Snakka san ingen kan snacka som han

SNACKA snak3a2, v. -ade; o. (numera bl. inom h) SNACKAS snak3as2, v. dep. -ades. vbalsbst. -ANDE; -ARE, -ERSKA, titta avledn.; jfr SNACK.

(numera bl. ngt vard.) prata, tala; företrädesvis dels (i sht inom södra Sv.) inom fråga ifall vardagligt (förtroligt) samspråk utan seriös syftning l.

ordnat kontext (i intention för att underhålla sig), dels inom fråga ifall dumt l. tomt l. meningslöst prat: pladdra l. sladdra o. d.; äv. tillsammans med pluralt subj., liktydigt med: (förtroligt) samtala l. talas l. språkas vid; äv. (numera bl. inom h) ss. dep.; förr äv. tillsammans med tanken väsentligen l. enbart fäst nära för att samtalet existerar från humoristisk art, närmande sig l.

övergående inom bet.: skämta. oss stod samt snackade ett stund vid gatan. Snacka existerar ett sak, anlända tillsammans med information ett annan! Snacka ej sålunda många, utan fullfölja något! VarRerV 26(1538). (Sv.) Snacka. (T.) Schertzen. (Lat.) Iocari. Schroderus Dict. 251(c. 1635). Sättien eder, ifall inom behagen, låtom osz snackas litet tilsamman.

SwFrOrdeB 155(1703). (Eva mot ormen:) Jagh hafwer sedt tigh förr, dock icke hördt tigh snacka. Spegel TPar. 143(1705). idag snackas, pratas samt äflas (i gästabudsgården) / Uti hwar samt ett sak, angående hwilken nånsin är kapabel täflas. kust NeliSuec. 43(1753). Hvad vore hopen, ifall den ej fick snacka, / samt angående den kunde skogen titta till trän?

Atterbom SDikt. 1: 159(1837). denne personer som inte kan röra sig på grund av förlamning mina sker därför för att jag ej ägde kunnat hindra honom ifrån för att ta pojken. — ni snackar! ni skulle äga flugit vid honom liksom ett tigrinna ifall denne ägde försökt. Edqvist Eldfl. 144(1964). — jfr FÖRE-,RUND-,SMÅ-SNACKAm.

fl. — särsk.

a) inom ordspr. Dher många snackas dher liugs samt många. Grubb 543(1665); jfr: Den många snackar, denne många ljuger. Granlund Ordspr.(c. 1880).

b) inom uttr. snacka tillsammans med (i sht förr äv. vid) ngn, prata tillsammans ngn; snacka ifall (förr äv. från l. över) ngt (jfr i), prata ifall ngt. Man seer jw thet for öghonen at ..

(nunnorna) gerna snacka medh manfolk. OPetri 1: 523(1528). Carl IX Rimchr. 1(c. 1600: af). Asteropherus 94(1609; uppl. 1909: widh). Jag skal tillsammans eder sålunda ifall et samt annat snacka, / At inom therföre mig wäl ewigt skolen tacka. Kolmodin QvSp. 1: 11(1710, 1732). At Herr Öfwer-Inspectoren redan den 22 Augusti förledit tid .. snackat inom godt tillit tillsammans med Appelskog.

TörngrenMål. 315(1802). Snoilsky Hex. 60(1887: öfver).

Om du vaknat upp på mornan' i en trappuppgång

Hördu, Simon, snackar ni tillsammans gubben Gud nå nuförtiden? Carlsson ÄlvTimm. 31(1949). ”Du äger ju .. lagt ut ett massa valuta mot .. (hundens) käk.” ”Ingenting för att snacka om.” Hedberg GalnH 219(1971).

c) = PRATA, v.

Om din största idol är Chrille Pettersson

a γ. dem snacka således flera skämtsamma mening. SvForns. 1: 343. Eblantt annatt såsom dhe snackede, hafuer Matz honom tilfrågett, angående hann hafuer fåått sin fulle betalningh af Hanns Vlfzonn. 3SthmTb. 5: 68(1603). fanns öm ifall nästans goda namn, samt tro ej alt liksom snackas. Liljestråle Fid. 52(1772).

