskar för att skattepolitiken bör omfördela tillgångar ifrån dem rikaste mot dem fattigaste. dem önskar för att inkomster oavsett källa bör skattas likadant, detta önskar yttra för att arbetsinkomster samt inkomster ifrån exempelvis a-kassa bör beskattas vid identisk sätt.^[24]

Europeiska unionen

[redigera | redigera wikitext]

Vid folkomröstningen angående EU-medlemskap inom landet 1994 argumenterade Vänsterpartiet mot den Europeiska unionen.

nära partikongressen inom femte månaden i året 2024, slopade dem dock kravet vid EU-uträde.^[25] dem slog därmed följe tillsammans med Miljöpartiet samt Sverigedemokraterna vilket slopade sina utträdeskrav tid 2008 respektive 2019.^[26][27] detta betyder för att varenda svenska partier utom några småpartier idag förespråkar svenskt EU-medlemskap.

Först när Folket styr genom Vänstern kan demokratin utvecklas till en riktig demokrati

Inför EU-valet 2024 påtalade Vänsterpartiet för att "EU påverkar ditt liv varenda solens tid. Allt ifrån hur upphöjd din elräkning existerar, hur långa dina arbetspass får existera mot angående tåget kommer inom tidsperiod påverkas från lagar samt riktlinjer ifrån EU." beneath valkampanjen plats deras sex viktigaste EU-frågor enstaka kraftfull välfärdsstat, klimatet, god löner samt arbetsmiljö, internationell brottslighet, demokrati samt fred.^[28]

Näringsliv samt arbetsmarknad

[redigera | redigera wikitext]

Vänsterpartiet driver frågan ifall arbetstidsförkortning genom sex timmars arbetsdag tillsammans med bibehållen lön.^[29]

Välfärd samt äldreomsorg

[redigera | redigera wikitext]

Vänsterpartiet önskar förbjuda vinster inom välfärden samt menar för att välfärdsresurser skall fördelas efter behov.^[30]

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Sammanfattning

[redigera | redigera wikitext]

Vänsterpartiet bildades 1917 från vänsteroppositionen inom Socialdemokratiska arbetarepartiet (SAP) samt merparten från dess dåvarande ungdomsförbund, Socialdemokratiska Ungdomsförbundet (SDUF).

Högerfalangen inom ungdomsförbundet likt leddes från Per Albin Hansson lämnade förbundet mot förmån till moderpartiet, samt fanns tillsammans med inom bildandet från en nytt ungdomsförbund, nuvarande Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund (SSU). Detta kom från enstaka strid mot SAP:s partilednings ultimatum angående total lojalitet genom bland annat den därför kallade munkorgsstadgan såsom vänsterfalangen samt ungdomsförbundet bedömande menade plats mot på grund av för att tysta oppositionen inom grupp.

detta nya grupp såsom bildades genom partisplittringen, Sveriges socialdemokratiska vänsterparti (SSV), plats senare tillsammans med samt grundade Komintern 1919. grupp kantades inledningsvis från häftiga falangstrider samt medlemmar uteslöts alternativt lämnade grupp, på grund av för att forma nya socialistiska förbund. beneath tiden inom Komintern styrdes grupp från detta sovjetiskakommunistpartiet, likt då inom landet sågs liksom landets främsta politiska fiende.^[31]

Partiet fanns detta enda inom riksdagen likt ej ingick inom andra världskrigets svenska samlingsregering.

Trots för att grupp inte någonsin ingick inom något regeringssamarbete kunde SAP tillgodoräkna sig Vänsterpartiets parlamentariska stöd. Även efter för att Komintern upplöstes plats grupp nära knutet mot Sovjetunionen, något likt ändrades inledningsvis vid 1960-talet tillsammans enstaka förnyelse från partiledningen, ett tillväxt såsom fortsatte beneath 1970-talet efter intryck från eurokommunismen, då grupp blev mer självständigt samt detta inledande kommunistiska grupp för att principiellt acceptera politisk demokrati.

grupp fortsatte emellertid kontakterna tillsammans en flertal socialistiska folkrepubliker ända tills järnridån föll 1989 samt Sovjetunionen kollapsade 1991.

Därefter beneath 1990-talet kom grupp för att reformeras från dem därför kallade "förnyarna" samt kom för att beteckna sig vilket en socialistiskt, feministiskt samt miljötänkande område, snarare än kommunistiskt, tillsammans med aktivt samarbete tillsammans dem socialdemokratiska regeringarna.

inom start från 2000-talet led "förnyarna" något från en nederlag inom maktkampen tillsammans dem därför kallade "traditionalisterna", vilket ledde mot för att "förnyarna" bildade Vägval Vänster. beneath 2010-talet närmade sig grupp Miljöpartiet samt Socialdemokraterna, inledningsvis inom detta rödgröna samarbetet samt sedan inom budgetsamarbete, samtidigt likt traditionalisterna marginaliserades samt förnyarna återtog kontrollen.

Föregångare

[redigera | redigera wikitext]

De europeiska socialdemokratiska organisationerna fanns anslutna mot den socialistiska andra internationalen såsom bildades 1889. Man bildade dem inledande fackförbunden samt kämpade på grund av allmän samt lika rösträtt. Internationella arbetarrörelsen splittrades då inledande världskriget bröt ut 1914 då man ej uppnådde enstaka enad front mot kriget.

Arbetarrörelsen ägde för tillfället enstaka skiljelinje mellan reformister, såsom inom flera nationer ingick inom nationella regeringar samt förespråkade socialism tillsammans med reformer, medan dem revolutionära menade för att man skulle gå vidare tillsammans med den socialistiska revolutionen. dem revolutionära falangerna började för tillfället kalla sig kommunister.

Sverges socialdemokratiska vänsterparti (1917)

[redigera | redigera wikitext]

I landet kom splittringen inom Socialdemokratiska arbetarepartiet (SAP) 1917. Vänsteroppositionen, likt inspirerades från Leninsbolsjeviker samt frihetliga socialister,^[32] ansåg för att grupp ägde gått till långt åt höger.^[33] vid den tionde partikongressen liksom hölls inom månad inledde partiordföranden, Hjalmar Branting, tillsammans med för att detta skulle bli "en uppgörelsens dag".^[34] Vänsteroppositionen uteslöts samt nästan samtliga medlemmar inom ungdomsförbundet, Socialdemokratiska Ungdomsförbundet (SDUF), anslöt sig mot den revolutionära organisationen.

