Tonsättare som dog i mora

Hugo Emil Alfvén, född 1 maj1872 inom huvudstaden, död 8 maj1960 inom Falun (då boende inom Tibble inom Leksand),^[1] fanns ett svensk tonsättare, violinist, dirigent samt konstnär. denne fanns son mot skräddarmästaren Anders Alfvén (död 1881) samt Lotten Axelsson Puke (död 1913).

Med klassiska kompositörer avses här tonsättare av musik i den västerländska konstmusiktraditionen

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Alfvén växte upp inom huvudstaden samt bedrev 1887–91 studier nära Musikkonservatoriet inom huvudstaden. han erhöll statsstipendium 1896 samt 1899 samt Jenny Lind-stipendiet 1900. han studerade violin på grund av Johan Lindberg samt harmonilära på grund av Aron Bergenson. Dessutom studerade han måleri till Otto Hesselbom samt Oskar Törnå.

Åren 1890–1892 fanns Alfvén violinist inom Kungliga Hovkapellet. sidled tillsammans tjänstgöringen inom Hovkapellet bedrev denne 1891–1897 privata studier inom violin till Lars Zetterquist samt inom sammansättning på grund av Johan Lindegren. denne gjorde ett studieresa 1897–98 mot Berlin, Bryssel samt Paris samt 1900–1901 mot Berlin, Klampenborg samt Rom.

inom Bryssel studerade han violin till César Thomson. år 1901–02 studerade denne dirigering på grund av Hermann Ludwig Kutzschbach inom tysk stad. kalenderår 1903 reste han mot Spanien, Italien, land (Skagen), München samt Wien. identisk kalenderår valdes han mot pedagog inom kontrapunkt, sammansättning samt instrumentation nära Musikkonservatoriet inom huvudstaden, dock tillträdde inte någonsin tjänsten.

Alfvén fick statsstipendium på grund av tonsättare 1906–1910, samt blev filosofie hedersdoktor inom Uppsala 1917.^[2]

År 1904 blev Alfvén dirigent på grund av Siljansbygdens körförbund samt bildade Siljanskören vars dirigent denne fanns mot 1957. tid 1910 utnämndes denne mot director musices nära Uppsala högskola samt chef på grund av Kungliga Akademiska Kapellet.

denne efterträdde identisk tid Wilhelm Lundgren vilket Orphei Drängars dirigent, var denne kvarstod likt dirigent mot 1947 då Carl Godin tog ovan. år 1919–1931 samt 1934–1938 fanns han även dirigent inom Allmänna Sången (Uppsala studentkårs allmänna sångförening). år 1921–1943 fanns han förste förbundsdirigent inom Svenska Sångarförbundet.

Som orkesterdirigent framträdde Alfvén mestadels tillsammans med egna verk bland annat inom Helsingfors, Köpenhamn, Oslo, Wien, Boston, Philadelphia samt London.

Alfvén ägde beneath nästan bota sitt liv ekonomiska svårigheter vid bas från sin oförmåga för att hushålla tillsammans med valuta. Därför plats denne beroende från dem flera beställningar denne fick vid specialskriven melodier, dock hävdar inom sina något tillrättalagda memoarer för att han hellre skulle äga använt sina krafter mot för att notera fler symfonier.

denne drabbades upprepade gånger från överansträngningssymptom då denne arbetat hårt tillsammans med sina beställningsuppdrag inom sista stund.

Efter pensioneringen 1939 flyttade Alfvén mot Leksands socken inom Dalarna, var han ägde ett gård inom Tibble.

Tidigare ägde han enstaka gård inom Tällberg inom identisk socken. tid 1912 dömdes professor Gösta Mittag-Leffler för att erlägga skadestånd mot Alfvén. Mittag-Leffler anklagade Alfvén på grund av bedrägeri nära egendomsavsöndring inom Tällberg. Rätten ansåg för att åtalet mot Alfvén innebar ett ärekränkning.^[3]

Alfvén drabbades den 27 april 1960 från ett hjärnblödning samt opererades därefter, dock hans liv gick ej för att rädda.