The lyrics to "På Lokal" by Roffe Ruff & Hofmästarn depict a night out at a local pub

Jag snackade något inom går ifall grefvinnans svartkonst. Topelius Fält. 5: 210(1867). Frankie .. brukade titta in mot slang för mikrofon ibland på grund av för att snacka skräp enstaka stund. Mezzrow o. Wolfe Dans 113(1953).

d) (numera bl. inom södra Sv.) tillsammans avs. vid språk: prata. Finnskan förstås nästan allmänt (av samerna inom Enontekis socken); dock talas af dem fläste nog bruten.

Norrskan snackas ock af flere. VetAH 1803, s. 275.

e) (†) inom uttr. skämta samt snacka ngt, yttra ngt vid skämt. G1R 29: 428(1560).

f) (numera bl. tillf.) inom uttr. snacka bredvid munnen, prata bredvid munnen, snacka inom vädret, prata inom vädret, snacka inom sömnen, prata inom sömnen; jfr PRATA, v.

Google's service, offered free of charge, instantly translates words, phrases, and pages between English and over 100 other languages

b.Livin Kyrk. 30(1781: bredwid). SvLitTidn. 1815, sp. 694 (: inom wädret).Runeberg ESkr. 2: 196(1833: inom sömnen).

g) (†) inom uttr. hava skämta alternativt snacka tillsammans med ngn, (hålla vid o.) skoja l. prata tillsammans ngn. Aschaneus HwsRegl. 18(1614).

h) (i sht inom södra Sv.) inom (det äv. tillsammans med huvudtrycket vid prep.

uttalade) uttr. snackas nära, (förtroligt) pratas l.

språkas nära, (förtroligt) samspråka. inom liksom di snackadis wider, togh Lambritth Hannssonn vid sinn daggierth. TbLödöse 188(1590). Lundgren samt sonen snackades nära ett solens tid. Törnblom Barnaoff. 35(1911).

i) oeg. l. bildl.; särsk. ifall bevingat djur l. angående bäck: avge läten l. ljud vilket påminner angående snackande (jfr prat inom γ); förr äv.

inom uttr. snacka ifall ngt (jfr b), ifall ort o. d.: gm bevarade minnesmärken l. gm associering mot historiska minnen o. d. ge upplysning(ar) angående ngt, informera angående ngt (jfr informera inom 3 a ζ, b slutet). Jag tyckte, sade han, at jag kom til enstaka äldre bonings-ort, der belägenhet samt varenda kringliggande platsar snackade angående forna sagor samt urqwädins märkwärdigheter.

Dalin vred. 1: 136(1733, 1754). Lilla skogsbäck! Hvad ni snackar / samt tar hopp samt kilar på! Sehlstedt 4: 90(1871). Än tonar (i Goethes Faust) den himmelska lofsången, än hväser afgrunden, än klagar förtviflan, än hädar ondskan, än snackar bokvisheten, än skrålar ruset sin djuriska lust.

Om du fastnat med livet i en flaska rom

Framtiden 1877, s. 14. på denna plats skratta skator, denna plats skria skrikor, på denna plats snacka snöskator, på denna plats prata rönntrastar. Forsslund varelse 110(1900). besitter ingen tunga / samt ingen lunga, / är kapabel likväl snacka samtliga tungomål. FoF 1915, s. 87 (gåta angående kyrkklocka);jfr d.

Särsk.

förb. (numera bl. ngt vard.): SNACKA BORT10 4.

1) = prata försvunnen 2. Gustaf-Janson KärlekDec. 129(1959).

2) = prata försvunnen 3. Gustaf-Janson KärlekDec. 131(1959).

3) = prata försvunnen 5. Östlund Cheyney BeskPill. 22(1959). —

SNACKAS nära, titta snacka h.

Ssgr (numera bl. ngt vard. Anm. Vissa från nedan anförda ssgr förmå äv.

hänföras mot snack): A: SNACK-BROR l. -BRODER. (snackbror 1700. snacke-broder 1639) [jfr lt. snackbroder, snackbroor] (†) symboliskt individ tillsammans vilken man glatt o. länge pratar l. samspråkar; jfr -syster. Then såsom ifrån Syszlor lädigh existerar, denne gånge til sijn Snackebroder. Schroderus Comenius 929(1639; t. texten: zu einem Sprachgesellen).

Hamb.(1700). —

-DOSA. (numera föga br.) bildl., inom uttr. uttömma snackdosan, uttömma förmågan för att snacka. Gosselman Sjöm. 1: 93(1839). —

-FRI, adj.2 (adj.1 titta sp. 7941). (†) vilket talar fritt, frimodig l. öppen o. uppriktig inom sitt anförande. Herttigen fanns snackfrij, kostfrij, försichttigh samt snäll uthi sina beställningar.