Den nya gruppen bildade Sverges socialdemokratiska vänsterparti (SSV) 13 femte månaden i året 1917.^[35] dem inflytelserik initiativtagarna plats bland andra Ture Nerman, Kata Dalström, Carl Lindhagen, Karl Kilbom, Zeth Höglund samt Fredrik Ström. dem tre sistnämnda deltog vid den kommunistiska internationalens kongresser var bland andra Vladimir Lenin samt Lev Trotskij deltog.^[33]

SSV intog ett antimilitaristisk samt internationell hållning.

Tillsammans tillsammans andra vänstersocialistiska partier plats man tillsammans samt grundade tredjeplats internationalen (Komintern) 1919. dem ryska bolsjevikerna vilket inom oktoberrevolutionen tagit makten samt bildat Sovjetryssland blev inflytelserik område.

Sveriges kommunistiska område (1921)

[redigera | redigera wikitext]

År 1921 bytte SSV namn mot Sveriges kommunistiska parti (SKP) samt anammade Kominterns 21 teser.

då detta skedde bröt sig ett assemblage reformister ledda från Ivar Vennerström ur grupp samt tog tillsammans med sig namnet mot detta från dem startade Sveriges socialdemokratiska vänsterparti.

Partiet grundades 1917, då Sveriges socialdemokratiska arbetareparti (SAP) uteslöt stora delar av sin vänsteropposition, inklusive hela sitt ungdomsförbund

tid 1924 bröt sig ännu enstaka minoritet ut ur grupp tillsammans tillsammans med ledargestalterna Zeth Höglund samt Fredrik Ström efter ett dispyt tillsammans med Kominterns ordförande Grigorij Zinovjev samt den ökande centraliseringen inom Komintern.

År 1926 organiserade SKP ett fackföreningskonferens tillsammans ledamöter vilket representerade 80 000 person som arbetar.

Partisplittring (1929)

[redigera | redigera wikitext]

År 1929 kom den största splittringen inom partiets bakgrund då Karl Kilbom samt större delen från medlemmarna uteslöts från Komintern, samt flera medlemmar lämnade grupp. Kilbom drev tillsammans tillsammans med Nils luftfart samt partimajoriteten en eget SKP. landet ägde idag en SKP inom Komintern samt en utanför.

detta kominterntrogna grupp reorganiserades samt leddes från Hugo Sillén samt fick tre andel från rösterna inom andrakammarvalet 1932 medan detta gamla kommunistiska grupp såsom leddes från Kilbom fick 5,32 andel. Partierna kallades på grund av enkelhetens skull efter respektive ledare; Sillénarna samt Kilbomarna. 1934 bytte Kilboms område namn mot Socialistiska partiet samt beneath 1930-talet ägde detta större stöd än Silléns område, dock upplöstes således småningom beneath 1940-talet efter för att beneath Flygs ledning äga valt enstaka tyskvänlig hållning beneath andra världskriget.

Den

1930-talet

[redigera | redigera wikitext]

De politiska förändringarna inom Europa beneath start från 1930-talet föranledde ett kursändring inom Kominterns politiska linje. Kominterns sista kongress hölls 1935 samt var fastslog man ett enad front tillsammans med samtliga partier såsom motsatte sig fascism, detta såsom kom för att kallas folkfront.

detta främsta samarbetet fanns emellertid "enhetsfronten" vilket enbart skulle bestå från arbetarklassen såsom representerades från socialistiska samt kommunistiska organisationer. ett sektion från dessa folkfronter deltog inom omröstning samt bildade statsmakt, mot modell inom land i västeuropa samt inom Spanien.

Folkfronten segrade inom valen liksom hölls 1936 inom Spanien, inom land i västeuropa satt ett vänsterkoalition bestående från franska kommunistpartiet, socialistpartiet samt en radikalt socialistiskt inom regeringsställning 1936–1938, likaledes inom Chile 1932–1952.

Spanska inbördeskriget bröt ut 1936 då konservativa, fascistiska samt nationalistiska krafter beneath militären Francisco Franco ledde enstaka revolt till för att krossa republikens folkfront tillsammans våld. Frivilliga internationella brigader åkte ned mot Spanien på grund av för att försvara republiken, däribland uppemot 500 svenskar.

Andra världskriget (1939–1945)

[redigera | redigera wikitext]

Andra världskriget fanns enstaka svår period på grund av grupp.

SKP fanns den enda politiska kraften inom land likt stödde den sovjetiska sidan inom finska vinterkriget samt fanns enda riksdagspartiet vilket ej fick sitta tillsammans inom Per Albin Hanssonssamlingsregering. Liksom resten från den kommunistiska rörelsen gjorde SKP 1939 analysen för att kriget plats en imperialistiskt konflikt, ett undersökning liksom inom mångt samt många präglades från Molotov–Ribbentrop-pakten liksom Sovjetunionen undertecknat tillsammans Tyskland.

Dessutom internerades flera från partiets medlemmar inom arbetsläger, vilket Storsien inom Norrbotten, tillsammans motiveringen för att dem kunde tänkas organisera statsfientlig aktivitet. Den 2 mars1940 utfördes detta största politiska terrordådet beneath 1900-talet inom landet inom samt tillsammans attentatet mot partiets tidningNorrskensflamman, då redaktionen bombades från personer tillsammans anknytning mot högertidningen Norrbottens-Kuriren samt militären.

Fem människor dog.

SKP beneath ledning från Sven Linderot kom starkt tillbaka inom andrakammarvalet 1944 var man fick rekordhöga 10,3 andel, delvis beroende vid sovjetiska arméns militära framgångar samt medverkande inom för att befria Europa ifrån nazism.^[36] grupp fick därför ett allt mer avgörande roll inom den svenska arbetarrörelsen.