Den 8 femte månaden i året klockan 17:15 dog han vid Falu lasarett inom ett ålder från 88 tid. denne begravdes vid Leksands kyrkogård.^[4] liksom tecknare finns Alfvén representerad nära bland annat Nationalmuseum^[5] inom huvudstaden.

Familj

[redigera | redigera wikitext]

Hugo Alfvén plats onkel mot plasmafysikern samt nobelpristagaren Hannes Alfvén samt farfars broder mot författaren Inger Alfvén.

Till de mest betydelsefulla kompositörerna från denna tid hör Wilhelm Friedmann Bach, Carl Philipp Emanuel Bach, Johann Stamitz, Joseph Haydn, Johann Christian Bach, Antonio Salieri, Muzio Clementi, Wolfgang Amadeus Mozart, Luigi Boccherini

Han plats gift tre gånger samt fick en små människor. Hans inledande fru fanns den danska konstnärinnan Marie Krøyer. då dem ingick äktenskap 1912^[6] ägde dem redan levt samman några tid samt fått dottern Margita Alfvén. Parets skilsmässa blev tydlig 1936, samt identisk kalenderår gifte Alfvén angående sig tillsammans med Catharina "Carin" Wessberg (1891–1956).^[1][7] giftermålet bestod mot hennes bortgång 1956.

detta sista knappa året från sitt liv plats Alfvén gift tillsammans Anna skogsdunge (1891–1990).^[1]

Bibliografi

[redigera | redigera wikitext]

Kompositioner

[redigera | redigera wikitext]

Alfvén räknas såsom ett från Sveriges främsta nationalromantiska tonsättare. Kompositionstekniskt fanns denne många skicklig, bland annat inom kontrapunkt samt instrumentation.

Hans produktion består från ovan 200 titlar, mot största delen orkesterverk samt verk till manskör samt blandad kör. denne skrev även körarrangemang från svenska folkvisor liksom mot modell polskanUti vår hage samt dessutom flera sånger, några verk på grund av piano samt ett violinsonat. flera satser/stycken existerar baserade vid folkliga polskor.

inom den folkliga musiken äger taktdelarna ofta olika längd samt inom polskor existerar ofta inledande samt tredjeplats alternativt andra samt tredjeplats taktdelen betonade. Inspelningar från dessa tillsammans med orkestrar dirigerade från Hugo Alfvén egen låter normalt såsom polskor, medan identisk stycke dirigerat från andra, likt ej existerar lika förtrogna tillsammans den folkliga musiken, ofta kunna låta underligt samt andefattigt.

Och en sådan tonsättare var Hugo Alfvén som var stolt över att vara svensk och intet högre ville än ställa sin konst i fosterlandets tjänst

Alfvéns främsta skaparperiod plats ifrån slutet från 1890-talet mot start från 1920-talet. beneath denna period tillkom dem flesta från hans större verk, bland annat symfonierna nr 1–4 samt orkesterstyckena Midsommarvaka samt En skärgårdssägen. enstaka höjdpunkt existerar den storslagna, folkloristiska balettpantomimen Bergakungen, likt fullbordades 1923.

Alfvén fanns ifrån start måttligt intresserad från för att notera musiken mot John Bauerslibretto ifall Bergakungen varför dalkarlen Oskar Lindberg blev tillfrågad istället. Denne fanns "mycket livad till saken", dock Alfvén ändrade sig inom sista stund. Trots för att Alfvén fortsatte komponera nästan kurera existensen ut skrev han ifrån 1920-talet samt vidare ett fåtal djupt personliga verk, även ifall detta finns undantag.

inom stället försörjde denne sig vid för att bland annat komponera ett sektion teater- samt filmmusik samt festmusik till särskilda tillfällen, mot modell kantater på grund av olika organisationers jubileer.

På tonsättarens äldre dagar tillkom den femte symfonin (1942–1952), vars inledande sats han kallade "det minst dåliga jag gjort".

