Skillnad på friskola och privatskola

Friskola, egentligen fristående skola, existerar ett utbildningsinstitution såsom ej drivs från offentliga sektorn, dock liksom huvudsakligen finansieras från skattemedel. Detta skiljer friskolor ifrån privatskolor, liksom helt alternativt delvis finansieras tillsammans elevavgifter. Friskolor kunna äga olika typer från ägare, exempelvis stiftelser, vinstorienterade privata företag alternativt icke-vinstorienterade ideella organisationer.

Friskolor inom Danmark

[redigera | redigera wikitext]

Fria grundskolor äger länge funnits inom land, ofta tillsammans rötter inom Grundtvigs folkhögskolerörelse. flera andra friskolor äger religiös inriktning alternativt riktar sig mot den tysktalande minoriteten inom Slesvig. Cirka 75 procent från elevkostnaderna täcks från detta offentliga, återstående kostnader blir betald från föräldrarna.

enstaka tillsynsman, utsedd från föräldrarna, kontrollerar för att undervisningen inom kärnämnena lever upp mot folkskolans normer. Cirka 90 000 studenter går inom danska friskolor. Vinsten inom danska friskolor stannar inom verksamheten.

Friskolor inom Norge

[redigera | redigera wikitext]

I Norge finansieras 85 procent från kostnaderna per friskoleelev (beräknat mot kostnaden per skola inom allmän skola) genom offentliga medel i enlighet med den således kallade friskolelagen.

Hösten 2005 fanns cirka 15 000 gymnasieplatser vid norska friskolor.

Detta skiljer i sin tur friskolor från privatskolor, som helt eller delvis finansieras med elevavgifter

Statsminister Jens Stoltenberg, likt tillträdde identisk höst, äger enstaka mer restriktiv inställning mot friskolor än Kjell Magne Bondeviks tidigare statsmakt, liksom ägde reviderat friskoleordningen 2003. ^[1]

Friskolor inom Sverige

[redigera | redigera wikitext]

En friskola existerar inom svenskt skolväsen enstaka lärcentrum tillsammans ytterligare ägare än staten, område alternativt samhälle.

Svenska friskolor existerar skattefinansierade tillsammans skolpeng.

Historisk bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

Efter den allmänna skolpliktens insättning 1842 fanns enstaka utdragen tradition från enskilda samt privata skolor inom detta svenska skolsystemet vilket ej drevs från vare sig staten alternativt kommuner, samt liksom framför allt finansierats genom elevavgifter.

Grundförutsättningen till för att dessa fristående skolor skulle ett fåtal offentligt penningstöd plats för att dem erbjöd enstaka utbildning vilket saknades inom detta ordinarie skolsystemet. dem enskilda samt privata skolorna sågs alltså främst vilket en komplement mot detta ordinarie skolsystemet samt flera från dem ägde riksintag.

Många enskilda samt privata skolor plats antingen internatskolor var eleverna även kunde bo beneath sin studietid, alternativt skolor tillsammans enstaka estetisk-konstnärlig inriktning.

maximalt kända besitter internatskolorna varit, bland annat Sigtunastiftelsens Humanistiska Läroverk samt Sigtunaskolan (senare sammanslagna mot Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket), Grennaskolan, Lundsbergs lärcentrum samt Solbacka läroverk. Därtill fanns inom dem större städerna även privata skolor såsom ej plats internatskolor, mot modell Broms utbildning, Carlssons utbildningsinstitution samt relaterat till göteborg högre samskola.

Begreppet enskilda skolor kom 1983 för att ersättas tillsammans med termen fristående skolor.

En mer korrekt benämning på friskola är fristående skola eller skola med enskild huvudman

inom friskolereformen 1992 införde den borgerliga regeringen kommunala bidrag mot fristående skolor. Kommunerna ålades för att erlägga friskolorna minimalt 85 andel från vilket ett student kostade inom den kommunala skolan. Detta innebar större möjligheter för att starta enstaka fristående lärcentrum.

Villkoren på grund av för att starta enstaka friskola plats mot ett start relativt oreglerade dock kom för att skärpas efter regeringsskiftet 1994.

Bland annat infördes krav vid för att ett friskola måste äga minimalt 20 studenter samt för att etablerandet från ett friskola inom en särskilt enhet ej fick äga "påtagligt negativa följder på grund av den offentliga skolverksamheten inom kommunen".

Bestämmelser

[redigera | redigera wikitext]

För för att starta enstaka friskola måste huvudmannen ansöka hos Statens skolinspektion angående för att ett fåtal starta skolan.

angående skolan möter bestämmelserna samt godkänns från Skolinspektionen erhåller den bidrag ifrån elevernas hemkommuner. Skolan existerar ansvarig för att löpande delta inom kommunala bedömningar samt Skolinspektionens regelbundna tillsyn. nära allvarliga missförhållanden förmå Skolinspektionen återkalla skolans status samt rätten mot bidrag.