Före partikongressen 1944 växte nya linjer inom grupp fram, man antog detta socialdemokratiska efterkrigsprogrammet samt strök begreppet proletariatets diktatur ifrån partiprogrammet.^[37] ifrån samt tillsammans idag skulle man ej existera lika distanserade mot Socialdemokraterna samt dem icke-kommunistiska fackliga representanter likt valdes vid arbetsplatserna.

Man förespråkade istället enstaka enad arbetarrörelse.

År 1945 ledde kommunisterna metallarbetarstrejken liksom varade ifrån månad fram mot juli samt omfattade 120 000 verkstadsarbetare.

Efterkrigstiden (1945–1967)

[redigera | redigera wikitext]

Medlemsantalet inför partikongressen 1946 ökade mot runt 48 000 medlemmar ifrån 21 234 medlemmar 1940.

År 1946 fick SKP 11,2 andel inom dem kommunala valen.^[38]

År 1948 skedde Pragkuppen samt partiets chef ser händelserna inom Tjeckoslovakien såsom enstaka positiv förebild till Sveriges tillväxt. Partiets ledning uttalar inom ett riksdagsdebatt för att demokrati likt styrelseskick ej äger en egenvärde.^[36]

Det stora inflytandet SKP fått inom fackförbunden samt genom metallarbetarstrejken 1945 minskade dock drastiskt då Tage Erlander vid 1950-talet uttalade fackföreningarnas roll liksom slagfält mot kommunisterna.

1950-talet blev enstaka minskning till SKP.

År 1951 blev Hilding Hagberg färsk partiledare. Hagberg förde ett utrikespolitik liksom präglades från lojalitet mot Sovjetunionen, dock förespråkade en närmande mot socialdemokratin vid detta inrikespolitiska planet samt ett ideologisk tillväxt till ett fredlig väg mot socialismen. Närmande mot socialdemokratin fanns kontroversiellt inom SKP samt ledde mot intern strid.

Set Persson, ett från vänsterfalangens främsta företrädare, borgarråd inom huvudstaden fram mot 1950 samt medlem inom partistyrelsen, kritiserade denna attityd gentemot detta regerande grupp samt förespråkade ett starkare linje mot socialdemokratin nära partikongressen 1953. Emellertid fick Persson kongressen emot sig samt blev starkt kritiserad.

inom samt tillsammans detta begärde han sitt utträde ur grupp, samt bildade inom juli 1956 Sveriges kommunistiska arbetarförbund (SKA), liksom förespråkade enstaka stalinistisk linje samt kritiserade Nikita Chrusjtjovs reformer inom Sovjetunionen.^[39]

För för att undvika för att bli beroende från kommunisterna inom riksdagen samt äga en bredare regeringsunderlag valde Erlander för att forma ett koalitionsregering tillsammans Bondeförbundet mellan 1951 samt 1957.^[40] Dock plats dem numeriskt värde koalitionspartnerna delade inom frågan angående pensionerna, var Socialdemokraterna stod närmare SKP.

Detta ledde bland annat mot ett gemensam kampanj inom folkomröstningen 1957 ifall ATP-frågan tillsammans tillsammans med Socialdemokraterna till Linje 1 angående allmän samt obligatorisk tjänstepension finiansierad tillsammans arbetsgivaravgifter, vilket totalt samlade 46,4% från rösterna. Kommunisternas röster samt folkpartisten Ture Königson nedlagda röst blev kritisk nära omröstningen inom andra kammaren.^[41]

Trots för att grupp tagit starkt ställning mot omsättningsskatten samt för att delade uppfattningar fanns inom arbetarrörelsen släpptes detta socialdemokratiska förslaget fram nära dem båda kammarnas gemensamma votering 1959 efter avgångshot ifrån dåvarande statsministern Erlander samt fara till en maktskifte.

i enlighet med kommunisterna, LO samt delar från socialdemokratin skulle den nya skatten drabba arbetare.^[42] Denna skiljelinje gällande omväg beskattning vid konsumtion förblev återkommande mellan partierna trots likartade fördelningspolitiska uppgift, då socialdemokratin strävade efter för att balansera statsbudgeten till för att möjliggöra riktade insatser medan kommunisterna ansåg för att den regressiva skatten drabbade personer tillsammans med begränsade ekonomiska tillgångar hårdast.^[43][44]

Under 1950-talet samt enstaka bit in vid 1960-talet fick grupp ekonomiskt stöd ifrån Sovjetunionens kommunistiska område.

dem fick årligen enstaka summa vilket varierade mellan 20 000 USD tid 1951 mot 70 000 USD kalenderår 1962, detta största beloppet plats 150 000 dollar tid 1963 samt 1964.^[45]

Partiet startade flera frontorganisationer till för att omväg behärska verka på grund av Sovjetunionen samt dess satellitstater. vid ordförandeposten brukade enstaka socialdemokrat placeras, dock organisationen drevs från kommunister.

Nämnas är kapabel Svenska Fredskommittén, Förbundet Sverige–DDR samt Förbundet Sverige–Sovjetunionen. kalenderår 1961 grundades dessutom resebyrån Folkturist vilket inriktade sig vid resor mot öststaterna.

1960-talet blev ett förändringarnas period till SKP. Sedan detta omvälvande året 1956 tillsammans med Nikita Chrusjtjovs anförande var han kritiserade Josef Stalin samt Ungernrevolten ägde en allt större internt missnöje flora mot partiledningens inslagna politik.

flera yngre medlemmar, bland andra C.-H. Hermansson, Sture fingerprydnad, Lars Werner, Kjell E. Johanson, började reagera samt fordrade förändringar från grupp. Kongressen 1964 blev ett seger till förnyarna inom grupp. C.-H. Hermansson blev partiets ordförande samt började successivt förändra grupp samt fjärma sig ifrån dem stalinistiska kvarlevorna samt den okritiska hållningen mot Sovjetunionen.^[46][47] Avsikten plats för att utföra grupp anpassat mot svenska förhållanden däribland för att acceptera den svenska parlamentariska demokratin fullt ut.^[48]

Med ekonomiskt stöd ifrån direktören på grund av Svenska Sovjetfilm AB köpte SKP 1964 detta vilket idag existerar Vänsterpartiets kursgård inom Syninge inom Norrtälje.^[49][50]

Vänsterpartiet kommunisterna (1967)

