Vilka länder firar ortodox påsk
I Finland är memma och pasha traditionella påskrätterPåskdagen
Påskdagen, lat. Dominica resurrectionis, Uppståndelsens söndag,[1] firas inom kristen tradition mot minne från Jesu uppståndelse, samt infaller vid söndagen inom påskhelgen. Påskdagen infaller den inledande söndagen efter inledande metonska månsken liksom infaller vid alternativt närmast efter vårdagjämningen, dock eftersom dem västliga kyrkorna samt dem östliga kyrkorna tillämpar olika kalendrar infaller påskhögtiden nära olika tillfällen beroende vid vilken kyrka såsom avses.
Traditionellt talar världens kyrkliga chef mot dem kristna församlingarna vid påskdagen.
Den romersk-katolskapåvens påskvälsignelse kallas liksom julvälsignelsen Urbi et Orbi.
Jesu uppståndelse
[redigera | redigera wikitext]Jesus återuppstod i enlighet med kristen tro vid påskdagen samt därför firas detta ordentligt inom den kristna världen. Fyrtio dagar senare for denne i enlighet med identisk tro upp mot sky (vilket firas vid Kristi himmelsfärds dag).
noggrann likt dem flesta andra kristna högtider äger man valt tidpunkten till för att detta redan firades enstaka fest nära den tiden vid året.
Den ortodoxa påsksäsongen består av flera fester som är rörliga högtider till minne av Jesu Kristi uppståndelse från de döda efter hans korsfästelse och begravningSkillnaden mellan högtidlig vecka före påsk samt Kristi himmelsfärds ljus (som följer påskdagen) gentemot andra högtider likt kristendomen besitter lagt sina högtider vid, existerar för att dessa bygger vid måncyklerna samt således infaller nära olika datum olika kalenderår. Någon egentlig årsdag från Kristi återuppståndelse förmå man då alltså ej prata ifall.
I kyrkorummet samt nära gudstjänsten
[redigera | redigera wikitext]Påskdagen existerar den kristna kyrklig största dygn eftersom den firar Jesus uppståndelse efter för att äga dött samt begravts vid långfredagen.
inom Svenska kyrkan kunna firandet starta redan sen natt vid påskafton tillsammans med enstaka påskmässa; inom flera kyrkor existerar påsknattsmässan (ofta kallad vaka) norm. Oavsett då påskdagens gudstjänst startar existerar den en formulering till massiv lycka.
Veckan som följer palmsöndagen benämns i den ortodoxa kyrkan som stora veckan och veckodagarna kallas för stora måndagen, stora tisdagen och så vidareAltaret kläs tillsammans vita textilier såsom symboliserar lycka, fest samt renhet. Vidare pyntas altaret tillsammans påskliljor samt sex ljus likt indikator till för att mörkret vänts mot ljus samt för att långfredagens lidande existerar slut. Påskdagens tema existerar "Kristus existerar uppstånden".[2] beneath inledningen från gudstjänsten ropar prästen ut den kristna påskhälsningen, såsom kristna traditionellt sett hälsar varandra tillsammans vid påskdagen: Kristus existerar uppstånden!, varpå församlingen svarar: Ja, han existerar sannerligen uppstånden! inom gudstjänsten läses bibeltexter vilket vid olika sätt belyser Kristi uppståndelse.
inom ett sektion kyrkor får deltagarna enstaka påsklilja inom samband tillsammans gudstjänsten.[3] eftersom Kristi Uppståndelse existerar den största kristna festen existerar gudstjänsten extra högtidlig samt anses existera kyrkoårets viktigaste.
I Svenska kyrkan kan firandet inledas redan sen kväll på påskafton med en påskmässa; i flera kyrkor är påsknattsmässan (ofta kallad vaka) normTidpunkten på grund av firandet
[redigera | redigera wikitext]Enligt den judiska kalendern, vilket existerar ett månkalender, firas högtiden pesach, den judiska påsken, den 14:e dagen inom vårmånaden Nisan, då detta ständigt existerar fullmåne. dem kristna började snart för att flytta påskfirandet mot påföljande vilodag, den dygn dem menar för att Jesus uppstod.
ifrån inledande start firades högtidlig vecka före påsk varenda sju dagar, vid söndagen (då Jesus uppstod), på grund av för att övergå mot enstaka årlig fest vid 100-talet.[4] Ofta hänvisar man mot för att detta nära detta inledande konciliet inom Nicaea, nuvarande Iznik inom Turkiet, tid 325, skulle äga beslutats angående för att påskdagen skall infalla inledande söndagen efter inledande månsken efter vårdagjämningen, dock detta finns dock ej bevarat inom dem rapport såsom finns efter kyrkomötet.[5] eftersom vårdagjämningen infaller vid olika tidpunkter beroende vid vilken tidszon man befinner sig inom existerar detta 21 mars likt används på grund av för att beräkna högtidlig vecka före påsk.
vid identisk sätt existerar detta ej den astronomiska månsken likt används utan fullmåne vilket beräknas tillsammans med hjälp från tabeller (kallas metonska alternativt ecklesiastiska fullmånen). Påskdagen infaller då vid söndagen närmast efter den metonska fullmåne likt infaller vid alternativt efter 21 mars.[6][7] Alltså existerar detta allra första datum påskdagen förmå infalla den 22 mars, oavsett ifall detta existerar skottår alternativt vanligt tid, samt detta senaste existerar den 25 april.
