tabeddy.pages.dev






Vilken mobiltelefon utvecklades av google

Android (operativsystem)

Den på denna plats artikeln alternativt detta denna plats avsnittet innehåller inaktuella fakta samt behöver uppdateras. (2017-08)
Hjälp gärna Wikipedia för att åtgärda problemet genom för att redigera artikeln alternativt diskutera saken vid diskussionssidan.
För enstaka människoliknande automatiserad maskin, titta android.

Android existerar en mobilt operativsystem till främst smartphones samt pekplattor, såsom ursprungligen utvecklades från Android Inc., en företag likt senare blev uppköpt från Google 2005.[1] yta eller program standardiseras från Google samt andra medlemmar från konsortiet Open Handset Alliance, vilket släppte operativsystemet 2007.[2][3][4] Android Open Source Project (AOSP) leds från Google samt existerar ansvariga på grund av vidareutveckling från Android.[5]

Androidbaserade enheter ägde störst marknadsandel från smartphones vilket såldes inom USA beneath detta andra samt tredjeplats kvartalet 2010,[6][7][8] tillsammans med ett marknadsandel vid 43,6 procent beneath detta tredjeplats kvartalet.[9]

Android äger en stort antal utvecklare från tillämpningsprogram, kallade mobila appar samt widgets, såsom utökar enheternas funktionalitet.

flera från apparna finns tillgängliga online vid Google Play, vilket drivs från Google. Appar är kapabel dock även laddas ner ifrån tredjeplats parter, utom vid AT&T, likt ej tillåter detta. Apparna skrivs inom Java-kod samt även XML, vilket körs vid den virtuella maskinenDalvik alternativt inom senare versioner ART.

Android besitter enstaka modifierad Linux-kärna samt källkoden existerar släppt från Google beneath öppen källkod-licens.[10] Operativsystemets programvara består från Java-applikationer såsom drivs vid enstaka Java-baserad objektorienterad applikationsstruktur ovanpå en Java-bibliotek liksom kör inom enstaka virtuell maskin tillsammans med JIT- alternativt AOT-kompilator.

bokhus skrivna inom programspråket C inkluderar OpenCore, skärmhanteraren,[11] multimediastrukturen, relationsdatabashanteringssystemetSQLite, 3D-grafiksOpenGL ES-API, Webkit, SGL-grafikmotorer, SSL samt Bionic libc. Operativsystemet bestod 2010 från 12 miljoner rader från koder likt innehåller tre miljoner rader Xml, 2,8 miljoner rader C, 2,1 miljoner rader Java samt 1,75 miljoner rader C++.[12] Den inledande mobilen utvecklad till Android samt ämnad till brukare, HTC Dream, presenterades den 23 september2008.[13]

I femte månaden i året 2013 ägde 48 miljarder appar installerats ifrån Google Play Store[14] samt den 3 september 2013 ägde 1 miljard Android-enheter aktiverats.[15]

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Namnet Android kommer ifrån start från ursprunglig samt främst Andy Rubin liksom grundade företaget Android Inc.

2003.

Bästa Google-mobiler - snabblistan

Rubin besitter tidigare arbetat hos Apple Inc. Hans mål plats för att mobila enheter skulle anpassas efter användarens krav samt personlighet.[16]Google köpte sedan upp Android inom augusti 2005 samt detta gjorde för att utvecklingen fick ett skjuts vidare, man gjorde Android mot en mobilt operativsystem likt plats baserat vid Linux.[17]

Efter flera rykten[18] angående ett "Googlemobil" presenterades projektet den 5 november2007 tillsammans med grundandet från Open Handset Alliance,[19] en konsortium från 78 maskinvaru-, programvaru- samt telekommunikationsföretag hängivna åt för att lyfta fram öppna standarder till mobiltelefoner.[20][21] från dessa besitter Google fått den maximalt framträdande rollen.

Google släppte detta mesta från Android-koden beneath Apache Software License, enstaka fri programvaru- samt öppen källkodslicens.[22]

Under 2011 släpptes Honeycomb (versionsnummer 3.0) likt existerar ett speciell Androidversion framtagen på grund av surfplattor, vilket gjordes för att Android delades upp inom numeriskt värde olika versioner.

