tabeddy.pages.dev









Skillnad på slott och fästning

Kalmar slott

Kalmar slott existerar beläget vid Slottsholmen nära Slottsfjärden, var detta medeltidaKalmars hamn nedsänkt. detta besitter spelat enstaka kritisk roll inom Sveriges saga alltsedan slottet började uppföras nära 1100-talets slut. beneath Knut Erikssons tidsperiod byggdes enstaka kastal, en runt befästningstorn.

Magnus Ladulås lät vid 1280-talet bygga enstaka försvarsborg runt kastalen såsom då blivit slottets kärntorn. Kalmar slott ansågs tillsammans tillsammans Tre kronor, Viborgs slott samt Älvsborgs fästning existera Sveriges fyra viktigaste fästen likt höll upp landet.

Den kungliga borgen i Borgholm blev ett av landets viktigaste fästen

Landshövdingen inom Kalmar län innehar även titeln liksom Ståthållare vid Kalmar slott samt ingår därmed inom dem Icke tjänstgörande hovstaterna nära Kungliga hovet.[1] Detta beror vid för att Kalmar slott ursprungligen plats landshövdingens residens, dock då borgen förföll beneath 1600-talet sålunda flyttade man helt enkelt in inom staden.[2]

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Borgens tillkomst

[redigera | redigera wikitext]

Förmodligen inom slutet från 1100-talet uppfördes en försvarstorn vid den då redan befolkade Slottsholmen.[3] inom slutet från 1200-talet, sannolikt ifrån 1260-talet mot 1280-talet uppfördes ett ringmur vid Slottsholmen samt huvuddelen från slottet byggdes.[4] tillsammans med tiden byggdes bostad innanför murarna likt sedan kom för att forma slottet.

tid 1337 företog Magnus Eriksson enstaka betydlig om- samt tillbyggnad från slottet, varvid åtminstone bottenvåningarna mot flyglarna uppfördes, samt utanför slottet byggdes ytterligare enstaka ringmur tillsammans med småtorn samt en framskjutande portvärn.[5]

I centrum på grund av Kalmarunionen

[redigera | redigera wikitext]

1397 stod slottet inom centrum på grund av ett från dem viktigaste politiska händelserna inom Nordens historia: bildandet från Kalmarunionen - ett union från dem nordiska länderna skapad från den mäktiga drottning Margareta.

Ytterligare enstaka kvinna förknippas tillsammans med Kalmar slott. Änkan efter riddaren Johan Månsson (Natt samt Dag) mot Göksholm, Anna Eriksdotter (Bielke), tog såsom befälhavare vänligt emot Gustav Vasa då han återvände mot landet tid 1520. Detta stämmer dock ej i enlighet med journalisten Herman Lindqvist. Gustav Vasa lämnade nämligen Kalmar ganska snart samt drog vidare inom landet inom sina försök för att starta uppror mot Kristian Tyrann.

År 1523 fanns Kalmar slott den ställe var trupper höll ut längst bort, näst efter huvudstaden. Sedan den tyska garnisonen planerat för att bränna staden samt föra ut all proviant mot Visby, skall Kalmarborna inom hemlighet äga förhandlat tillsammans dem belägrande svenska trupperna beneath Arvid Gustafsson Västgöte. Fjärde solens tid pingst genomfördes en överraskningsanfall, varvid staden föll inom svenskarnas sker.

Åtta dagar senare kapitulerade slottet samt Öland kunde erövras.[6]

Berent von Mehlen såsom utsetts mot fogde vid Kalmar slott kom sedan denne 1525 fallit inom onåd hos kungen för att belägras, samt kungen tvingades för att inta slottet tillsammans med storm, vilket ledde mot svåra förluster vid båda sidor.[7]

Glansperioden

[redigera | redigera wikitext]

Den gamla medeltidsborgen plats nära denna tidsperiod föråldrad, samt 1535 anlades beneath ledning från Henrik von Cöllen dem fyra runda hörntornen, samt slottet fick nya flyglar.

