tabeddy.pages.dev









Var i europa finns högst tidsvatten

Tidvattenlära


(Detta del existerar en extrakt ur Handbok till långseglare)

Innehåll:

  • Tidvattnets orsaker
  • Spring samt neap
  • Hög- samt lågvatten
  • Några begrepp
  • Tidvattnet inom verkligheten
  • Tidvattnet inom Medelhavet

När ni på grund av inledande gången kommer ut inom Nordsjön tillsammans med din båt, antagligen via Kielkanalen, märker ni tidvattnets effekter.

vilket existerar detta såsom orsakar för att havet ökar samt sänker sig tillsammans denna regelbundenhet? Hur är kapabel man förstå detta samt hur är kapabel man utföra förutsägelser ifall tidvattnet? Ja detta existerar några problem att diskutera likt jag bör försöka besvara inom detta kapitel.


Tidvattnets orsaker

Tidvattenkraften orsakas från den dragningskraft liksom himlakropparna, främst månen samt solen, utövar vid Jorden.

dock detta existerar ej dragningskraften såsom sådan utan skillnaden inom gravitation mellan ett punkt vid jordytans fram- resp. baksida samt jordens centrum vilket existerar orsaken. på grund av för att hårdra exemplet: tänk dig för att ni skulle komma inom närheten från en mörk hål, enstaka punktformig massa tillsammans enstaka enorm gravitation.

ifall huvudet då fanns närmast hålet skulle detta utsättas på grund av enstaka kraft vilket fanns många större än den vilket dina fötter skulle erfara.

Eftersom kraften ifrån detta svarta hålet vid nära håll existerar enorm skulle ni helt enkelt slitas sönder från denna tidvattenkraft! för tillfället existerar effekten från månens samt solens gravitation vid jorden småpotatis jämfört tillsammans med den ifrån detta svarta hålets samt därför känner våra arma kroppar ej några besvär från detta fenomen, dessutom äger oss vant oss enstaka smula.

dock en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig existerar lättrörligt, även små skillnader inom gravitation mellan jordens framsida, dess tyngdcentrum samt baksidan orsakar enstaka rörelse, vattnet rinner inom riktning mot himlakroppen vid framsidan samt försvunnen ifrån den vid baksidan.

Det senare brukar existera svårt för att förstå: hur förmå vattnet rinna utåt, försvunnen ifrån månen räknat, då dragningskraften existerar motsatt riktad?

Jo, i enlighet med vilket jag nyss framhöll existerar detta skillnaden inom dragningskraft mellan numeriskt värde punkter likt existerar orsaken. Tänk dig för att tre fordon står stilla nära en rödljus: enstaka traktor, enstaka Volvo samt enstaka MC liksom rastlös varvas upp. Volvon får företräda den trygga jorden, traktorn existerar vattnet vid baksidan samt MC:n detta vid framsidan mot månen.

då ljuset träffar ifall ser oss såsom sitter inom Volvon hur traktorn liksom från ett något som inte kan förklaras eller förstås kraft förs inom riktning bakåt ifrån oss, medan motorcykeln försvinner inom fjärran åt andra hållet. noggrann sålunda existerar detta tillsammans vattenpartiklarna även. Kraften orsakas förstås från skillnaden inom acceleration.

En ytterligare förklaring (som förekommer vid Internet) existerar för att vattenströmmen vid Jorden orsakas enstaka kombination från centrifugalkraft samt dragningskraft.

Systemet måne/jord roterar nämligen runt den gemensamma tyngdpunkten vilket ligger beneath jordytan vid 1/4 jordradies djup. Då, påstår dessa "teoretiker", drar månen vattnet vid båda sidorna mot sig dock centrifugalkraften skjuter samtidigt ut detta ifrån jordytan. eftersom den sistnämnda kraften existerar 7 gånger större vid bortsidan än vid sidan såsom vetter mot månen samt månens dragningskraft existerar ungefär hälften därav (något större förstås vid framsidan) bli resultatet ett ungefär nästan lika massiv bulb vid dem båda sidorna (7-3,5 samt 1+3,5).

Jag är kapabel ej acceptera ett sådan förklaring eftersom tidvattenkraften bör artikel allomfattande (man kunna titta dess verkan vid meteorer inom närheten från planeter) Den gode guden förmå ej heller äga menat för att reservera denna på grund av bara systemet måne/jord (med en barycenter beneath jordytan). Man behöver bara utföra nästa tankeexperiment till för att inse felaktigheten inom resonemanget: Antag för att månen existerar helt omgiven från dricksvatten.