[redigera | redigera wikitext]

Den 16 femte månaden i året 1967 bytte SKP namn mot Vänsterpartiet Kommunisterna (VPK).^[51] Namnskiftet sammanträffade tillsammans med för att enstaka internationellt orienterad vänstersocialism växte fram inom grupp.

detta nya namnet syftade mot för att kompromissa mellan "traditionalisterna" samt "modernisterna". i enlighet med Jörgen Hermansson, professor vid Statsvetenskapliga avdelningen nära Uppsala högskola, förhindrade omvandlingen från grupp "tillkomsten från enstaka fräsch vänstersocialistisk partibildning från detta stöt vilket uppstod inom Norge samt Danmark".^[52]

År 1967 bröt sig ett mindre team ut samt bildade Kommunistiska Förbundet Marxist-Leninisterna (KFML), den inledande "ny-vänster"-organisationen inom landet vilket inspirerats från maoismen.

KFML splittrades inom sin tur ytterligare samt bytte 1973 namn mot VPK:s gamla namn Sveriges kommunistiska område.

Partiet fanns starkt bedömande mot detta pågående Vietnamkriget samt anordnade insamlingar mot FNL. kalenderår 1968, ironiskt nog samtidigt liksom vänstervindarna blåste såsom starkast inom landet, gjorde grupp en från sina sämsta omröstning någonsin samt fick bara tre andel från rösterna.

Förklaringen är kapabel delvis bero vid händelserna inom Tjeckoslovakien detta tid. Den Sovjetledda inmarschen inom landet samt krossandet från försöket för att demokratisera detta kommunistiska systemet inom Tjeckoslovakien, ägde skakat omvärlden. Hermansson tog många klart avstånd ifrån inmarschen, dock hans trovärdighet skadades från för att flera från den äldre generation öppet samt högljutt försvarade den sovjetiska inmarschen (däribland den tidigare partiledaren Hilding Hagberg).

beneath 1970-talet förändrades attityden mot Sovjetunionen inom flera från dem europeiska kommunistpartierna beneath intryck från eurokommunismen.

År 1970 bröt ungdomsförbundet tillsammans med grupp samt en nytt ungdomsförbund bildades.

Partisplittring (1977)

[redigera | redigera wikitext]

Den senaste större splittringen kom 1977 då den mer Moskvatrogna "gammelkommunistiska"-fraktionen tröttnade vid partiets förändringsprocess.

Vänsterpartiet förespråkar en stor offentlig sektor som bygger på höjda skatter för framför allt höginkomsttagare och storföretag, samt på kapital

Ungefär enstaka fjärdedel från medlemmarna samt numeriskt värde från dess riksdagsledamöter skapade utbrytarpartiet Arbetarpartiet Kommunisterna (APK). Detta kunna äga bidragit mot för att den borgerliga regeringen fick sitta kvar efter detta ytterligt jämna riksdagsvalet 1979; utbrytarna kom ej in inom Sveriges riksdag, dock ifall deras röster tillfallit VPK ägde detta socialistiska blocket kunnat erhålla majoritet.

Trots splittringen fortsatte oklarheten gällande avsaknaden från demokrati inom östblocket för att känneteckna den interna debatten inom VPK, då delar från grupp ansåg för att Sovjetunionen samt länderna tillsammans planekonomi varit enstaka socialistisk motkraft mot imperialism samt kapitalism.^[52]

Lars Werner (1975–1993)

[redigera | redigera wikitext]

Två kalenderår innan splittringen ägde Lars Werner tagit ovan partiledarposten.

Werner sågs liksom enstaka kompromisskandidat dock detta kunde alltså ej hejda splittringen. dock ändå blev detta enstaka viss tillbakagång inom partiets inställning mot dem statsbärande kommunistpartierna. Officiellt ville man betona sitt oberoende, dock vid en något tveksam sätt bibehölls samt återupptogs dem vänskapliga förbindelserna mot broderpartier inom Sovjetunionens intressesfär samt inom synnerhet mot Sovjetunionens kommunistiska område.

VPK kritiserade öppet sidor från den sovjetiska politiken liksom exempelvis Warszawapaktens invasion från Tjeckoslovakien 1968 samt invasionen från Afghanistan.

Enligt handling ifrån SUKP centralkommittés samling fick VPK trots detta ännu inofficiellt bistånd inom struktur från betalda tjänster liksom skulle synas mindre inom räkenskaperna, i enlighet med en arkiverat mötesprotokoll ifrån då VPK:s partisekreterare Bo Hammar träffade ambassadrådet Jevgenij Rymko.^[53] Detta bestod från bistånd inom form eller gestalt från betalda resekostnader mot Vietnams kommunistpartis kongress, sjukhusvård inom Sovjetunionen på grund av enstaka från VPK:s partimedlemmar samt fiktiva beställningar från varor ifrån företag såsom ägdes från VPK.^[53] Dessa förbindelser odlades fram mot Sovjetunionens upplösning.

enstaka fruktan på grund av för att utbrytarna inom APK, ifrån 1977 samt framöver ta ovan kontakterna tillsammans partierna inom dem kommunistiskt styrda länderna spelade in vilket ett drivande orsak mot den ändrade hållningen.^{[källa behövs]} beneath 80-talet ägde VPK goda förbindelser tillsammans med regimen inom Nordkorea samt man utväxlade telegram tillsammans gratulationer.

1983 besökte Lars Werner samt Bo Hammar Nordkorea. 1987 skickade Werner samt VPK gratulationer mot Kim Il-sung vid dennes 75-årsdag.^[54]

Under folkomröstningen angående kärnkraften 1980 kampanjade VPK på grund av Linje 3, vilket förespråkade kärnkraftens avveckling inom 10 tid. Kampanjen leddes från Lennart Daléus samt genomfördes tillsammans tillsammans med kärnkraftskritiska Centerpartiet samt KDS, dock förlorade omröstningen tillsammans med endast 38,7% från rösterna, mot 39,1% till Linje 2 likt förespråkade enstaka successiv avveckling.^[55]

I riksdagspolitiken bröts den tidigare isoleringen från dåvarande VPK 1982 inom samt tillsammans för att grupp sade nej mot den föreslagna momshöjningen såsom föreslogs från den dåvarande socialdemokratiska regeringen Palme till för att finansiera vallöftena.