Dock existerar Android 4.0 återigen avsedd på grund av både telefoner samt surfplattor.[23]

Google Play

[redigera | redigera wikitext]

Google Play existerar den officiella tjänsten på grund av nedladdning från applikationer mot Androidenheter. Antal applikationer passerade 400 000 inom mars 2012.[24] Utvecklarna från Android, Google, presenterade Google Android marknad 28 augusti2008, 22 oktober identisk kalenderår blev tjänsten tillgänglig på grund av användarna.

Betalapplikationer besitter varit tillgängliga inom USA samt Storbritannien sedan månad 2009[25], samt till 29 andra länder (däribland land i norden samt Sverige) sedan september 2010.[26]

I mitten från september 2011 ägde ovan 6 miljarder appar laddats ner ifrån Android Market.[27]

Den 6 mars 2012 bytte Google namn vid Android marknad mot Google Play.[28]

Google Play äger idag inom flera länder, förutom applikationer mot enheter liksom kör Android, även salg från toner, bio samt e-böcker.

Användningsområden

[redigera | redigera wikitext]

Operativsystemet Android används vid smarttelefoner, surfplattor, Android Wear, Android TV, Android Auto samt andra enheter.[29][30]

Den inledande telefonen tillgänglig till allmänheten fanns HTC Dream, även känd såsom T Mobile G1, denna mobiltetefon släpptes den 22 oktober 2008.[31]

Under hösten 2014 presenterade Google enstaka utgåva från Android kallad "Android Wear".

Denna utgåva existerar designad tillsammans med portabel teknik (eng. Wearable Technology) inom åtanke, mot modell Smarta tidsangivare (Smartwatch) såsom LG G Watch R.

Sekretess

[redigera | redigera wikitext]

Smartphones tillsammans med Android likt operativsystem besitter förmågan för att vidarebefordra resultat angående WiFi-accesspunkter liksom smartphonen kommer inom förbindelse tillsammans, detta görs till för att bygga upp enstaka databas tillsammans med accesspunkter.

Dessa databaser används inom sin tur till för att behärska lokalisera smartphones nära användandet från appar samt såsom t.ex.

Här får du en titt på designen, en kort beskrivning

Latitude samt funktioner vilket platsbaserad annonsering.[32]

Tredjepartsappar, såsom detta forskningsfinansierade projektet TaintDroid[33], äger inom vissa fall förmågan för att övervaka då personlig kunskap vidarebefordras ifrån applikationer vid enheten vidare mot fjärrservrar.[34]

Öppen källkodsgemenskap

[redigera | redigera wikitext]

Android äger enstaka energisk gemenskap från utvecklare likt använder källkoden ifrån Android till för att förbättra samt distribuera sina egna modifierade versioner från operativsystemet.[35]CyanogenMod existerar den maximalt nyttja från dessa modifierade versioner.[36]

Utvecklingsverktyg

[redigera | redigera wikitext]

Detta segment existerar enstaka översikt från Programutveckling till Android.

Android Development Tools existerar en insticksprogram mot utvecklingsverktyget Eclipse såsom används på grund av för att producera appar mot android[37].

I månad 2014 introducerade Google Android Studio baserat vid IntelliJ, vilket ersatte Eclipse likt officiellt IDE på grund av Android-apputveckling.


  • vilken mobiltelefon utvecklades från google

    • Versionshistorik

    [redigera | redigera wikitext]

    Fördjupning: Androids versionshistorik

    VersionKodnamnFörsta utgivningsdatum
    1.0 23 september 2008
    1.1 Petit fyra 9 månad 2009
    1.5 Cupcake 30 april 2009
    1.6 Donut 15 september 2009
    2.0 – 2.1 Eclair 26 oktober 2009
    2.2 – 2.2.3 Froyo 20 femte månaden i året 2010
    2.3 – 2.3.7 Gingerbread 16 månad 2010
    3.0 – 3.2.6 Honeycomb 22 månad 2011[38]
    4.0 – 4.0.4 Ice Cream Sandwich 18 oktober 2011
    4.1 – 4.3.1 Jelly Bean 27 juni 2012[39]
    4.4 – 4.4.4 Kitkat 31 oktober 2013
    5.0 – 5.1.1 Lollipop 12 november 2014[40]
    6.0 – 6.0.1 Marshmallow 5 oktober 2015[41]
    7.0 – 7.1.2 Nougat 22 augusti 2016[42]
    8.0 – 8.1 Oreo 21 augusti 2017
    9.0 Pie 6 augusti 2018
    10.0 10 3 september 2019
    11.0 11 8 september 2020
    12.0 Snow form 4 oktober 2021
    12L Snow form v2 7 mars 2022
    13 Tiramisu 15 augusti 2022
    14 Upside Down Cake 4 oktober 2023

    Honeycomb existerar ett utgåva liksom riktar sig mot surfplattor[43][44] samt äger stöd till större skärmar, flerkärniga processorer samt hårdvaruaccelererad grafik.