Stora trappan byggdes 1555-59 från Jacob Richter.[8]

Åren 1557-1560 fanns Kalmar slott residens på grund av Erik XIV beneath hans tidsperiod såsom hertig från Kalmar samt Kronobergs län. han fortsatte byggnadsverksamheten nära slottet även sedan han lämnat den såsom bostad.

Varbergs fästning är också en borg och har historiskt även namnet ”Varbergs slott”

beneath Eriks period lades större delen från arbetet inom slottet vid inredningar. Johan III fortsatte byggnadsverksamheten nära slottet.[9] Arkitekt nära start från fanns Johan Baptista Pahr, efterträdd 1575 från brodern Dominicus Pahr.

Förutom den gamla bostadslängan byggdes då nya längor, varvid detta gamla kärntornet, såsom stod inom vägen, revs.


  • skillnad  vid slott  samt fästning

  • Tre en hög byggnad eller struktur byggdes även angående mot flyglar, bland annat detta därför kallade Vattentornet. Övriga en hög byggnad eller struktur försågs tillsammans med huvar inom renässansstil. Slottskyrkan tillkom 1589-92 samt bönstolarna 1619. beneath denna period utfördes även flera andra ombyggnationer, såsom portaler samt brunnsbyggnaden vid inre borggården.

    Salarna fick då även sina fantastiska inredningar, samt slottets olika delar fogades samman mot den fulländade förening från försvarsfästning samt sagoslott vilket Kalmar slott utgör. ifrån 1601 verkade Peter Dionisius liksom slottsbyggmästare.[10]

    Även dem fyra rundtornen (postejer) inom halvöns hörn, såsom började byggas redan från Gustav Vasa, fullbordades beneath start från 1600-talet.

    Slottets bestyckning uppgick därefter mot 287 kanoner.

    Belägringen beneath Kalmarkriget

    [redigera | redigera wikitext]

    År 1611 intogs Kalmar beneath Kalmarkriget från ett dansk på denna plats, samtidigt vilket enstaka svensk denna plats beneath Karl IX tågade söderut mot staden. Slottet belägrades, samt dess nyutsedde hövitsman Christer Somme kapitulerade, antingen vid bas från bristande vid ammunition alternativt från förräderi.

    tid 1613 återgick slottet mot land. många från bestyckningen plats förstörd, dock återställdes snart, samt beneath andra hälften från 1600-talet kunde slottet ännu anses existera enstaka kraftfull befästning.

    Förfall samt fängelse

    [redigera | redigera wikitext]

    Vid slutet från 1600-talet upphörde slottet för att existera kungaborg samt inom samt tillsammans detta inleddes enstaka utdragen tidsperiod från förfall till detta anrika byggnadsverket såsom ägde belägrats 22 gånger beneath 394 kalenderår, dock inte någonsin tagits genom stormning.

    Det inre fick förfalla, dock fästningen upprätthölls nödtorftigt.

    Slotten blev makt- och regeringscentrum efter medeltiden

    vid 1740-talet byggdes slottsravelinen vid landsidan.[11]

    1766 beslutades för att slottet skulle rustas upp dock nära detta laget fanns tornöverbyggnaderna uppruttna samt ägde blåst ned, golven plats ruttna samt murarna ägde delvis fallit samman. inom samt tillsammans med detta upphörde detta forna kungaslottet för att existera fästning samt blev istället kronobränneri.

    Delar från slottet användes även såsom fängelse, bland andra satt radikalpietistenThomas Leopold fängslad enstaka period mellan 1736 samt 1741. Förhållandena på grund av fångarna fanns vidriga samt föranledde flera klagomål, även ifrån dem liksom besökte slottet samt dessutom ifrån själva landshövdingen inom länet mot Kunglig höghet. flera fångar fick skörbjugg, dem tilldelades inga ordentliga textilier samt ingen ved för att elda tillsammans med beneath vintern.

    Återuppbyggnad

    [redigera | redigera wikitext]

    Under 1850-talet påbörjades upprustningen från Kalmar slott. Oscar inom lät tid 1850 återställa brunnsöverbyggnaden vid borggården samt "Erik XIV:s gemak" upprustades 1855-62 tillsammans med ganska hårda renoveringar.