Detta dricksvatten skulle då från rotationen kring detta barycenter tvingas försvunnen inom riktning ifrån Jorden samt alltså ej ge något nämnvärt tidvatten vid framsidan. identisk resonemang gäller på grund av detta tidvatten vid Jorden likt orsakas från solen. Rotationscentrum ligger denna plats nästan inom solens medelpunkt

Den matematiska härledningen från gravitationsdifferensen per kilo ger den approximativa termen GM2R/r*r*r var G existerar gravitationskonstanten, M existerar sol- alternativt månmassan, R jordens radie samt r avståndet mot himlakroppen.

Sätter man inom dem rätta värdena fås månens tidvattenacceleration (kraft/kg) mot 1,1*10-6 och solens mot 5,05*10-7 riktade ut ifrån jorden vid dem sidor såsom vetter mot samt ifrån himlakroppen. Den sista blir då 46% från den förstnämnda, vilket även stämmer tillsammans observationerna.

Spring samt neap

Räknar man ut skillnaden mellan kraften per massenhet vid numeriskt värde olika avstånd ifrån ett himlakropp finner man alltså för att denna blir proportionell mot himlakroppens massa dock omvänt proportionell mot avståndet mot himlakroppen upphöjt mot tre.

jämviktsteorin, innebär att vattenytan ställer in sig i jämvikt med tidvattenkraften, vilket ger enkla vågor som vandrar runt jorden med en maximal höjd av ca 1 m

Därför kommer solen, tillsammans enstaka massa såsom existerar 30 miljoner gånger större än månens samt tillsammans med en avstånd ifrån jorden vilket existerar 400 gånger större, ändå för att ge ett mindre tidvattenalstrande kraft, eftersom 400x400x400 existerar 64 miljoner. M a o ett hälften sålunda massiv kraft!

Detta betyder för att dem gånger likt solen samt satellit samverkar, dvs.

drar åt identisk håll, samt liksom inträffar numeriskt värde gånger inom månaden, blir den tidvattenalstrande kraften upptill tre gånger större än då dem motverkar varandra. Fenomenen kallas spring och neap och existerar klart märkbara genom högre tidvatten samt starkare strömmar beneath springtiden.

Högvatten samt lågvatten

Eftersom månen står till den största tidvattenalstrande kraften, begränsar oss oss mot för att beakta endast denna inom fortsättningen.

”Månen går eller reser sin tysta ban”, skaldade Viktor Rydberg.

dock rörelsen existerar mot största delen endast skenbar, då oss vet för att detta existerar jorden såsom snurrar kring sin axel — en varv vid 24 timmar.

Den enklaste teorin för tidvatten, den s

dock månen rör sig även runt jorden — en varv vid 27 dygn. samt bota systemet jord-måne rör kring sig solen — en varv per kalenderår alternativt ca ett grad per dygn. Sammantaget ger detta mot inverkan för att ett månad, tiden mellan numeriskt värde fullmånar, blir ca 30 dygn samt en måndygn, tiden mellan numeriskt värde meridianpassager på grund av månen, blir 24 timmar samt 50 minuter.

Den sista siffran existerar intressant, eftersom den ger oss 12 timmar samt 25 minuter mellan dem tillfällen då oss äger månen rakt ovan oss alternativt rakt beneath oss, samt alltså borde erfara en högvatten.

idag existerar detta ej ständigt därför, vattnet bromsas från friktion samt mellanliggande kontinenter, dock detta skulle existera mera sant angående vätska täckte bota jorden.

Intill kuster och i smala och grunda sund kan tidvattenhöjden nå över tio meter och tidvattenströmmarna kan vara starka

Siffran existerar dock utmärkt för att lägga vid minnet eftersom den ändå stämmer inom stort: mellan numeriskt värde vid varandra nästa högvatten existerar detta inom Nordeuropa 12 timmar samt 25 minuter samt däremellan kommer detta en lågvatten. Inte ständigt mitt emellan, utan något förskjutet mot påföljande högvatten, något vilket kallas dagliga ojämnheter.

Dessa beror bl a vid för att månens väg eller spår ej ligger ovan ekvatorn utan noggrann liksom solen bildar ett vinkel, deklinationen, tillsammans ekvatorsplanet. Månens väg eller spår lutar dessutom ett aning, ca 5 grader till för att artikel exakt, mot ekliptikan, jordens banplan runt solen, samt dem ställen var månens väg eller spår skär ekliptikan roterar långsamt tillsammans med ett period vid 18,6 kalenderår.

Detta ger enstaka maximal deklination vid mellan 18 samt 28 grader till månen samt olika karaktär vid vattenströmmen beneath denna period.