Resten från symfonin plats denne dock tämligen otillfredsställd tillsammans. inledande satsen äger oftare framförts separat än tillsammans tillsammans med resten från verket.^[8]

Orkester

[redigera | redigera wikitext]

• Symfoni nr 1, f-moll, op 7, 1897 (Rudén 24)
• Symfoni nr 2, D-dur, op 11, 1897–98 (Rudén 28)
• Midsommarvaka, Svensk rapsodi nr 1, op 19, 1903 (Rudén 45)
• En skärgårdssägen, symfonisk dikt, op 20, 1904 (Rudén 49)
• Symfoni nr 3, E-dur, op 23, 1905 (Rudén 54)
• Uppsalarapsodi, akademisk festuvertyr, Svensk rapsodi nr 2, op 24, 1907 (Rudén 58)
• Festspel, op 25, 1907 (Rudén 59)
• Drapa (till minnet från Oscar II), op 27, 1908 (Rudén 62)
• Bröllopsmarsch, 1909 (Rudén 66)
• Fest-ouverture, op 26 (stor militärorkester), 1909 (Rudén 67)
• Elégie: nära Emil Sjögrens bår, op.

  38, 1918 (Rudén 92)

• Symfoni nr 4 ”Från havsbandet”, c-moll, op 39, 1918–19 (Rudén 93)
• Hjalmar Brantings sorgmarsch, op. 42 (blåsorkester), 1924 (Rudén 105)
• Dalarapsodi, Svensk rapsodi nr 3, op 47, 1931 (Rudén 120)
• Synnöve Solbakken, lyxrum ur filmmusiken, op 50, 1934 (Rudén 134)
• Fyra låtar ifrån Leksand, 1934
• Festmarsch mot Stockholmsutställningens öppnande, op 41, 1930 (Rudén 141)
• Svit ur balettpantomimen Bergakungen, op 37, 1923
• Fest-ouverture, op 52, 1944 (Rudén 201)
• En bygdesaga, lyxrum ur musiken mot filmen ”Mans kvinna”, op 53, 1944 (Rudén 202a)
• Symfoni nr 5, a-moll, op 55 (första satsen 1942), 1953 (Rudén 209)
• Svit ur baletten Den förlorade sonen, 1957
• Orkestersvit "Gustav II Adolf", 1938

Kammarmusik

[redigera | redigera wikitext]

• Romans (flöjt samt piano), 1885 (Rudén 9)
• Barcarol (violin samt piano), 1888 (Rudén 11)
• Souvenir dem Säter (violin samt piano), 1888 (Rudén 12)
• Souvenir dem Visby (flöjt samt piano), 1890
• Romans, op.

  3 (violin samt piano), 1895 (Rudén 21)

• Sonat op. 1 (violin samt piano), 1896 (?) (Rudén 23)
• Elegi op. 5 (horn alternativt cello samt orgel), 1897 (Rudén 25)
• Serenad (violin samt piano), 1902 (?) (Rudén 42)
• Serenad vid mammas födelsedag (flöjt, klarinett, violin samt piano), 1902 (Rudén 43)
• Andante religioso (från Uppenbarelsekantat, op 80) (celesta, harpa, stråkkvartett), 1913 (Rudén 80)
• Marsch, 2 violiner (?), c:a 1950 (Rudén 206)
• Potpurri ovan svenska folkvisor samt låtar, 3 instrument, 1950 (Rudén 207)
• Roslagspolketta (violin samt piano), 1956 (Rudén 213)

Pianomusik

[redigera | redigera wikitext]

• Tidiga pianostycken, 1884–85 (Rudén 1-8)
• Fyra mazurkor, 1890-tal (Rudén 13)
• Fem mazurkor, 1890-tal (Rudén 14)
• Festmarsch, 1890-tal (Rudén 15)
• Triumfmarsch op 10, 1893 (Rudén 19)
• Minne ifrån Åsen, Dalarne, 1893 (Rudén 20)
• Drömmeri (Rêverie), 1898 (?) (Rudén 26)
• Menuett op 2, 1901 (Rudén 37)
• Sorg (Air mélancolique) op 14, 1901 (Rudén 38)
• Skärgårdsbilder op 17, 1901–02 (Rudén 44)
• Nocturne, 1911 (Rudén 75)
• Margita dansar, 1919 (?) (Rudén 94)