    Ett slott är en byggnad som ursprungligen byggdes av kungar och furstar när borgen hade spelat ut sin roll som försvarsverk

    Fångarna flyttades ifrån slottet 1852 samt riksdagen beviljad 80 000 kronor mot enstaka yttre restaurering från slottet då bland annat tornen fick nya huvar. Även slottets inre blev upprensat samt den gamla dekoreringen återställdes.

    Det 1870 från Volmar Sylvander grundade Kalmar museum kom istället för att inrymmas vid slottet. Renoveringsarbetena fortsattes vid 1880-talet från Helgo Zettervall.

    1921 sattes en exakt restaureringsarbete inom gång från professor Martin Olsson, liksom även undersökte slottets äldre byggnadsförhållanden.[10]

    Sedan dess besitter slottet underhållits samt existerar idag Sveriges bäst bevarade renässansslott.

    SVT:s Luciamorgon inom månad 2023 firades inom slottet.[12]

    Sevärdheter

    [redigera | redigera wikitext]

    Enskilda attraktioner vid Kalmar slott inom renässansstil utgör bland annat

    Bildgalleri

    [redigera | redigera wikitext]

    • Slottet ifrån söder.

      Blyertsteckning från Carl Svante Hallbeck ifrån 1800-talets senare hälft.

    • Plan till rekonstruktion 1883.

    • Slottet vid en vykort ifrån start från 1900-talet.

    • Slottet tillsammans med vindbryggan ifrån stadssidan.

    • Gyllene salen tillsammans kassettak ifrån 1576 inom slottets inledande våning.

    • Exteriör, Kalmar slott, 2011.

    • Kalmar slott borggård fasad samt trappa.

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    Noter

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^Hovkalendern 2020, sid 15
    2. ^Residenset inom Kalmar, Statens fastighetsverk.
    3. ^Harrison, Dick (2017). ”Tornet samt staden”. Kalmars historia.

      Historiska Media. sid. 46. ISBN 978-91-7545-406-1. http://www.historiskamedia.se/bok/kalmars-historia/ Arkiverad 7 juli 2017 hämtat ifrån the Wayback Machine.

    4. ^Harrison, Dick (2017). ”Kalmar slott”. Kalmars historia.

      Fästning är en permanent anläggning av större format som stärker försvaret av en plats med strategisk betydelse eller annat stort värde

      Historiska Media. sid. 85. ISBN 978-91-7545-406-1. http://www.historiskamedia.se/bok/kalmars-historia/ Arkiverad 7 juli 2017 hämtat ifrån the Wayback Machine.

    5. ^Leche, V. (1910). Nordisk familjebok (Uggleupplagan, 1904-1926). sid. 680 
    6. ^Berättelser ur svenska historien, C.

      G. Starbäck & P. O. Bäckström. 2:a utgåvan, 3:e bandet s.

      Om du saknar en borg eller en borgruin i listan kan det hända att vi skrivit om den i våra reportage om slott och slottsruiner

      81-82.

    7. ^Berättelser ur svenska historien, C. G. Starbäck & P. O. Bäckström. 2:a utgåvan, 3:e bandet s. 103-05.
    8. ^Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 14. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1023 
    9. ^Studier inom Vasatidens konst, August Hahr
    10. ^ [ab] Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok.

      Bd 14.

      Under 1360-talet byggdes den äldre medeltidsborgen om till en kvadratisk högborg

      Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1024 

    11. ^Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 14. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1021 
    12. ^Hamed Ubaidi (13 månad 2023). ”Alma ifrån Kalmar blev bota Sveriges Lucia” (på svenska). SVT Nyheter.

      https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/alma-fran-kalmar-blev-hela-sveriges-lucia--grdqi7. Läst 13 månad 2023. 

    Tryckta källor

    [redigera | redigera wikitext]

    Webbkällor

    [redigera | redigera wikitext]

    Externa länkar

    [redigera | redigera wikitext]