Några begrepp

I detta del behandlas några från dem statistiska term ni bör uppleva mot till för att behärska ta sektion från informationen inom tidvattentabeller o. dyl.

Högsta samt lägsta astronomiska tidvatten

En solens tid inträffar detta bingo inom tidvattenvärlden.

detta sker ungefär vart nittonde kalenderår då månens deklination  är liksom störst samt både den samt solen samtidigt befinner sig ovan ekvatorn inom identisk riktning, något likt måste ske nära vårdagjämningen. Då existerar vattenströmmen liksom högst beneath högvattnet samt lägst beneath dem omgivande lågvattnen.

Fenomenet kallas högsta eller lägsta astronomiska tidvatten, HAT samt LAT. Den likt går vid bas då beneath högvatten får skylla sig egen, loss kommer han ej utan hjälp vid 19 år.

Det nation vilket ligger noggrann inom vattenytan då vattenströmmen existerar såsom lägst utgör nollnivån i engelska samt franska sjökort på grund av dessa områden: Chart Datum eller CD.


  • var  inom europa finns högst tidsvatten

  • (Detta existerar ej riktigt sant. inom äldre engelska begränsad, sådana tillsammans famnar samt tramp, ligger nollnivån något högre, svarande mot genomsnittligt lägsta lågvatten.)

    Alla data ifall tidvattnets höjd anges relativt denna nollnivå.

    Skillnaden mellan ebb och flod varierar från nästan ingenting i avskärmade områden till uppemot 12–15 meter, där vattnet trycks ihop i trängre kanaler

    (I undantagsfall kunna från meteorologiska alternativt andra skäl faktiskt vattenströmmen understiga nivån.) varenda djup inom sjökorten även, dock observera för att visst nation sticker upp ibland samt täcks från dricksvatten ibland. Detta indikeras tillsammans med understrukna djupsiffror och tillsammans med ytterligare färg, grönt inom engelska vykort.

    liknande djup bör alltså subtraheras ifrån den aktuella tidvattenhöjden på grund av för att ge detta riktiga djupet nära tillfället inom fråga. inom dem andra fallen sker förstås enstaka addition.

    MHWS, MLWS samt Range

    Springtid ger alltså dem högsta samt lägsta tidvattenhöjderna. en medelvärde på grund av varenda springhögvatten samt springlågvatten beneath den nämnda 19-årsperioden kallas vid engelska till Mean High vatten Springs resp.

    Mean Low vatten Springs och förkortas MHWS och MLWS. Motsvarande medelvärden beneath niptid förkortas MHWN resp. MLWN.

    Skillnaden mellan högvattnets samt föregående alternativt nästa lågvattens höjd kallas Range på engelska. Mean Spring Range, MSR och Mean Neap Range, MNR är följaktligen skillnaden mellan medelvärdena ovan.

    På tyska heter hög- samt lågvatten Hochwasser, HW resp.

    Niedrigwasser, NW och vid franska Pleine Mer, PM resp. Basse Mer, BM. Range kallas ibland amplitud och vid franska ofta till marnage. Spring samt nip heter likadant vid tyska, dock besitter vid franska fått dem mer talande beteckningarna Vive Eau, VE och Morte Eau, ME, livligt resp.

    dött dricksvatten. Jag tar upp dessa beteckningar eftersom ni sannolikt förr alternativt senare träffar vid dem angående ni färdas efter Europas kuster.

    I bilden nedan finns dem flesta begreppen illustrerade.



    Ebb samt flod

    Så kallas perioderna tillsammans med fallande resp. stigande tidvatten.

    Dessa term representerar alltså en dynamiskt skede samt bör ej användas liksom synonymer till låg- resp.

    Världens kraftigaste tidvatten finner man i Fundy Bay på Kanadas östkust, där medelhöjden vid springflod är 12,9 meter och den maximala tidvattenhöjden är 17 meter

    högvatten. Tidpunkten mellan dem numeriskt värde perioderna är kapabel ibland existera utsträckt samt kallas stillvatten, slack resp. étale, dock avser egentligen perioden tillsammans med ingen alternativt ringa ström samt liksom kunna existera förskjuten inom förhållande mot tiderna till hög- samt lågvatten.


    Tidvattnet inom verkligheten

    Om jorden fanns övertäckt från vätska skulle ett bula från högvatten följa rotationen samt artikel vänd mot samt ifrån månen.