Istället fick grupp efter förhandlingar mellan Palme samt Werner ifrån riksdagens talarstol igenom höjda livsmedelssubventioner liksom kompensation till momshöjningen samt höjd tobaksskatt till för att finansiera dessa subventioner.^[56]

Werner plats populär bland väljarna, samt inom enstaka opinionsundersökning 1988 gav 25% från dem tillfrågade högsta poäng mot honom bland Sveriges dåvarande partiledare.

Detta ledde dock enbart mot numeriskt värde nya mandat inom 1988 års riksdagsval då grupp erhöll 5,84% från rösterna.^[57]

Vid regeringskrisen 1990 röstade grupp tillsammans tillsammans dem borgerliga ned den sittande S-regeringens förslag, vilket innebar en krispaket tillsammans med bland annat strejkförbud samt lönestopp. Detta fick mot resultat för att regeringen avgick, dock tillsammans tanke vid för att detta ej fanns något underlag till enstaka borgerlig trepartiregering, vid bas från riksdagens socialistiska majoritet, avlöstes denna statsmakt efter fjorton dagar från ett färsk S-regering, vilket VPK stödde inom riksdagen nära regeringsbildningen.^[58][59]

Efter realsocialismens sammanbrott inom Östeuropa strök grupp 1990 kommunismen ur partinamnet samt partiprogrammet.

inom valet 1991 efter namnbytet gick grupp tillbaka mot endast 4,51% från rösterna, detta lägsta valresultatet sedan 1968, samt Socialdemokraterna förlorade regeringsmakten mot dem borgerliga, vilket gjorde för att Vänsterpartiet förlorade detta effekt grupp haft sedan 1982.

Gudrun Schyman (1993–2003)

[redigera | redigera wikitext]

I januari 1993 valdes Gudrun Schyman mot Lars Werners efterträdare.^[60] nära riksdagsvalet 1994 gick grupp vidare samt fick 6,16%, samtidigt liksom riksdagen återigen fick ett socialistisk majoritet, samt Vänsterpartiet kunde därmed inleda en budgetsamarbete tillsammans Socialdemokraterna såsom ännu enstaka gång bildat statsmakt.

grupp fick då igenom ett höjd fastighetsskatt, högre avgift vid koldioxidutsläpp, atomenergi samt vattenkraft, samt finansiell kompensation till mindre jordbruk såsom drabbades från dem höjda fastighetsskatten. inom utbyte mot dessa eftergifter släpptes krav vid höjd bolagsskatt samt högre avgift till höginkomsttagare.^[61] Dock blev budgetsamarbetet kortvarigt då finansminister Göran Persson valde för att istället utföra upp tillsammans Centerpartiet våren 1995.^[59] 1997 ingick grupp inom enstaka energiuppgörelse tillsammans Socialdemokraterna samt Centerpartiet likt innebar för att båda reaktorerna inom platsnamn stängdes 1999 respektive 2005.^[62]

Gudrun Schyman fanns partiledare på grund av Vänsterpartiet då landet 1994 folkomröstade angående för att vandra tillsammans inom EU alternativt ej.

Vänsterpartiet stod vid nej-sidan samt skrev bland annat inom sitt valmanifest för att en medlemskap skulle urholka demokratin samt hota enstaka politik till välfärd samt social rättvisa.^[63] Folkomröstningen ifall svenskt medlemskap gav mot slut enstaka seger på grund av ja-sidan tillsammans med drygt 52 andel från rösterna mot nej-sidans knappa 47 procent.^[64]

Vänsterpartiet växte sedan beneath Gudrun Schymans partiledarskap mot Sveriges tredjeplats största politiska område.

nära riksdagsvalet 1998 erhöll detta 12 andel från väljarnas röster. Schyman positivt särbehandlade vidare dem förnyare inom grupp såsom ej såg sig själva likt kommunister. 2000 höll Schyman en anförande liksom bland annat innehöll formuleringen "Vi besitter enstaka gång till varenda brutit tillsammans med den kommunistiska traditionen.

oss avvisar Lenins parti- samt statsteori. oss avvisar dem kommunistiska teorierna angående den väpnade revolutionen, partiets inflytelserik roll samt enpartivälde samt planekonomi".^[65] Talet kom för att kallas "kommunismen existerar död-talet" samt skapade massiv splittring inom grupp samt Schyman hamnade vid kollisionskurs tillsammans flera inflytelserik partiföreträdare, däribland dåvarande partisekreterare Lars Ohly.

Efter för att beneath decennier äga varit en passivt stödparti mot Socialdemokraterna blev Vänsterpartiet allt ifrån 1998 en mer aktivt stödparti, samt kunde tillsammans tillsammans med Miljöpartiet avsluta formella samarbetsavtal ifall den ekonomiska politiken tillsammans den socialdemokratiska Regeringen Persson. grupp kunde därmed 1998–2002 infria 47 andel från 115 explicita löften, samt delvis genomföra (genom minimalt ett motion) ytterligare 40 procent.^[66]

I januari 2003 avgick den populära Gudrun Schyman efter ett uppmärksammad skattetvist, samt denna efterträddes temporärt från Ulla Hoffmann.

identisk kalenderår publicerades en upprop beneath rubriken Vägval Vänster inom partiets interntidning Vänsterpress, liksom ett sektion från den interna maktkampen mellan sålunda kallade förnyare samt traditionalister. Flera från dem liksom undertecknade uppropet ägde riksdagsuppdrag samt andra inflytelserik positioner inom grupp, vilket mot modell Johan Lönnroth, dåvarande ledamot inom programkommittén.

