tabeddy.pages.dev









Vad betyder industriell på svenska

industriell - betydelser och användning av ordet

Industri

Industri (av latinetsindustria, ivrig aktivitet, flitighet, företagsamhet) existerar beskrivning från varor genom för att ingredienser förädlas.[1] Därutöver finns mer detaljerade vilket råvaruindustri, textilindustri, byggindustri, bilindustri tillsammans flera.

I vidare benämning existerar industri all form eller gestalt från storskaligt näringsliv - liksom modell finns begreppen turistindustri, nöjesindustri samt filmindustri.

Den vidare betydelsen äger sitt ursprung inom inflytande ifrån engelska, var termen industry äger enstaka bredare innebörd än vilket termen industri äger haft inom svenska.[1]

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Människor besitter tillverkat objekt sedan förhistorisk tidsperiod, dock beneath årtusendena äger dem framför allt gjort detta på grund av detta egna hushållet - titta självhushåll.

beneath neolitiska revolutionen uppstod byar samt senare städer, var enstaka samhällsklass från professionella arbetare blev den inledande industrin. dock detta plats ursprunglig vid talet vilket industrin blev enstaka huvud sektion från samhället.

Ordet industri kommer från latinets industria, vilket betyder flitighet, idoghet, företagsamhet.

inom äldre svenska besitter även termen "slöjd" använts inom betydelsen tillverkning,[2] liksom "manufaktur" såsom kommer från latinets mening till hantverk.[3] en känt modell existerar för att Chalmers tekniska akademi beneath talet dryckesställe namnet "slöjdinstitut".

Svenska: industrial n: rare (industrial worker) industriarbetare s: Most of the town's residents are industrials

Dagens fabriker äger vuxit fram ur detta småskaliga hantverket. Pådrivande faktorer till storskaligheten äger varit svårtillgängliga råvaruresurser liksom gruvor samt resurser vid mekanisk kraft genom hjul, väderkvarnar samt ångmaskiner. då detta blev aktuellt för att skilja mellan storskalig industri samt småskaligt hantverk, infördes beteckningen hemslöjd alternativt husflit på grund av detta senare.

Medeltid samt tidig modern tid

[redigera | redigera wikitext]

Under medeltiden ökades takten radikalt till nya uppfinningar, innovationer inom sättet för att hantera sedvänja produktionsmedel samt finansiell tillväxt. Papperstillverkning, enstaka kinesisk teknologi ifrån talet, något som har transporterats eller flyttats mot region då ett samling kinesiska papperstillverkare tillfångatogs vid talet.[4] Pappersteknologin spreds mot Europa genom umayyadernas erövring från Hispania.[5] en pappersbruk etablerades vid Sicilien vid talet.

inom Europa erhölls fibern till tillverkning från pappersmassa ifrån linne- samt bomullstrasor.

Basindustriär ett snarlikt begrepp

Lynn Townsend vit Jr. hedrade spinnrocken tillsammans med för att öka utbudet från trasor, vilket ledde mot billigt sidblad, vilket fanns ett faktor inom utvecklingen från tryckerier.[6]

Den fabriksrelaterade revolutionen

[redigera | redigera wikitext]

Den fabriksrelaterade revolutionen kallas dem grundlig sociala, ekonomiska samt teknologiska förändringar likt tog sin start inom Storbritannien inom mitten från talet.

Ironbridge inom Shropshire, nära gränsen mellan England samt Wales existerar den ställe man brukar leda mot liksom den fabriksrelaterade revolutionens vagga. detta existerar en världsarv.[7]

Den fabriksrelaterade revolutionens framsteg fick allt större innebörd då ångdrivna fartyg[8] samt järnvägar blev vanligare.[9] beneath talet spreds omvälvningen mot västra europa, Nordamerika samt Japan samt senare mot resten från världen.[10] Konsekvensen blev grundlig förflyttningar från befolkningen, ifrån ruralt område mot städernasindustrisamhällen såsom byggdes upp[11] (se urbanisering).[12]

Andra fabriksrelaterade revolutionen

[redigera | redigera wikitext]

Andra fabriksrelaterade revolutionen kallas ibland tiden , liksom bland annat präglades från utbredningen från elektricitet samt motorer som använder förbränning.

år liksom valts för att nyttja till denna tidsperiod existerar den mellan fransk-tyska kriget samt inledande världskriget, likt bröt ut samt slutade [13]

Typer från industri

[redigera | redigera wikitext]

Det finns flera sätt för att kategorisera industrier.

Hitta alla översättningar av industrial i Svenska som industriell, industri-, industrialiserad och många andra

Vanligen avses, vilket ovan, tillverkningsindustri, var ingredienser förädlas mot produkter,[14] mot skillnad ifrån tjänsteproduktion.

Tung industri existerar en term tillsammans olika betydelser; rent allmänt syftar detta vid industri tillsammans tunga insatsvaror samt produkter; särskilt metallvaror.[15]Basindustri existerar en snarlikt term.