    Bulans höjd skulle möjligen uppgå mot ett meter, alternativt således. Högre blir faktiskt ej amplituden ute vid världshaven. idag ligger emellertid flera kontinenter inom vägen — vattenvågen stoppas upp samt reflekteras. Den reflekterade vågen möter en halvt dygn senare enstaka färsk tidvattenvåg samt en fenomen kallat stående vågor är kapabel uppstå.

    ej varenda pooler eller vattentankar ger upphov mot enstaka stående våg, den s k egenfrekvensen stämmer ej tillsammans med månens del. (Stämmer den tillsammans med solpassagen är kapabel man erhålla högvatten nära identisk tidsperiod varenda dygn vilket existerar fallet inom södra Stilla Havet.) inom Medelhavet äger man därför inget nämnvärt tidvatten från denna orsak samt ej heller inom Östersjön liksom bekant.

    Denna stående våg kommer p g a jordens cirkelrörelse för att egen rotera långsamt motsols runt en antal punkter, s k amfidrompunkter med inget tidvatten.

    inom Nordsjön äger oss tre sådana punkter såsom framgår från bilden vid nästa sida.

    En ytterligare inverkan från våg vid tidvatten existerar uppkomsten från strömmar. dricksvatten rinner förstås neråt samt detta ger upphov mot enstaka ström. vid dem stora haven tillsammans enstaka hastighet från 1/2 mot 1 knop, dock inom förträngningar samt uppgrundningar ända upp mot 10 knop.

    Strömmen blir riktad mot vågdalen, lågvattnet.

    När våg vid tidvatten möter enstaka uppgrundning bromsas den upp. Rörelseenergin måste ta vägen någonstans samt omvandlas därför delvis mot lägesenergi: vågen reser sig. Den kunna därför nå stora höjder: innanför kanalöarna besitter man ett amplitud vid 11 meter, inom Fundy Bay besitter 24 meter uppmätts.

    Om våg vid tidvatten möter enstaka älv förmå en fenomen kallat tidvattenbränning uppstå.

    k

    Kända liknande existerar pororocan i Amazonflodens mynning såsom kunna nå enstaka höjd från 10 meter samt le mascaret  såsom beneath springtid förmå uppgå mot halvannan meter inom Seine nedanför Rouen.

    Till Nordsjön kommer enstaka tidvattenvåg in ifrån Atlanten norr ifall Storbritannien samt reflekteras sålunda småningom mot den europeiska landremsa vid havet.

    nära reflektionen uppstår ett stående våg tillsammans med tre noder, var vattnet alltså stiger samt sjunker periodiskt. Den ström vilket bildas inom nerförsbackarna tvingas från Corioliskraften åt motsats till vänster, varvid enstaka ansamling från en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig sker efter engelska. holländska samt tyska landremsa vid havet.

    Noderna drivs även från kraften för att långsamt rotera motsols runt dem tre amfidrompunkterna. vid bilden nedan framträda högvattnet 60 minuter på grund av 60 minuter tillsammans dem heldragna linjerna samt amplituden inom tramp tillsammans dem streckade. oss ser för att den senare når enstaka höjd från 10–12 tramp efter England, dock för att den därför småningom huvudsakligen p g a friktion avtar samt endast når ett höjd från 2–4 tramp efter danska kusten.



    Den resultat vilket alltså orsakas från jordens cirkelrörelse samt utför för att strömmarna — liksom vindarna — vid norra halvklotet tar från åt motsats till vänster inom rörelsens riktning ger även såsom konsekvens för att vattenströmmen vid franska sidan blir högre än vid den engelska sidan eftersom våg vid tidvatten ifrån Atlanten går eller reser uppåt Engelska kanalen.

    Bilden nedan vilket härrör ifrån Votre Livre dem Bord visar högvattnets läge 60 minuter på grund av 60 minuter ifrån Brest samt amplitudens storlek. Man ser klart hur tidvattnets bromsas upp mellan Cotentinhalvön samt England samt för att amplituden existerar större vid den franska sidan.



    Races, overfalls samt eddies

    Vid uddar samt avsnörningar måste vattenströmmen vandra enstaka längre väg.

    Hastigheten hos strömmen ökar därför samt ger upphov mot vilket likt kallas på grund av tidvattenrace. Bekanta samt fruktade liknande hittar oss inom Pentland Firth, Raz dem Sein, utanför Portland Bill samt mellan Alderney samt Cotentinhalvön. Farten hos strömmen ökas inom förträngningen norr angående Skottland markant, ifrån 2-3 knop inom omgivningen ända upp mot 10 knop.

    vid baksidan från uddar bildas även ofta strömvirvlar, eddies.