I dem katolska länderna införde man 1582 den gregorianska kalendern, vilket innebar för att man lämnade den gamla julianska kalendern likt gällt dittills. Även vissa från dem ortodoxa kyrkorna övergav efterhand den julianska kalendern mot förmån till den nya ordningen, dock dem flesta nationella kyrkorna inom ortodoxin plats således kallade gammalkalendarister, samt till kyrkoenhetens skull beslöts för att varenda ortodoxa kyrkor skulle fira högtidlig vecka före påsk efter juliansk almanacka.
Efterhand bytte beneath 1600- samt 1700-talen även dem nationella protestantiska kyrkorna inom västra Europa mot den nya katolska kalendern samt resultatet äger blivit för att högtidlig vecka före påsk inom dem östliga ortodoxa kyrkorna vanligen infaller vid annat datum än inom dem västliga kyrkorna.
I landet gjorde man en försök mot kalenderreform inom start från 1700-talet, vilket innebar för att den svenska kalendern beneath perioden 1 mars 1700 mot 30 månad 1712 gick ett ljus före den julianska kalendern, till för att därefter återvända mot den julianska kalendern genom för att låta månad 1712 äga 30 dagar.
Detta innebar för att påskdagen vissa kalenderår kom för att infalla nära avvikande tidpunkt inom landet, nämligen 2 april 1705, 18 april 1709 samt 26 mars 1711. detta slutliga bytet ifrån juliansk almanacka (gamla stilen) mot gregoriansk almanacka (nya stilen) skedde 1753 genom för att låta månad äga endast 17 dagar.
I vissa länder dekoreras hemmet med påskris, i Sverige med fjädrarKalenderbytet innebär för att man måste nyttja olika sätt för att beräkna påskdagen före samt efter 1753.[7]
Beräkning från tidpunkt på grund av påskdagen inom land kompliceras ytterligare genom för att man beneath perioden 1740 mot 1844 ansåg för att påskdagen borde beräknas utgående ifrån den verkliga, astronomiskt bestämda, vårdagjämningen samt månsken.
Trots för att den verkliga vårdagjämningen ligger nära den 21 mars inom den gregorianska kalendern, ledde denna beräkningsmetod på grund av vissa tid mot en annat utfall än dem kyrkliga beräkningarna, nämligen 1802 (25 april), 1805 (21 april) samt 1818 (29 mars). beneath perioden 1740 mot 1753, då man kvar använde den gamla stilen, uppkom flera avvikelser ifrån påskdagen beräknad ifrån den ecklesiastiska vårdagjämningen samt månsken, samt bäst existerar för att denna plats nyttja ett tabell ovan då högtidlig vecka före påsk inföll.
Man är kapabel bland annat notera för att högtidlig vecka före påsk kom för att firas före den 22 mars tre gånger, nämligen 14 mars 1742, 18 mars 1744 samt 18 mars 1750.
Påskdagen 1740 mot 1752
[redigera | redigera wikitext]Beräkning från påskdagens datum
[redigera | redigera wikitext]Den tyske matematikern Carl Friedrich Gauss kom fram mot för att man tillsammans några uträkningar kunde beräkna påskdagens datum till en visst kalenderår.
till för att beräkna påskdagen inom landet mot samt tillsammans med kalenderår 1752 bör julianska värden vid M samt N användas samt gregorianska ifrån samt tillsammans tid 1753. Vidare måste till 1700-tal samt 1800-tal hänsyn tas mot dem avvikelser såsom beskrivits ovan.
- Dela årtalet tillsammans med 19, 4 samt 7 samt kalla resterna a, b respektive c.
- Dividera 19 × a + M tillsammans med 30.
kalla resten d. (För juliansk årsalmanacka existerar M = 15 på grund av samtliga kalenderår, samt på grund av gregoriansk almanacka existerar M = 23 år 1700-1899, = 24 år 1900-2199).
- Dividera 2b + 4c + 6d + N tillsammans 7. Påskdagen är den kristna kyrkans största dag eftersom den firar Jesus uppståndelse efter att ha dött och begravts på långfredagen
kalla resten e. (För juliansk kalender existerar N = 6 på grund av samtliga tid, samt på grund av gregoriansk almanacka existerar N = 3 år 1700-1799, = 4 år 1800-1899, = 5 år 1900-2099).
Då infaller påskdagen den (22 + d + e) mars alternativt angående d + e > 9, den (d + e - 9) april. OBS! Får man för att påskdagen infaller den 26 april skall man alltid inom stället ta den 19 april (till modell 1981, 2076).
Skulle uträkningen ge den 25 april inträffar påskdagen inom stället den 18 april ifall d=28, e=6 samt samtidigt 11 × M + 11 dividerat tillsammans med 30 ger ett rest < 19 (till modell 1954, 2049).
Gemensamt för hela kristendomen är att påskdagen infaller första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen, som sker senare i länder i östDet finns flera senare varianter från uträkningarna.
Svenska kyrkan
[redigera | redigera wikitext]Texter
[redigera | redigera wikitext]Söndagens tema i enlighet med 2003 års evangeliebok existerar Kristus existerar uppstånden. dem bibeltexter likt används till för att illuminera dagens tema är:[8]
Påskdagen olika kalenderår inom nutid
[redigera | redigera wikitext]Påskdagen infaller på grund av dem västliga kyrkorna: