Hur mycket tjänar sverige på malm

SGU samlar årligen in detaljerade fakta angående svensk malmproduktion. Den totala omsättningen för den svenska gruvnäringen (metallgruvor utan att inkludera smältverk) blev beneath 2020 den högsta uppmätta beneath den senaste 13 års-perioden.

Malmproduktionen blev detta året den högsta någonsin.

Sysselsättning

En gruva behöver många olika anställda, bland annat maskinoperatörer, lastbilschaufförer, geologer, bergarbetare, borrare samt kemister dock även ekonomer, jurister samt så vidare. Gruvindustrin är enstaka processindustri där detta passar tillsammans stora mekaniska samt datoriserade produktionsprocesser vilket inneburit för att antal person som arbetar besitter minskat.

Trots detta samt för att antal arbetsställen besitter varit rätt konstant sedan 2000-talet äger den ökande produktionen inneburit fler anställda samt sysselsatta. Sedan 2000 besitter antalet sysselsatta ökat tillsammans med 65 andel samt uppgick 2020 mot 7 334 personer.

Sverige besitter höga krav på arbetssäkerhet samt gruvindustrin är inget undantag.

Industrin jobbar ständigt tillsammans med för att förbättra säkerheten inom gruvorna.

Länge plats kvinnliga person som arbetar inom gruvindustrin oerhört sällsynt. Numera växer andelen tillsammans med någon andel för varenda år. Mellan 2000 samt 2020 besitter antalet kvinnor likt arbetar inom gruvnäringen ökat tillsammans med 12 procent.

Mer statistik

SGU:s årliga narrativ Bergverksstatistik innehåller detaljerade fakta ifall svensk malmproduktion samt statistik över produktionen från natursten, fabriksrelaterade mineral, riksintressen samt mineralrättigheter.

På webbplatsen kunna ni också titta fler aktuella diagram.

Till Mineralstatistik

Gruvnäringens ekonomiska effekter

Gruvnäringen ger noggrann liksom andra verksamheter upphov mot enstaka rad olika ekonomiska effekter. Många aktörer är kapabel på något sätt gynnas ekonomiskt från gruvindustrin dock detta förmå också finnas aktörer vilket istället upplever någon typ från negativ påverkan.

Här gör oss en försök för att sammanställa enstaka inventering över olika typer från aktörer liksom kunna tjäna på gruvor, samt ge modell på hur dem gynnas:

• Ägare (utdelning)
• Staten (skatter, avgifter, utdelning från LKAB liksom är statligt ägt)
• Löntagare (löner)
• Leverantörer från produkter samt tjänster (kontrakt)
• Eventuella markägare (avgifter)
• Övriga aktörer liksom gynnas från kringeffekter (hotell, köp, etc.)
• Kommuner samt regioner/landsting (inkomstskatt)
• Andra aktörer (forskningsfinansiering, sponsoravtal, etc.)

Kostnader samt nyttor

Gruvnäringen kunna generera avgörande vinster samt ge upphov mot olika positiva ekonomiska effekter, dock ett gruva medför ständigt ett miljöpåverkan samt den förmå också påverka människor samt andra verksamheter på negativa sätt.

Inom den ekonomiska forskningen beskrivs positiva samt negativa effekter ofta vilket ”nyttor” samt ”kostnader” samt ibland försöker man värdera dem.

Summan från nyttor, minus kostnader, speglar då samhällsnyttan. Här ger oss principiella modell på olika positiva samt negativa effekter - nyttor samt kostnader - vilket är förenade tillsammans ett gruva.

Positiva effekter: nyttor

Först samt främst omfattar dem positiva effekterna den ekonomiska avkastningen: inom huvudsak för att gruvan genererar profit mot sina ägare.

Därmed betalar också gruvföretag bolagsskatt mot staten. enstaka gruva genererar också sysselsättning samt arbetskraften får inkomster. Dessa människor beskattas på regional samt område nivå samt skatteintäkter uppstår liksom bidrar mot för att finansiera den gemensamma välfärden. Gruvbolag betalar också numera ett viss betalning mot markägare.

Slutligen kunna också andra externa nyttigheter uppstå, såsom mot modell ökad efterfrågan på service, förbättrad infrastruktur, samt så vidare.

Negativa effekter: kostnader

I samband tillsammans med ett gruvetablering uppstår privata företagsekonomiska kostnader (investeringskostnader, drift samt underhåll osv.) liksom knappast förmå kallas för negativa effekter.

dem utgör likväl kostnader samt dem klumpas här ihop tillsammans andra kostnader liksom mer rättvist kunna kategoriseras liksom negativa samhällseffekter eftersom dem tenderar för att hamna utanför företagsekonomiska kalkyler.

Inom den ekonomiska vetenskapen brukar sådana negativa effekter kallas för externa kostnader samt dem består från olika typer från sidoeffekter vilket saknar marknadspris. Några typiska modell är miljöpåverkan från olika stöt (utsläpp, buller, damm, påverkan på djurliv). enstaka gruva är kapabel också leda mot för att ytterligare struktur från markanvändning trängs undan.

Områden likt besitter använts från mot modell rennäringen, besöksnäringen alternativt för rekreation (samt kombinationer från dessa samt andra markanvändningsformer) är kapabel tas inom anspråk alternativt påverkas från ett gruvetablering samt därigenom orsaka ett negativ påverkan såsom är kapabel existera många svår för att värdera på en legitimt sätt.

detta finns också ett fara för att relativt storskaliga gruvverksamheter kunna leda mot undanträngning från ytterligare finansiell aktivitet på område nivå, eftersom andra näringar kunna äga svårt för att konkurrera tillsammans med lönenivåerna. Slutligen tvingas gruvsamhällen leva tillsammans med råvarumarknadens cykliska natur samt detta kunna existera riskfyllt för att mot modell investera inom bostadsbyggande.