Kantater samt andra verk på grund av kör samt orkester

[redigera | redigera wikitext]

• Vid sekelskiftet (Nyårskantaten), op 12, på grund av kör, solo samt stor grupp musiker som spelar tillsammans (Text: Erik Axel Karlfeldt), 1899 (Rudén 32)
• Herrens bön, op 15, till soli, blandad kör samt ensemble (Text: Erik Johan Stagnelius), 1901 (Rudén 39)
• Unge herr berg Sture, op 30, manskör tillsammans med barytonsolo samt ork, 1912, (Rudén 76)
• Uppenbarelsekantat, op 31, till orgel, kör, solo, stråkar m.m.

  (Texter ur Bibeln sammanställda från Nathan Söderblom), 1913 (Rudén 80)

• Kantat nära Baltiska utställningens inom malm öppnande, op 33, till solo, kör samt stor grupp musiker som spelar tillsammans (Text: Nils Flensburg), 1914 (Rudén 83)
• Kantat mot Uppsala läns Kungl. hushållningssällskaps 100-årsjubileum, op 35, på grund av blandad kör samt ensemble (Text: Knut Hamilton), 1915 (Rudén 86)
• Kantat nära Reformationsfesten inom Uppsala, op 36, till solo, blandad kör samt stråkar (Text: Erik Axel Karlfeldt samt ur 1695 års psalmbok sammanställd från Nathan Söderblom), 1917 (Rudén 90)
• Kantat nära Världspostunionens halvsekeljubileum, op 41, till solo, blandad kör samt stor grupp musiker som spelar tillsammans (Text: Albert Henning), 1924 (Rudén 103)
• Kantat nära Uppsala universitets 450-årsjubileum, op 45, till solo, kör samt ensemble (Text: Gunnar Mascoll Silfverstolpe), 1927 (Rudén 111)
• Kantat nära Svenska Röda korsets högtidssammankomst 2 femte månaden i året 1930, op 46, på grund av solo, blandad kör samt ensemble (Text: Albert Henning), 1930 (Rudén 115)
• Kantat nära Sveriges riksdags 500-årsminnesfest, op 51, till solo, blandad kör samt stor grupp musiker som spelar tillsammans (Text: berg Selander), 1935 (Rudén 137)

Körsånger, kompositioner samt arrangemang

[redigera | redigera wikitext]

• Frihetssång till manskör samt blandad kör samt unison kör tillsammans piano, 1900 (Rudén 35)
• Lugn inom tron (för manskör) (Erik Johan Stagnelius), 1900 (?), (Rudén 36)
• Här existerar landet (Wilhelm Nordin) på grund av manskör alternativt blandad kör, 1901 (?), (Rudén 40)
• Och hör ni unga Dora (folkvisa), även till ett röst o piano, 1904 (Rudén 46)
• Herr Peders sjöresa (folkvisa), även till ett röst o piano, 1904?

  (Rudén 47)

• Harrgårdstösa inom äppelapla (Gustaf Fröding) på grund av manskör, 1904 (?)), (Rudén 48)
• Fosterlandspsalm (Johan Ludvig Runeberg) till kör tillsammans piano el ork, 1906 (Rudén 55)
• Afton (Daniel Fallström), manskör tillsammans med barytonsolo, 1907 (?), (Rudén 57)
• Vårens vandring (Daniel Fallström), manskör, 1908, (Rudén 60)
• Marsch (Erik Gustaf Geijer), manskör, 1908 (Rudén 61)
• Gustaf Frödings jordafärd, op 29, på grund av manskör (Verner von Heidenstam), 1911 (Rudén 71)
• Kvinnornas lösen (Karl Gustav Ossiannilsson), unison kör, 1911
• Motett, op 34/52 (Johan Olof Wallin), blandad kör, 1914 (Rudén 84)
• Sveriges flagga till manskör (Text: Karl Gustav Ossiannilsson), 1916 (Rudén 87)
• En visa ifall troheten (Erik Brogren), manskör, 1917 (?) (Rudén 89)
• Lindagull (Bertel Gripenberg), manskör tillsammans tenorsolo samt instrument, 1919 (Rudén 95)
• Minnessång ovan Gustav Vasa, op 40 (Carl Larsson inom By), TB + kör tillsammans med orgel el ork, 1920 (Rudén 98)
• En visa angående Barnens ö vid Barnens dygn (Cyrus Granér), barnkör o manskör, 1923 (Rudén 102)
• För Sverige!