HH 20: 312(c. 1640). —

-LUST. lust för att snacka, snacklystnad, snacksalighet. Key Allsegr. 2: 182(1924). —

-LYSTEN. snacksalig. Lindström Österhus 205(1952). —

-LYSTNAD. jfr -lust. Lindström Österhus 148(1952). —

-SALIG. [jfr dan. o. nor.

Bryt tystnaden - det är budskapet från Snakka San, eller Erik Hedeås från Ransäter, som nu släpper en ny singel tillsammans med SVER

snakkesalig] (snack- 1847 osv. snacke- 1951 osv.) (mycket) lysten efter för att erhålla snacka, pratsjuk; äv. angående ngt sakligt: liksom kännetecknas från pratsjuka; äv. oeg., inom fråga ifall skriftlig framställning: mångordig; jfr -lysten, -sällo. snacksam. Sturzen-Becker Nordlj. 77(1847; oeg.). utmattad samt ej särskilt munter fanns jag nog lite tystlåten då min enda medresenär inom kupén, likt fanns desto snacksaligare, bredde ut sig (osv.).

DN 1970, nr 10, s. 6.

Avledn. (ngt vard.): snacksalighet l. snackesalighet, r. l. f. [jfr d. snakkesalighed, nor. snakkesalighet] pratsjuka; jfr -lust, -lystnad. Östergren(1942). Tendensen mot snackesalighet samt överillustrering inom läroböcker. ÖgCorr. 1966, nr 290, s. 5. —

-STUND. pratstund. Cavallin Stevenson Söderh. 90(1897). —

-SYSTER.

[jfr mlt. snaksüster, t. schnackschwester] (†) pratmakerska; jfr -bror. Hamb.(1700). —

-SÄLL. snacksalig. Kring kyrkotorn / detta flaxar samt kraxar en snacksällt team (av kajor). Bååth Dikt. 59(1879); jfr snacka i.—

-VIS, sbst. (snack- 1561. snacke- 1561) (†) inom uttr. uti snack(e)vis, samtalsvis (se d.

o. 1). E14R 1561, 1: 181 a.Därs. 224 a.

B (utom inom ssgn snacke-salignumera inom sht inom vissa trakter): SNACKE-BRODER, -SALIG, -VIS, titta A.

Avledn. (numera bl. ngt vard.): SNACKARE, m. (-are 1621 (: medhsnackare) osv. -er- inom avledn. 1640 (: snackerachtige, pl.)) [jfr mlt. snacker, skvalleraktig individ, dan. o. nor. snakker] individ vilket (gärna) snackar, snacksalig individ, pratmakare.

Hamb.(1700). DN 1971, nr 2, s. 17.jfr efter-, med-snackare.

Avledn.: snackaraktig, adj. (†) liksom kännetecknas från pratsamhet. angående dem, liksom bedraga oberychtade personer tillsammans snackerachtige mening. RP 8: 22(1640). —

SNACKERSKA. [jfr snackare] (numera bl. tillf.) kvinna liksom (gärna) snackar, pratmakerska o. d.

Lovén poet 1: romersk siffra 52 (1856). —

SNACKIG, adj. (mera tillf.) snacksalig, pratsjuk, talför; äv. ifall ngt sakligt: likt kännetecknas från snacksalighet. Arnér Verkl. 186(1965).

Kan låta krystat men så är inte fallet, tvärtom

SvD 1970, nr 275, s. 8.—

SNACKSAM, adj. (snack- 1712 osv. snacke- 1851 osv.) [jfr d. snaksom, nor. snakksom] likt gärna snackar, pratsam; äv. angående ngt sakligt: liksom kännetecknas från pratsamhet; äv. oeg., motsv. snacka i,om bevingat djur. Spegel 454(1712). Hennes sker gingo snabba liksom fågelvingar, samt tyst fanns denna, ej snacksam likt andra jäntor.

Oterdahl Skram 55(1919). (Blåkråkan) existerar snacksam, samt denna äger lust mot lek. Rosenius SvFågl. 2: 388(1926). ÖgCorr. 1965, nr 242, s. 7 (om frenesi).

Avledn. (vard.): snacksamhet, r. l. f. [jfr d. snaksomhed, nor. snakksomhet] pratsamhet. SvLittFT 1833, s. 531.