    Kombineras avsnörningen tillsammans enstaka uppgrundning såsom ofta existerar fallet kommer dessutom vattnet för att ges enstaka rörelse inom lodrät led, brottsjöar kastas liksom upp underifrån samt är kapabel avbryta ovan den stackare likt befinner sig inom vägen, en veritabelt överfall kan man lugnt säga.

    På engelska sjökort varnas man på grund av dessa overfalls med enstaka tecken bestående från våglinjer (slå upp inom betalkort 1!) samt ni fullfölja förnuftigt inom för att undvika dessa områden.

    Passerar ni Portland Bill bör ni hålla ut några sjömil, såvida ni ej existerar djärv nog för att passera tätt intill nation var ett lugnvattenpassage finns. bör ni vandra mellan Alderney och fastlandet, alternativt inom Chenal ni Four ochRaz dem Sein utanför Bretagne bör ni undvika kraftfull medström samt motsjö. ifall ström möter bris blir nämligen vågorna mindre samt högre samt enstaka obehaglig på grund av för att ej yttra farlig vattendrag uppstår.

    vid motsvarande sätt utjämnas stort insjövatten då bris samt ström besitter identisk riktning.

    Olika tidvattentyper

    I norra Europa äger oss en halvdygnstidvatten med numeriskt värde hög- samt numeriskt värde lågvatten per dygn samt små dagliga ojämnheter.

    Heldygnstidvatten har sålunda stora dagliga ojämnheter för att detta låga högvattnet samt detta höga lågvattnet inträffar samtidigt.

    Tidvattenhöjden ute i oceanerna är högst ungefär en meter

    Detta existerar vanligt vid flera ställen inom Stilla Havet samt inom Mexikanska golfen samt förmå alltså periodvis ge endast en högvatten samt en lågvatten per dygn.

    Blandat tidvatten förekommer efter den amerikanska västkusten samt inom södra Atlanten samt existerar enstaka blandning från dem numeriskt värde förra typerna.

    På grunda områden likt inom The Solent, området mellan Isle of Wight samt detta engelska fastlandet, förmå andra fenomen uppstå.

    inom Southampton äger man beneath springtid dubbla högvatten. Vattnet stiger ursprunglig ganska raskt på grund av för att sedan sjunka något samt sedan stiga igen. inom Hook van Holland äger man ibland dubbla lågvatten.

    Ett vulkanutbrott vid havets botten kunna ibland ge upphov mot enstaka tidvattenliknande våg, enstaka tsunami, vilket rör sig oerhört snabbt — 400 knop äger uppmätts inom Stilla Havet.

    Vågen existerar ej särskilt upphöjd samt noteras knappast ute vid havet, dock då den når grundare områden växer den samt förmå bli ganska hög.

    Den våg likt bildades då vulkanen Krakatau i sundet mellan Java samt Sumatra exploderade 1883 nådde ett höjd från 35 meter samt dränkte 36 000 människor. Vågen gick tre varv runt jorden innan den utplånades.

    Ändå värre skador lär äga orsakats från den 100 meter höga våg likt bildades ungefär 1450 f Kr då vulkanön Santorini exploderade. Vågen nådde vid kreditkort tidsperiod Kreta samt tillsammans tillsammans nedfallande rester efter förbränning kunna den, åtminstone i enlighet med vissa vetenskapsmän, äga varit orsaken mot den minoiska kulturens sönderfall.

    Tidvattnet inom Medelhavet

    Trots för att vattenströmmen inom Medelhavet sällan får enstaka amplitud ovan halvmetern, samt man därför är kapabel bortse helt ifrån dess effekter, uppstår vid vissa ställen starka strömmar.

    I Engelska kanalen förekommer tidvattenhöjder på 12 meter och i Fundybukten och Ungavabukten på kanadensiska östkusten upp till 17 meter

    Messinasundet existerar ökänt sedan Homeros berättade ifall hur Scylla och Charybdis hotade för att dra ner Odysseus. Orsaken existerar den tidsskillnad såsom finns mellan då högvatten inträffar norr samt söder angående Sicilien.

    I  Europissundet nära Halkida (antikens Kalkis) mellan Eubea samt detta grekiska fastlandet kunna strömmen från identisk orsak — olika tider på grund av högvattnet — nå ansenlig styrka.

    en fenomen såsom lär äga lett mot för att Aristoteles tid 322 f Kr valde för att sänka något under vatten sig då han ej kunde ge någon tillfredsställande förklaring mot varför strömmen vid detta plats regelbundet ändrade riktning — en öde likt alltså  läsaren, efter för att äga anammat ovanstående förklaring, ej längre behöver riskera för att dela!