  (Inez Lindberg), manskör, 1925 (Rudén 106)

• Fem sånger op 42, manskör, 1923-26 (Rudén 109)
• Manhem op 47, (Erik Gustaf Geijer), manskör tillsammans med tenorsolo samt ork, 1928 (Rudén 112)
• Natt (Gustaf Alexanderson (1889–1937)), manskör tillsammans barytonsolo, 1930, (Rudén 116)
• Barnens bön till fosterlandet (Zacharias Topelius), barnkör, 1930 (Rudén 117)
• Gryning nära havet (Sten Selander), manskör, 1933 (Rudén 125)
• Min kära (Sten Selander), manskör, 1933 (Rudén 126)
• Vaggvisa (Erik Blomberg), manskör alternativt blandad kör, 1933 (Rudén 127)
• Julsång (Knut Nyblom), kör, 1934 (Rudén 128)
• Eldsång op.

  51 (Fredrik Nycander), blandad kör, 1935 (Rudén 135)

• Hymn mot land (Hugo Tigerschiöld), manskör, 1935 (Rudén 136)
• Psalm (Per Rösiö), 1935 (Rudén 138)
• Papillon (Gustaf Alexanderson (1889–1937)), manskör alternativt blandad kör, 1936 (Rudén 143)
• Sång mot huvudstaden (Gunnar Fant), unison, mans- alternativt blandad kör, 1936 (Rudén 145)
• Midsommarlåt inom Leksand (Sam Gabrielsson), 1936-37 (Rudén 146)
• Kosack-vaggvisa (Michail Lermontov), 1938 (Rudén 153)
• Stemning (Jens Peter Jacobsen), 1938 (Rudén 156)
• Tattare-Emma (Levi Rickson, "Jeremias inom Tröstlösa"), manskör, 1939 (Rudén 161)
• Endräkt - ett låt inom orostiden (Anders Grape), manskör, 1940 (Rudén 167)
• Berceuse (Emil Kléen), manskör tillsammans tenorsolo samt instrument, 1940 (Rudén 173)
• Vårsång (Kerstin Hed), manskör el blandad kör, 1941 (Rudén 174)
• I vapen (Ingemar Edwall), unison manskör, 1941 (Rudén 182)
• Taltrasten (Kerstin Hed), manskör el blandad kör, 1941 (Rudén 183)
• Aftonen (Herman Sätherberg), manskör el blandad kör tillsammans med instrument, 1942 (Rudén 187)
• Mitt inom ett blomstermånad (Hjalmar Gullberg), manskör, 1943 (Rudén 192)
• Nordens länder (Hans Dhejne), manskör el blandad kör, 1943 (Rudén 196)
• Till SHT (Gottfrid Kallstenius), manskör, 1944 (Rudén 198)
• Champagnevinet (Franz Michael Franzén), manskör, 1949 (Rudén 205)
• Roslagsvår (Alf Henrikson), blandad kör alternativt manskör, 1955 (Rudén 211)
• Festsång mot Arla Coldinu-orden (O.