Mot slutet från Schymans partiledarskap ägde Vänsterpartiet börjat backa inom opinionen. Schyman lämnade Vänsterpartiet den 7 månad 2004 samt satt fram mot valet 2006 såsom politisk vilde inom riksdagen. Gudrun Schyman gick sedan ovan mot detta nybildade grupp Feministiskt initiativ såsom grundades inom april 2005.^[67][68]

Ulla Hoffman (2003–2004)

[redigera | redigera wikitext]

Efter för att Gudrun Schyman avgått 2003 efterträddes denna från Ulla Hoffmann likt plats tillförordnad partiledare mot dess för att Lars Ohly tillträdde 2004.^[69]

Hoffman ledde grupp beneath folkomröstningen ifall insättning från euron inom landet 2003, såsom blev ett seger på grund av nej-sidan likt Vänsterpartiet tillhörde.^[70] beneath valrörelsen fanns Vänsterpartiets kommande chef Jonas Sjöstedt partiets kampanjledare.^[71][72]

Ulla Hoffmann äger skrivit boken Som enstaka skänk ifrån ovan – Politiken på baksidan pensionssveket.^[73] Hoffmann plats medlem inom den lag såsom regeringen utsåg för att ta fram en förslag mot en nytt pensionssystem.

inom boken kritiserar denna detta nya pensionssystemet tillkomst samt skildrar hur beslutet för att reformera pensionssystemet drevs igenom.

Lars Ohly (2004–2012)

[redigera | redigera wikitext]

På kongressen inom månad 2004 led "förnyarna" en svidande nederlag. dem förlorade omröstningen ifall partiprogrammet samt flera från dem såsom ursprungligen undertecknat uppropet blev ej omvalda.

Samtidigt valdes Lars Ohly mot partiledare. Senare avslöjade tidningen Flamman en hemligt strategidokument, program B, liksom bland annat riksdagsledamoten Karin Svensson Smith officiellt sagt sig äga varit tillsammans samt tagit fram.^[74] inom mitten från femte månaden i året 2004 bildade man den ekonomiska föreningen Vägval Vänster, tillsammans med säte inom Uddevalla, ordförande blev Johan Lönnroth.^[75]

2006 sammanträdde enstaka färsk partikongress.

inom sitt öppningsanförande vid kongressen påtalade Lars Ohly för att fraktionsbildarna inom Vägval Vänster skadade grupp tillsammans med sina ageranden samt öppna strid inom media. Kongressen ansågs konsolidera grupp genom för att märka slutpunkten till dem interna striderna samtidigt såsom partiets vänsterprofil stärktes tillsammans antagandet från enstaka valplattform liksom bland annat innehöll krav ifall ökade satsningar vid den offentliga sektorn.

Riksdagsvalet 2006 blev ett tillbakagång på grund av grupp tillsammans med endast 5,85% samt ledde mot en maktskifte, vilket fick mot resultat för att grupp förlorade sitt tidigare påverkan.

År 2008–2010 samarbetade Vänsterpartiet tillsammans Socialdemokraterna samt Miljöpartiet inom detta rödgröna samarbetet. Målet tillsammans samarbetet fanns för att byta statsmakt inom valet 2010.

grupp gick dock tillbaka tillsammans med endast 5,60% från rösterna, utan för att lyckas avsätta Reinfeldt samt den borgerliga Alliansregeringen.

I januari 2018 lämnade Lars Ohly Vänsterpartiet inom protest efter för att beskyllningar ifall sexuella trakasserier riktats mot honom.^[76]

Jonas Sjöstedt (2012–2020)

[redigera | redigera wikitext]

Den 5 juli 2011 meddelade Jonas Sjöstedt för att han ställer upp såsom kandidat mot partiledarposten inom Vänsterpartiet.

Den 10 månad 2011 föreslog valberedningen honom likt partiledare samt den 6 januari 2012 valdes Sjöstedt mot fräsch ordförande inom grupp. inom sitt avslutningstal nära kongressen förkunnade Sjöstedt för att vänsterpartiets uppgift existerar den demokratiska socialismen.^[77] Valet från Sjöstedt blev enstaka seger till förnyarna då den nya partiledaren sedan tidigare gjort sig känd såsom ett sådan.^[78]

Valet från Jonas Sjöstedt ägde föregåtts från enstaka valprocess beneath hösten 2011 var fyra kandidater öppet meddelat för att dem kandiderade mot för att bli färsk partiledare.

Detta är en ledtråd i alla kommunistiska partiers syn på demokratiska samhällen

Utöver Jonas Sjöstedt kandiderade även Rossana Dinamarca, Ulla Andersson samt Hans Linde.^[79] Den öppna valprocessen, även Miljöpartiet samt Centerpartiet genomförde liknande partiledarval, välkomnades från flera debattörer, inom jämförelse tillsammans exempelvis Socialdemokraterna var valet från Håkan Juholt vilket färsk partiledare inom mars 2011 ägde föregåtts från enstaka mer sluten process.^[80][81]

Den 4 månad 2012 valdes Aron Etzler mot färsk partisekreterare.^[82] Etzler fanns tidigare chefredaktör på grund av den socialistiska tidningen Flamman.

identisk kalenderår bildade grupp en eget kvinnonätverk tillsammans syftet för att stärka feminismen inom grupp samt lyfta upp dem feministiska frågorna vid den politiska dagordningen.^[83]Ida Gabrielsson, såsom tidigare lett Ung vänster, äger sedan starten varit ordförande till kvinnonätverket.^[84] Efter valet 2014 tillsatte Vänsterpartiets mer än 50 andel kvinnor bland ledamöter vid varenda nivåer inom samhälle, landsting samt riksdag.

57,9 andel kvinnor inom landstingsfullmäktige,^[85] 50,7 andel inom kommunfullmäktige^[86] samt 57 andel inom riksdagsgruppen.^[87] Inför valet plats detta även en uttalat uppgift efter för att grupp satt helt jämställda listor vid samtliga nivåer, samtidigt liksom även partistyrelsen samt detta verkställande utskottet ägde enstaka majoritet kvinnor.^[88][89]

I riksdagsvalet 2014 fick Vänsterpartiet 5,7 andel från rösterna, enstaka ökning tillsammans med 0,1 procentenheter ifrån valet fyra kalenderår tidigare.^[90] inom partiets egna valutvärdering sågs resultatet vilket ett besvikelse, dock samtidigt gjorde grupp en starkare påverkan inom kommun- samt landstingsvalen.^[91] beneath valkampanjen lyfte grupp framförallt fram frågan ifall vinster inom välfärden, vilket ledde mot intern kritik.^[92] inom landstinget landade rikssnittet vid 7,08 andel inom väljarstöd^[93] samt inom kommunvalet röstade 6,44 procent^[94] vid Vänsterpartiet.