Samhällsnytta: nyttor-kostnader

Resonemanget ovan bygger på tankegångar inom den ekonomiska vetenskapen samt leder mot slutsatsen för att detta finns enstaka betydande avvägning mellan positiva samt negativa effekter – nyttor samt kostnader – inom samband tillsammans med ett gruvetablering.

Ur en samhällsekonomiskt perspektiv kunna man argumentera för för att ett bedömning bör ske kring ifall utfallet är acceptabelt alternativt ej, detta önskar säga vilket blir samhällsnyttan från projektet? detta här beror förstås på sammanhanget. Gruvans miljöpåverkan är enstaka nödvändig sektion samt den beror mot modell på teknologi, gruvans lokalisering, vilken typ från mineralisering liksom bör brytas, samt så vidare.

land besitter ett kraftfull miljölagstiftning såsom gruvföretag måste förhålla sig mot. ett ytterligare nödvändig aspekt är ifall detta finns en lokalsamhälle och/eller konkurrerande markanvändning inom närheten samt hur detta inom så fall påverkas.

detta förmå noteras för att den så kallade samhällsnyttan (netto) inom princip inte någonsin värderas för gruvprojekt inom land, ej minimalt på bas från för att sådana kalkyler är många komplexa samt dem skulle sannolikt existera svåra för att göra på en legitimt sätt. Däremot kunna dialog, samråd samt expertanalyser inom ramen för miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) samt dem allt oftare förekommande sociala konsekvensbeskrivningarna (SKB) ge vägledning kring dem relevanta avvägningarna likt uppstår mellan positiva samt negativa effekter, samt hur dem är kapabel hanteras.

beneath dem senaste årtiondena besitter lokalsamhället fått ett allt viktigare roll inom takt tillsammans gruvnäringens ökade fokus på hållbar tillväxt samt ”social license to operate” (SLO), vilket förmå tolkas ungefär såsom lokalsamhällets acceptans för en gruvprojekt.

Mineralmarknaden

Gruvverksamhet bedrivs över kurera världen, priset på råvaror bestäms från detta globala utbudet samt efterfrågan.

Efterfrågan styrs mot massiv sektion från konjunkturen, vår konsumtion från produkter samt satsningar på infrastruktur samt industri. land är ett från dem största gruvländerna inom EU samt är även enstaka avgörande skapare från zink samt bly inom världen, på tionde respektive nionde ställe från största producenterna inom världen.

92 andel från EU:s järnmalmsproduktion fanns inom land 2020. Gruvnäringen omsatte totalt 49 miljarder kronor 2020.

Omsättningsökningen dem senaste åren beror mot massiv sektion från ökade intäkter.

Kostnaderna besitter ökat mindre. Den totala vinsten för gruvnäringen år 2020 blev 14 miljarder kronor, ungefär
detsamma liksom för 2019. inom land finns lagkrav på för att prospektering samt gruvdrift måste drivas via svenskregistrerade företag (AB).

Om ett gruva försätts inom konkurs

Företag såsom från olika skäl ej kunna driva verksamheten vidare är kapabel ansöka ifall för att försätta företaget inom konkurs.

nära gruvor är kapabel detta bland annat handla ifall likviditetsproblem, svårigheter för att få lönsamhet inom verksamheten alternativt låga metallpriser på bas från enstaka förändrad handelsplats.

Gruvor är speciella då dem är så kallad miljöfarlig aktivitet. När driften stannar så stängs även avfallshanteringen ned, vilket förmå betyda för att förhöjda risker för vår hälsa samt miljö uppkommer.

I land gäller principen PPP (Polluter Pays Principle) vilket betyder för att förorenaren ständigt bör erlägga för föroreningen.

För för att säkra för att samhället, detta önskar säga skattebetalarna, ej bör ta kostnader för efterbehandling från gruvor samt avfallsupplag, alternativt andra miljöfarliga verksamheter, så bör enstaka ekonomiskt säkerhet ställas från bolaget. Den ekonomiska säkerheten varierar beroende på verksamheten samt bör anses existera betryggande samt tillgodose detta aktuella nödvändigheten från säkerhet nära varenda tidsperiod.

inom ett sammanfattning från Riksrevisionen 2015 så beräknades detta totala säkerhetsbeloppet mot 2,7 miljarder kronor.

Sedan sekelskiftet fram mot 2020 så äger fyra stycken nystartade gruvor gått inom konkurs. inom dessa fall besitter ej den ekonomiska säkerheten räckt mot samt intentionen tillsammans med lagstiftningen besitter ej infriats.

Detta äger lett mot negativa konsekvenser för miljön samt stora efterbehandlingskostnader för staten. Sedan dess besitter en flertal åtgärder skett, bland annat enstaka analys från Riksrevisionen samt jobb tillsammans för att ta fram ett metod för enstaka hållbar hantering från gruvavfall.

I landet besitter gruvdrift funnits inom över tusen år vilket besitter lämnat efter gruvor samt sopor såsom ingen råder över idag.

inom dem fall ingen ansvarig finns för historiska gruvor så går staten in samt betalar för efterbehandling nära behov.

Detta äger bland annat skett nära Gladhammars gruvor inom Kalmars län. Här pågick brytning beneath 1800-talet liksom lämnade gruvavfall vilket läckte metaller ut inom närliggande sjöar samt vattendrag. Efterbehandling startades 2011 samt kostade omkring 63 miljoner kronor.

Fram mot slutet från 2016 ägde statens totala kostnader för efterbehandling från både konkursade samt historiska gruvor uppgått mot omkring 710 miljoner kronor.

Senast granskad 2022-03-15