  Wahlström), manskör, 1955 (Rudén 212)

Solosånger

[redigera | redigera wikitext]

• Barnatro (Zacharias Topelius), 1884 (Rudén 6)
• Visa tillsammans pianoaccompagnement (Vilhelm Vennberg), 1887 (?) (Rudén 10)
• Romans (H. Alfvén?), 1891 (Rudén 16)
• Fugue exercise, STB:ar, 1890-tal (Rudén 17)
• Fuga di tono (Haquin Spegel), SA, 1890-tal (Rudén 18)
• Vaggvisa (Johan Ludvig Runeberg), 1896 (Rudén 22)
• Tio sånger, op 4, 1896-99 (Rudén 27)
• O stode ni inom kylig blåst, op 6 (Robert Burns), 1889 (Rudén 29)
• Två lyriska stämningar, op.

  8 (Ellen Lundberg), 1899 (Rudén 30)

  • Svarta rosor
  • Sommardofter
• Ur Lyckans visor, op 9, (Karl-Erik Forsslund), 1899 (Rudén 31)
  • Mitt rike
  • Två fjärilar
  • Se, allena besitter jag vandrat
• Klockorna, op 3 (Frithiof Holmgren) till baryton o ork, 1900 (Rudén 33)
• Trubadurens ande, op 18 (Andrea Butenschön), 1901 (Rudén 41)
• Marias sånger, op 21 (Emil Aarestrup), 1903–04 (Rudén 50)
  • Ved huset
  • Det Overstaaede
  • Blikket
  • Angst
• Bön, op 16 (Anders Österling), 1905 (Rudén 51)
• Pioner, op 22 (Anders Österling), 1905 (Rudén 52)
• Minnesskrift (Anders Österling), 1905 (Rudén 53)
• Hos drottning Margareta (Junker Nils sjunger mot lutan), op 18 (Daniel Fallström), 1907 (Rudén 56)
• Sju dikter op 28, (Ernest Thiel) till ett röst samt piano/orkester, 1908 (Rudén 63)
  • Djupt hos friborna människor bor
  • Du existerar stilla ro
  • En enda vart mitt hjärta givet
  • Jag kysser din vita hand
  • Jag längtar dig
  • Skogen sover
  • Se, ni kom tillsammans med glädjerop samt låt inom hågen
• Julsång (Edvard Evers), 1908 (Rudén 65)
• Ställ flaggan således jag ser den (Daniel Fallström), 1910 (Rudén 68)
• Stockholms nations låt (Olof Thunman), 1911 (?) (Rudén 72)
• Geflüster im Gange (Otto Julius Bierbaum), 1911 (Rudén 73)
• Hälsningskväde mot damerna nära SHT-festen (Anders Grape), 1911 (Rudén 74)
• Julsång (Oscar Levertin), 1912 (Rudén 78)
• Kring ditt rika samt vågiga kalufs samt andra dikter, op 32 (Ernest Thiel), 1913 (Rudén 81)
  • I mörk förflyta mina år
  • Kring ditt rika samt vågiga hår
  • Vad plats detta ni ville, ni lille?
  • O liv!

    min kamrat samt fiende ni var

• Vandrarens julsång (Birger Mörner), 1917 (?) (Rudén 91)
• I bruset (Birger Mörner), 1920 (Rudén 97)
• En båt tillsammans blommor, op 44 (Oscar Levertin), baryton o ork, 1925 (Rudén 108)
• Mikaelidagen (trad.), 1936-37 (Rudén 147)
• Det unga hemmet (Gustaf Alexanderson (1889–1937)), 1937 (Rudén 152)
• Vaggsång (Olof Thunman), 1939 (Rudén 162)
• I stilla timmar (Jarl Hemmer), 1940 (Rudén 168)
• Så tag mitt hjärta (Tove Ditlevsen), 1946 (Rudén 203)
• Sången mot Folkare (Carl Axel Norrgren), 1951 (Rudén 208)

Scenmusik

[redigera | redigera wikitext]

• Mostellaria (flöjt), scenmusi till Plautus, 1912 (Rudén 77)
• Spåmannen (Verner von Heidenstam) till kör o små ork, 1912
• Bergakungen, balettpantomim inom tre akter, op 37, 1923 (Rudén 99)
• Gustaf II Adolf, (musik mot Ludvig Nordströms teaterstycke "Vi") op 49, 1932 (Rudén 121)
• Den förlorade sonen, balett från Ivo Cramér inom 5 scener, 1957 (Rudén 214)

Filmmusik

[redigera | redigera wikitext]

Diskografi inom urval

[redigera | redigera wikitext]

• Alfvén conducts Alfvén.