Vad är en friskola? En friskola är en skola som drivs av en annan huvudman än kommun, region eller stat

Fristående skolor finns vid såväl grundskole- såsom gymnasienivå. detta finns även fristående skolor motsvarande särskolor, vilka oftast existerar integrerade nära ett fristående grundskola samt fristående skolor motsvarande gymnasiesärskolor. Fristående förskoleklass kunna även bedrivas inom anslutning mot fristående grundskola alternativt särskola.

Friskolorna måste stå öppna till varenda, dock vissa urvalsprinciper, vilket bör existera offentliga samt klart formulerade, får användas nära fler jobb än platser. Syskonförtur, kötid samt geografisk att vara nära något mot bostaden existerar dem enda likt existerar tillåtna.^[2]

Friskolor plats tidigare inom princip ej skyldiga för att följa läroplanerna (Lpo 94 respektive Lpf 94) dock existerar sedan införandet från den nya skollagen ifrån 2011 tvungna för att följa identisk läroplan likt dem kommunala skolorna.

Vissa fristående skolor motsvarande grundskolan använder timplanens period till "skolans val" till personlig profilering, då man exempelvis undervisar inom kristendom, judendom alternativt islam. en annat sätt till enstaka fristående utbildningsinstitution för att framhäva sig existerar för att lägga utökad period inom en alternativt flera ämnen.

Inriktningar

[redigera | redigera wikitext]

De flesta friskolor äger allmän inriktning, dock detta finns även skolor tillsammans andra inriktningar, mot modell speciell pedagogik. i enlighet med skollagen är kapabel fristående skolor, mot skillnad ifrån offentliga, äga konfessionell, detta önskar yttra religiös, inriktning. dem språkligt/etniska skolorna existerar enstaka heterogen lag, var detta finns rena språkskolor samt även mer kulturorienterade skolor.

Fristående förskolor står under lägeskommunens tillsyn

Skolor tillsammans speciell ämnesprofil lyfter fram en särskilt tema alternativt ämnesblock. Internationella skolor existerar inom inledande grabb avsedda till studenter vars kurs inom land skall syfta mot för att underlätta deras vidare skolgång utomlands.

Ekonomi

[redigera | redigera wikitext]

Svenska friskolor existerar skattefinansierade tillsammans skolpeng, samt får ej ta ut elevavgifter.

Anmälnings-, kö- alternativt registreringsavgifter får ej heller tas ut. Däremot står detta friskolorna fritt för att ta emot donationer. dem flesta friskolor existerar organiserade liksom aktiebolag samt förmå även äga ytterligare aktivitet inom företaget, vilket för att producera läromedel alternativt anordna vuxenutbildning. Cirka ett tredjedel från friskolorna existerar organiserade likt ideella föreningar, ekonomiska föreningar alternativt stiftelser (ungefär lika flera från varje).

en många litet fåtal drivs liksom enskild firma alternativt handelsbolag. Antagning mot fristående grundskolor får endast ske genom anmälningstid (kösystem), närhetsprincip samt syskonförtur.

mot gymnasieskolan sker antagningen, noggrann likt mot kommunala skolor, utifrån bedömning. Utbildningen finansieras genom kommunala bidrag ifrån elevernas hemkommuner, den således kallade skolpengen, likt beräknas per skola samt bör motsvara kommunens egna kostnader.

Friskoleföretagen utför inom medelvärde ett rörelsevinst vid 5,9 procent, i enlighet med enstaka utvärdering från tidningen Dagens Samhälle 2012.

dem flesta företagen återinvesterar bota alternativt största delen från vinsten inom verksamheten. ^{[källa behövs]} enstaka sektion från dem mindre företagen äger vilket tydlig policy för att ingen utdelning från vinsten mot ägarna bör göras.

Ägande

[redigera | redigera wikitext]

Det finns friskolor likt drivs från enskilda personer, föreningar samt stiftelser.

detta äger även bildats koncerner vilket driver flera skolor.^[3].

Syftet tillsammans med för att driva friskola varierar.

Enligt skollagen kan fristående skolor, till skillnad från offentliga, ha konfessionell, det vill säga religiös, inriktning

Man förmå vilja tillgodose specifika pedagogiska modeller, kulturella alternativt religiösa inriktningar. enstaka friskola är kapabel även existera en sätt för att behålla utbildning vid staden, alternativt för att tillhandahålla särskilt högkvalitativ utbildning. Även skoldrift inom rent vinstsyfte förekommer.

Hemliga betyg

[redigera | redigera wikitext]

Skolstatistik angående elevernas bedömning samt sammansättning existerar företags affärshemligheter samt får ej offentliggöras vid bas från konkurrenssituationen, i enlighet med ett dom ifrån Kammarrätten 2019.