    Ice Cream Sandwich existerar riktat mot både mobiltelefoner samt surfplattor.[45]

    Google döper dem olika versionerna från Android efter efterrätter alternativt sötsaker tillsammans med inledande bokstaven inom bokstavsordning. Varför Google valt för att döpa versionerna vid detta vis önskar företaget ej svara på.[46] Android 1.1 kallades från allmänheten till "Petit Four", dock detta plats inte någonsin en officiellt namn.[47]

    Kompatibilitet

    [redigera | redigera wikitext]

    Android stöder en flertal olika processorarkitekturer.

    Först ut är Pixel 7, Pixel 7 Pro och Pixel 6A

    Vanligast existerar ledd. Billiga surfplattor äger ofta MIPS-processorer. x86 samt Power Architecture supportas även dock existerar ej således vanligt förekommande. flera appar likt finns vid Google Play innehåller enbart Java bytekod, samt fungerar därmed inom allmänhet vid samtliga plattformar, dock från dem likt även innehåller maskinkod (så kallade native-klasser, kompilerade ifrån C-kod tillsammans med Android Native Development Kit) stöder dem flesta endast ARM-baserade Androidenheter.

    Antalet appar särskilt på grund av MIPS-baserade Androidenheter existerar ganska lågt. detta pågår sysselsättning för att implementera arm-emulator från identisk typ såsom finns mot Android-utvecklingsverktygen liksom körs beneath fönster vilket då möjliggör användning från ARM-specifika appar inom MIPS-baserade enheter.

    Se även

    [redigera | redigera wikitext]

    Källor

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^”Google Buys Android for Its Mobile Arsenal”.

      Arkiverad ifrån originalet den 24 månad 2011. https://www.webcitation.org/5wk7sIvVb?url=http://www.businessweek.com/technology/content/aug2005/tc20050817_0949_tc024.htm. Läst 26 november 2010. 

    2. ^Open Handset Alliance (2007-11-05). ”Industry Leaders Announce Open Platform for Mobile Devices”. Pressmeddelande. Läst 5 november 2007.
    3. ^Open Handset Alliance.

      ”Open Handset Alliance - FAQ”. Pressmeddelande. Läst 15 november 2010.

    4. ^Shankland, Stephen (12 november 2007). ”Google's Android parts ways with Java industry group”. CNET News. Arkiverad ifrån originalet den 13 femte månaden i året 2008. https://web.archive.org/web/20080513073050/http://www.news.com/8301-13580_3-9815495-39.html. Läst 26 november 2010. 
    5. ^”About the Android Open Source Project”.

      Arkiverad ifrån originalet den 18 november 2010. https://web.archive.org/web/20101118083908/http://source.android.com/about/index.html. Läst 15 november 2010. 

    6. ^”Android hits top prick in U.S. smartphone market”. 4 augusti 2010. http://news.cnet.com/8301-1035_3-20012627-94.html. Läst 4 augusti 2010. 
    7. ^Gabriel Madway (4 augusti 2010). ”Arkiverade kopian”. Reuters.

      Arkiverad ifrån originalet den 15 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180115185304/https://ca.reuters.com/article/businessnews/idcatre6734hb20100804. Läst 4 augusti 2010. 

    8. ^”Android Most Popular Operating struktur in U.S. Among Recent Smartphone Buyers | Nielsen Wire”. Blog.nielsen.com. 5 oktober 2010.

      Arkiverad ifrån originalet den 29 oktober 2010. https://web.archive.org/web/20101029154055/http://blog.nielsen.com/nielsenwire/online_mobile/android-most-popular-operating-system-in-u-s-among-recent-smartphone-buyers/. Läst 29 oktober 2010. 

    9. ^”Google's Android software dominates U.S. smartphone marknad - San Jose Mercury News”.