I processindustri tillverkas varor, halvfabrikat samt ämne genom fysikaliska samt kemiska processer. Dit räknas bland annat stålindustri, pappersindustri samt kemisk industri, livsmedelsindustri, sågverk.[16]

I verkstadsindustri sammansätts maskiner samt andra varor liksom genom montering.[17]

Arbetsmiljön inom tillverkningsindustrin

[redigera | redigera wikitext]

Tillverkningsindustrin besitter utmaningar beträffande välmående samt säkerhet.

inom USA existerar National Institute for Occupational Safety and Health (NIOSH) liksom enstaka prioriterad industrisektor inom National Occupational Research Agenda (NORA) på grund av för att känna igen risker samt tillhandahålla strategier på grund av arbetsmiljöfrågor.[18][19]

I land existerar Arbetsmiljöverkettillsynsmyndighet på grund av arbetsmiljön.[20]

De 5 viktigaste industriländerna

[redigera | redigera wikitext]

PlatsNamn[21]
1Kina
2USA
3Japan
4Tyskland
5Sydkorea

Tillverkningssektorn besitter förändrats.

Detta besitter medfört nya möjligheter samt svårigheter på grund av industrin. varenda stora industriländer inom världen besitter fördelar samt nackdelar då detta gäller deras kapacitet på grund av global tillverkning. Industri kommer för att förbli den största skillnaden då stora industriländer utvärderas betraäffande konkurrenskraft. enstaka lärande angående framtida global konkurrenskraft, från Deloitte Global samt US Committee on Competitiveness, förutspådde för att USA skulle komma för att ersätta Kina såsom den maximalt konkurrenskraftiga industrinationen inom världen års globala tillverkningskonkurrensindex förutspådde för att dem största industrinationerna inom världen skulle anlända för att förbli stadig fram mot , tillsammans med viss affär från rankningar.

Deloitte-studien bad globala VD:ar för att ranka dem främsta industriländerna då detta gäller nuvarande samt framtida konkurrenskraft.

Dit räknas bland annat stålindustri, pappersindustrioch kemisk industri, livsmedelsindustri, sågverk

i enlighet med rapporterna förväntas USA anlända vid inledande lokal följt från Kina, Tyskland, Japan samt Indien.[22][21]

Lista ovan olika länders industriproduktion

[redigera | redigera wikitext]

Detta existerar dem 50 viktigaste 50 länderna efter industriproduktionens totala värd inom US-dollar på grund av respektive tid i enlighet med Världsbanken.[23]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Den denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån talar engelska Wikipedia, Manufacturing, 23 november

Noter

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [ab] ”band 9”. Nationalencyklopedin, uppslagsordet "industri".

    sid.&#;–&#;

  2. ^”band 16”. Nationalencyklopedin, uppslagsordet "slöjd". sid.&#;&#;
  3. ^”band 13”. Nationalencyklopedin, uppslagsordet "manufaktur". sid.&#;&#;
  4. ^”Timeline: 8th century”. Läst 23 november &#;
  5. ^de Safita, Neathery (juli ). ”A Brief History Of Paper.”.

    Arkiverad ifrån originalet den 22 augusti :// Läst 23 november &#;

  6. ^Marchetti, Cesare. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad ifrån originalet den 2 femte månaden i året :// Läst 23 november &#;
  7. ^”The Iron Bridge”. Ironbridge.

    Läst 23 november &#;

  8. ^”band 20”. Nationalencyklopedin, uppslagsordet "ångfartyg". sid.&#;&#;
  9. ^”Railroad History”. uppslagsverk Britannica. Läst 23 november &#;
  10. ^”band 9”. Nationalencyklopedin, uppslagsordet "industriella revolutionen". sid.&#;&#;
  11. ^”band 9”. Nationalencyklopedin, uppslagsordet "industrisamhälle".

    Gratis att använda

    sid.&#;&#;

  12. ^”Impact of the Industrial revolution”. Encyclopaedia Britannica. Läst 23 november &#;
  13. ^Mokyr, Joel. ”The Second Industrial Revolution, ”. ~jmokyr/ Läst 23 november &#;
  14. ^”band 18”. Nationalencyklopedin, uppslagsordet "tillverkningsinustri". sid.&#;&#;
  15. ^Kenton, Will (25 månad ). ”Heavy Industry”.

    Investopedia. Läst 23 november &#;

  16. ^”band 15”. Nationalencyklopedin, uppslagsordet "processindustri".

    I processindustritillverkas produkter, halvfabrikat och material genom fysikaliskaoch kemiska processer

    sid.&#;&#;

  17. ^”band 19”. Nationalencyklopedin, uppslagsordet "verkstadsindustri". sid.&#;&#;
  18. ^”Manufacturing schema | NORA | CDC” (på amerikansk engelska). .


  19. vad betyder  fabriksmässig  vid svenska

  20. 11 månad Arkiverad ifrån originalet den 3 april :// Läst 23 november &#;

  21. ^”National Occupational Research Agenda for Manufacturing | NIOSH | CDC” (på amerikansk engelska). . 4 månad Arkiverad ifrån originalet den 18 juni ://&#;
  22. ^”Historik - Arbetsmiljö för tillfället samt då”. Arbetsmiljöverket. 5 oktober Arkiverad ifrån originalet den 13 augusti :// Läst 23 november &#;
  23. ^ [ab] ”Global Manufacturing Competitiveness Index &#; Deloitte &#; Manufacturing”.

    Läst 23 november &#;

  24. ^”UNIDO Statistics information Portal”. ?_ga=&#;
  25. ^”Manufacturing, value added (current US$)”. Världsbanken. ?most_recent_value_desc=true. Läst 23 november &#;

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]