Efter riksdagsvalet 2014 behövde den nyvalda regeringen tillsammans med Socialdemokraterna samt Miljöpartiet stöd på grund av för att erhålla igenom sin politik inom riksdagen samt vände sig mot Vänsterpartiet, likt ej fick ingå inom själva regeringssamarbetet.^[95] dock till för att grupp skulle förhandla tillsammans med regeringen angående kommande budgetar fordrade Vänsterpartiet ett överenskommelse angående ett välfärd utan vinstintresse.^[96] Regeringen gick tillsammans vid detta samt inom månad 2017 skrev Ali Esbati (V) samt Ardalan Shekarabi (S) vid DN debatt^[97][98][99] för att skattepengar inom välfärden ej bör vandra mot vinstjakt.

Därför bör regeringen tillsammans tillsammans med Vänsterpartiet lägga ett proposition inom riksdagen "om status på grund av för att motta offentliga medel inom skolväsendet, inklusive vuxenutbildningen samt inom socialtjänstens områden, exempelvis inom äldre- samt funktionshinderomsorgen". Partierna kom även överens ifall för att tillsätta enstaka analys liksom bör föreslå hur man bör titta mot för att skattemedel används mot detta dem existerar avsedda på grund av inom hälso- samt sjukvårdssektorn, skrev Shekarabi samt Esbati inom debattartikeln.

Propositionen lades fram inom mars 2018.^[100] dock ett majoritet från riksdagens partier fanns emot förslaget ifall vinstbegränsningar samt efterlyste istället skarpare kvalitetskrav inom välfärden.^[101][102]

Från 2014 mot 2019 förhandlade Vänsterpartiet tillsammans regeringen Löfven angående budgeten.

beneath mandatperioden 2014-2018 fick grupp igenom flera reformer, vilket mot modell tio årliga miljarder på grund av för att förstärka välfärden inom kommuner samt landsting,^[103]CSN-lån mot körkort^[104] samt glasögonbidrag mot barn- samt unga.^[105] Samarbetet tog slut inom samt tillsammans med för att Socialdemokraterna samt Miljöpartiet slöt Januariavtalet tillsammans med Centerpartiet samt Liberalerna.^[106]

Från 2011 mot månad 2012 stöttade biståndsorganisation Vänsterns internationella forum, VIF, liksom existerar knut mot Vänsterpartiet, den ukrainska organisationen Borotba^[107] vilket i enlighet med VIF plats en antinazistiskt samt feministiskt vänsterparti.^[108] i enlighet med FOI existerar organisationen knut mot Vladimir Putins maktspel tillsammans med avgörande inslag från separatism samt Sovjetnostalgi.^[109] Projektet avslutades formellt månad 2014, då SIDA-projektet avslutades,^[107][109] samt detta framgår för att VIF blev lurade från Borotbas grundare.^[109]

Nooshi Dadgostar (2020–)

[redigera | redigera wikitext]

Den 31 oktober 2020 utsågs Nooshi Dadgostar enhälligt mot fräsch partiordförande.^[110] Vänsterpartiet vägrade acceptera regeringen Löfven II:s förslag vid marknadshyror till nyproduktion från lägenheter, något vilket ingick inom uppgörelsen januariavtalet.

Vänsterpartiet fick mot enstaka misstroendeomröstning liksom ledde mot för att regeringen avsattes inom regeringskrisen 2021, samt ersattes från regeringen Löfven III.^[111] beneath hösten gick Vänsterpartiet fram inom opinionsundersökningarna samt Nooshi Dadgostar fick höga utfall inom förtroendemätningar.^[112]

Senvintern 2022 avgjorde riksdagen angående en inledande stödpaket tillsammans med vapen mot Ukraina tillsammans med anledning från Rysslands invasion.^[113] Vänsterpatiet plats detta enda grupp såsom ej stödde förslaget,^[114] dock ändrade sig efter för att flera företrädare till grupp kritiserade beslutet samt öppnade upp till för att stödja framtida vapenleveranser.^[115]

I riksdagsvalet 2022 fick grupp 6,7 andel från rösterna vilket innebar för att dem backade tillsammans med 1,3 procentenheter ifrån föregående omröstning.

Vänsterpartiet vill att den gamla demokratin ska ersättas med en mer riktig demokrati

inom Vänsterpartiets valanalys angavs ställningstagandet mot vapenleveranser mot Ukraina liksom en från skälen mot tillbakagången. en annat skäl liksom lyftes inom analysen plats dem interna striderna angående miljöpolitiken. Partiledningen ägde drivit igenom för att grupp skulle vandra mer försiktigt fram tillsammans med beskattning från fossila drivmedel, inom avsikt för att locka mot sig enstaka väljarbas vid landsbygden,^[116] vilket tolkades såsom för att dem ville locka mot sig väljare likt normalt stöder Sverigedemokraterna vid bekostnad från miljöpolitiken.

Vänsterpartiets klimatpolitiske talesman Jens Holm ägde våren 2022 valt för att lämna uppdraget mot resultat från partiets kursändring.^[117][118]

Valet mot Europaparlamentet 2024 blev enstaka succé på grund av Vänsterpartiet vilket utökade ifrån en mot numeriskt värde mandat.^[119] dem numeriskt värde mandaten intogs från Hanna Gedin samt förra partiledaren Jonas Sjöstedt.

Organisation

[redigera | redigera wikitext]

Partisymbol

[redigera | redigera wikitext]

På partikongressen 2006 presenterades vänsterpartiets nya symbol/logotyp: en vitt V inom enstaka skarlakansröd, stiliserad kryddnejlika tillsammans med texten 'Vänsterpartiet' undertill. Både den röda egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser samt nejlikan existerar symboler likt sedan länge förknippats tillsammans med den politiska vänstern.

Efter kongressen 2012 uppdaterades symbolen genom för att byta typsnitt vid bokstaven, samt ta försvunnen texten 'Vänsterpartiet'.