  3CD. Phono Suecia PSCD 109. 1997. Inspelat 1934-1952. Sångtexter samt kommentarer vid svenska samt engelska inom text- samt kommentarhäfte.

• Symfoni nr 2 / Stockholms filharmoniska ensemble. Leif Segerstam, dirigent. SCD 1005. Inspelad 1972.
• Symfoni nr 4 Från havsbandet / Arndis Halla & Johann Valdimarsson, solister ; Islands symfoniorkester ; Niklas Willén, dirigent.

  Naxos 8.557284.^[9]

Priser samt utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

• Nyblom, Knut (1928). Hör, inom Orphei drängar!: skildringar ur sångsällskapet O.

  D:s levnad 1913-1928. Uppsala & Stockholm: Almqvist & Wiksell. Libris1341284 

• O.D.-minnen tillägnade Hugo Alfvén, 70 kalenderår den 1 femte månaden i året 1942.. Uppsala: Almqvist & Wiksell. 1942. Libris1403521 
• Svensson, Sven E.; Svensson Karin (1946). Hugo Alfvén såsom människa samt konstnär.

  Uppsala: Nyblom. Libris1833255 

• Rudén, Jan Olof (1972). Hugo Alfvéns kompositioner: käll- samt verkförteckning. Publikationer / utgivna från Kungl. Musikaliska akademien, 99-0168608-3 ; 11.
  ), Göteborg: Altfiol i Väst, 2011

  Stockholm: Nordiska musikförlaget. Libris803279 

• Hedwall, Lennart (1973). Hugo Alfvén: enstaka svensk tonsättares liv samt verk. Stockholm: Norstedt. Libris7151881. ISBN 91-1-735202-9 (inb.) 
• Svenson, Sven G. (1989). Tre porträtt: skalden Nybom, Curry Treffenberg - ett moralist, Hugo Alfvén, inom kamp mot ålderdomen.
  Han var son till skräddarmästaren Anders Alfvén (död 1881) och Lotten Axelsson Puke (död 1913)

  Stockholm: Norstedt. Libris7154972. ISBN 91-1-883172-9 (inb.) 

• Ternhag (red.), Gunnar (1998). Brev angående musik. Hedemora: Gidlund. Libris7668607. ISBN 91-7844-262-1 (inb.) 
• Ternhag (red.), Gunnar (2001). Med välkomnande samt handslag: meddelande angående toner tillsammans mera.
  [Therein larger articles: ‘Nils Andersson: Svenska låtar, I & II’, ‘Hilding Rosenberg’, ‘En svensk impressionist’ (about Gösta Nystroem), ‘Stenhammarminnet’, ‘Palestrina och hans stil’, ‘Musikaliska

  Hedemora: Gidlund. Libris7668662. ISBN 91-7844-331-8 (inb.) 

• Åstrand Hans, red (1975). Sohlmans musiklexikon. 1, A - Campos.
  Denna lista omfattas av kompositörer som verkade under den klassiska eran, från 1730 till 1820

  Stockholm: Sohlman. Libris8372038. ISBN 91-7198-021-0 

• Sadie Stanley, Grove George, red (1980) (på engelska). The new Grove dictionary of music and musicians ([6. ed.]). London: Macmillan. Libris4822746. ISBN 0-333-23111-2 (inb.) 
• Händelser man minns - ett krönika 1920-1969, fil dr Harald Schiller 1970
• Jan Olof Rudén, "Hugo Alfvén - tonsättaren inom akademiens samt studentsångarnas tjänst." Acta Universitatis Upsaliensis.

  Skrifter rörande Uppsala högskola. B. Inbjudningar 161. Uppsala 2010.

Webbkällor

[redigera | redigera wikitext]

Arkiv

[redigera | redigera wikitext]