Domen hänvisar mot sekretesslagen samt gav stöd mot ett policyändring från Statistiska centralbyrån angående för att hemlighålla statistik.^[4] på grund av för att nå lika villkor avgjorde Skolverket därför 2020 för att all svensk skolstatistik bör sekretessbeläggas, även ifrån kommunala skolor. Sekretessen gäller statistik vid rum samt kommunal nivå, dock ej vid riksnivå.^[5]

Kommunala friskolor

[redigera | redigera wikitext]

Rösjöskolan inom Sollentuna, grundad 1995^[6] alternativt 1997, plats Sveriges inledande kommunala friskola.^[7] Skolans styrelse tog något senare initiativet mot detta informella nätverket på grund av kommunala friskolor, såsom 2012 ombildades mot KomFri, "föreningen på grund av entreprenörskap inom kommunala skolor".^[8]

Som en tvåårigt försök inrättades inom Linköpings samhälle vid nyåret 2006 fem kommunala friskolor, detta önskar yttra för att några utvalda kommunala skolor gavs enstaka självständig styrelseform vilket påminner ifall privata friskolor.^[6][9] ifrån juli 2011, då den nya skollagen infördes, ändrades beteckningen mot enskilda kommunala skolor (och förskolor).

De flesta friskolor har allmän inriktning, men det finns också skolor med andra inriktningar, till exempel speciell pedagogik

Folkungaskolan inom Linköping ingick inom försöksperioden, dock återgick 2011 mot för att bli enstaka vanlig kommunal lärcentrum. dem kvarvarande enskilda kommunala skolorna inom Linköping existerar fryst vatten Atlas, Rosendalsskolan, Nygårdsskolan, Skäggetorpsskolan, Skeda/Slaka skolor samt förskolorna inom Fredriksberg, Blästad samt Atlas. enstaka slutrapport ifrån försöksperioden publicerades inom månad 2007.^[10]

Kritik

[redigera | redigera wikitext]

Friskolornas existens besitter stöd inom flertalet riksdagspartier dock reglerna äger fått återkommande bedömning.

inom debatten framförs synpunkten för att friskolereformen besitter lett mot segregation samt utgör enstaka sektion från förklaringen mot Sveriges något som har blivit sämre eller försämrats skolresultat inom Pisa-testerna.^[11][12] inom debatten framförs även synpunkter vid skolor tillsammans religiös inriktning samt hur dem lägger upp undervisningen, tillsammans uppmärksammade inslag från kreationism, könsuppdelade idrottsklasser samt värderingar likt inom solens tid ej anses tänka detta svenska samhället.

Friskolereformen genomfördes utan några begränsningar på grund av vinster – en modell existerar Baggiums Praktiska Gymnasium, såsom år 2006–2010 gjorde en slutlig vid 253,4 miljoner kronor^[13].

Omfattning

[redigera | redigera wikitext]

Läsåret 1991/92 fanns cirka 90 fristående grundskolor. Läsåret 2010/11 fanns 16 procent (741 från 4 626) från landets grundskolor samt 48 procent (489 från 1 015) från gymnasieskolorna fristående.

AcadeMedia existerar den största friskolekoncernen inom land, tillsammans aktivitet vid förskole-, grundskole- samt gymnasienivå samt vuxenutbildning. Koncernen äger totalt runt 44 000 förskolebarn samt studenter samt cirka 20 000 vuxenstuderande inom sina verksamheter (siffror ifrån 2012).

Läsåret 2010/11 gick 12 procent från landets grundskoleelever (105 136 från 886 487) inom ett fristående lärcentrum.

24 procent från landets gymnasieelever gick läsåret 2010/11 inom ett fristående utbildning. detta finns nästan lika flera fristående gymnasieskolor likt kommunala, 458 fristående jämfört tillsammans med 497. 15 procent från landets inskrivna förskolebarn (131 145 från 856 922) gick 2010 inom enstaka enskild förskola.

Störst existerar andelen friskoleelever inom storstadsområdena.

Följande kommuner ägde störst andel studenter inom fristående skolor läsåret 2010/11: Grundskolan: Upplands Väsby 45 procent, ett köpcenter eller butik i täby 37 procent, Älvkarleby 34 procent Gymnasieskolan: Österåker 62 procent, Vaxholm 62 procent, Solna 53 procent

I drygt 80 procent från samtliga kommuner finns enskilt drivna förskolor.

Fristående grundskolor finns inom drygt 60 procent från kommunerna samt fristående gymnasieskolor inom drygt 40 procent från kommunerna.

Branschföreträdare

[redigera | redigera wikitext]

Svenska friskolor existerar idag uppdelade mellan numeriskt värde olika branschorganisationer. Friskolornas riksförbund organiserar friskolor oavsett ägandeform sedan 1995.

Sedan 2013 finns även Idéburna skolors riksförbund liksom organiserar icke vinstdrivande friskolor såsom drivs från idéburna organisationer.

En friskola verkar inom ramen för Skollagen (2010:800) och grund- och gymnasieskolor står under Skolinspektionens tillsyn

USA

[redigera | redigera wikitext]

I USA finns enstaka driftsform såsom kallas "charter school". Reglerna skiljer sig mellan delstaterna, dock allmänt gäller skattefinansiering (skolpeng) samt stort föräldrars påverkan. detta existerar enstaka kraftigt något som ökar i storlek eller antal handelsplats, dock kvar existerar detta - nationellt - bara ett små sektion från USA:s skolväsende liksom utgörs från charter schools.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]