Den röda färgens innebörd vilket tecken på grund av frihet samt kamp går igen mot antiken. Den ses även liksom livets, kärlekens samt upprorets färg. beneath 1848 års revolutionära rörelser ansågs den röda egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser företräda likhet samt social rätt och jämlikhet.

detta återspeglade inom viss mån den borgerliga franska revolutionens krav ifrån 1789 tillsammans med dess devis frihet, likhet, broderskap.

De revolutionära arbetarkvinnorna inom arbetarrörelsen, liksom inledningsvis uppges äga valt den röda rosen vilket tecken, övergick snart mot den röda nejlikan då den fanns en enklare samt mer prisvärd alternativ till detta fattiga proletariatet.

kalenderår 1889 beslöts för att den 1 femte månaden i året skulle existera arbetarrörelsens högtidsdag. för att kvinnorna smyckade sig tillsammans den röda nejlikan torde äga bidragit mot för att ge inledande femte månaden i året dess prägel från fest samt fest. tillsammans med start inom dem tyskspråkiga delarna från Europa blev, mot 1800-talets slut, användningen från den röda nejlikan utbredd inom dem ursprungliga socialdemokratiska samt socialistiska partierna.

Vänsterpartiets partiprogram, från år 1987 då partiet benämnde sig själva som Vänsterpartiet Kommunisterna (VPK) skrivs det så här gällande deras demokratisyn: ‘’Demokrati råder först när de demokratiska fri- och rättigheterna utsträcks till alla delar av samhällslivet

I vår period besitter socialdemokrater/socialister vid flera håll behållit nejlikan likt tecken, ej minimalt inom den fackliga rörelsen, trots för att bruket från den röda rosen för tillfället besitter återtagits från flera socialdemokratiska partier.

I land introducerades den röda nejlikan likt emblem tid 1913 från detta dåvarande Socialdemokratiska Ungdomsförbundet (SDUF), nuvarande Ung Vänster.

då Vänsterpartiet senare bildades följde traditionen tillsammans med nejlikan likt demonstrationsmärke tillsammans. ifrån samt tillsammans 1 femte månaden i året 1918 blev den inom material tillverkade nejlikan, vänsterns samt kommunisternas demonstrationsmärke samt den traditionen skulle bestå ända fram mot 1941. vid bas från textilransoneringen beneath andra världskriget måste man sedan övergå mot märken från metall.

Den röda nejlikan fanns även vänsterns emblem inom kampen mot fascismen inom Europa. en klart modell existerar den röda nejlikans självklara roll nära fascismens fall inom Portugal 1974. inom denna nejlikornas revolution förenades den demokratiska samt sociala kampen tillsammans befrielsen ifrån fascismen samt upplösningen från Portugals kolonialvälde.

Lokalföreningar

[redigera | redigera wikitext]

Vänsterpartiets medlemmar existerar organiserade inom partiföreningar likt samlas beneath en från 27 region liksom vanligen utgörs från partiföreningarna inom respektive län.

Partikongress

[redigera | redigera wikitext]

Partiets högsta beslutande kroppsdel existerar Kongressen, liksom sammanträder vartannat tid.

Mellan kongresserna existerar detta partiledaren samt partistyrelsen såsom leder grupp.

Partiledare

[redigera | redigera wikitext]

Mellan 1917 samt 1921 ägde grupp ingen partiordförande, endast ordförande till arbetsutskottet.^{[källa behövs]} Fram mot samt tillsammans med kongressen 1964 utsågs partiordföranden från centralkommittén/partistyrelsen, därefter från kongressen.^{[källa behövs]}

Partisekreterare

[redigera | redigera wikitext]

Partistyrelse

[redigera | redigera wikitext]

Partistyrelsen existerar Vänsterpartiets högsta beslutande instans mellan kongresserna.

Den leder verksamheten samt fattar beslut ifall partiets politiska inriktning. Partistyrelsen består från ledamöter samt suppleanter. Partiordföranden existerar direktvald från kongressen. varenda andra förtroendeuppdrag utses inom partistyrelsen. Verkställande utskottet (VU) består från sju ledamöter likt utses inom partistyrelsen.^[126]

Partistyrelsens verkställande utskott 2022–2024

Partistyrelsens övriga ledamöter 2022–2024

Finanser

[redigera | redigera wikitext]

Vänsterpartiet får sin största intäkt (73 %) ifrån detta statliga partistödet.^[128]

Samverkande organisationer

[redigera | redigera wikitext]

Ungdomar

[redigera | redigera wikitext]

Ung Vänster existerar Vänsterpartiets ungdomsförbund.

Förbundet grundades 1903, dock den nuvarande organisationen bildades formellt 1970. Förbundet beskriver sin tankesystem liksom socialism samt feminism vid ekologisk bas.

Vänsterns Studentförbund (VSF) bildades 1998 samt organiserade studenter samt doktorander nära högskola samt högskolor, samt folkhögskoleelever till socialism samt feminism. VSF fattade beslut angående avveckling 2020.

Nya studentföreningar inom Vänsterpartiet besitter därefter tillkommit, bland annat inom partidistriktet Storstockholm, var Vänsterns studentförening besitter valt för att behålla förkortningen VSF.^[129]

Kristna

[redigera | redigera wikitext]

Partiet besitter ej längre någon nomineringsgrupp inom Svenska kyrkan, utan besitter ersatts från nomineringsgruppen Vänstern inom Svenska kyrkan (ViSK) liksom formellt sett existerar partipolitiskt obunden.

Stiftelser

[redigera | redigera wikitext]

Stiftelsen Centrum till marxistiska samhällsstudier (CMS) bildades 1977 vid initiativ från Vänsterpartiet kommunisterna, dock existerar obundet från partiintressen samt verkar inom enstaka öppen anda till för att främja enstaka bred vänsterdiskussion.

Stiftelsen Fristadsfonden bildades 1995 samt finansierar juridiskt stöd inom flyktingärenden.

Media

[redigera | redigera wikitext]

Vänsterpartiet ger sedan 2013 ut tidningen Rött, likt går ut mot partiets medlemmar. Den äger haft flera föregångare, bland annat Vänsterpress (1991–2012).^{[källa behövs]}

Den oberoende socialistiska tidningen Flamman