      Mercurynews.com. http://www.mercurynews.com/top-stories/ci_16493024?nclick_check=1. 

    10. ^”Ars Technica”. http://arstechnica.com/gadgets/2013/10/googles-iron-grip-on-android-controlling-open-source-by-any-means-necessary/. Läst 8 oktober 2016. 
    11. ^”Open Core”. Arkiverad ifrån originalet den 21 april 2017. https://web.archive.org/web/20170421030709/http://opencore.net/. Läst 3 juni 2010. 
    12. ^Gubatron.com (23 femte månaden i året 2010). ”How many lines of code does it take to create the Android OS?”.

      Arkiverad ifrån originalet den 29 femte månaden i året 2010. https://web.archive.org/web/20100529185946/http://www.gubatron.com/blog/2010/05/23/how-many-lines-of-code-does-it-take-to-create-the-android-os/. Läst 3 juni 2010. 

    13. ^”Android Timeline” (på engelska). Google. Arkiverad ifrån originalet den 27 juni 2009. https://web.archive.org/web/20090627025011/http://www.android.com/about/timeline.html. Läst 27 femte månaden i året 2009. 
    14. ^”BBC News: Google downloads update May 2013”.

      http://www.bbc.co.uk/news/technology-22542725. Läst 12 november 2013. 

    15. ^”Google+: Vic Gundrota”. https://plus.google.com/+VicGundotra/posts/8CVJ79nPQwN. Läst 12 november 2013. 
    16. ^”Androids historia”. lissy.se. Arkiverad ifrån originalet den 2 november 2011. https://web.archive.org/web/20111102162310/http://www.lissy.se/android/androids-historia. 
    17. ^”Androids historia”.

      socialsolutions.se. http://www.socialsolutions.se/nyheter/androids-historia/. 

    18. ^Yvonne Edenholm (30 oktober 2007). ”Googles mobiltelefonplaner avslöjas”. Ny Teknik. Arkiverad ifrån originalet den 29 november 2011. https://web.archive.org/web/20111129125249/http://www.nyteknik.se/nyheter/it_telekom/mobiltele/article46999.ece. Läst 27 femte månaden i året 2009. 
    19. ^Yvonne Edenholm (6 november 2007). ”Nätjätten kliver in inom mobilvärlden”. Ny Teknik.

      Nu är det bekräftat: Google lanserar för första gången sina mobiltelefoner i Sverige

      Arkiverad ifrån originalet den 29 november 2011. https://web.archive.org/web/20111129135613/http://www.nyteknik.se/nyheter/it_telekom/datorer/article47117.ece. Läst 27 femte månaden i året 2009. 

    20. ^”Open Handset Alliance”. Open Handset Alliance. http://www.openhandsetalliance.com/. Läst 10 juni 2010. 
    21. ^Jackson, Rob (10 månad 2008). ”Sony Ericsson, HTC Androids Set For Summer 2009”. Android Phone Fans.

      http://phandroid.com/2008/12/10/sony-ericsson-htc-androids-set-for-summer-2009/. Läst 3 september 2009. 

    22. ^”Android Overview”.

      , ett företag som senare blev uppköpt av Google 2005

      Open Handset Alliance. http://www.openhandsetalliance.com/android_overview.html. Läst 23 september 2008. 

    23. ^”From I/O 2011 – Confirmed: Honeycomb source will never exist on its own”. geek.com. Arkiverad ifrån originalet den 11 september 2011.

      Den mest utmärkande och annorlunda mobilen av de fyra modellerna är Google Pixel 9 Pro Fold

      https://web.archive.org/web/20110911233710/http://www.geek.com/articles/mobile/from-io-2011-confirmed-honeycomb-source-will-never-exist-on-its-own-20110510/. Läst 17 september 2011. 

    24. ^”Number of available Android applications”. http://www.appbrain.com/stats/number-of-android-apps. Läst 24 femte månaden i året 2012. 
    25. ^”Android marknad Update Support”.

      http://android-developers.blogspot.com/2009/02/android-market-update-support-for.html. Läst 27 november 2010. 

    26. ^”More Countries More Sellers More Buyers”. http://android-developers.blogspot.com/2010/09/more-countries-more-sellers-more-buyers.html. Läst 27 november 2010. 
    27. ^Androlib, ”Arkiverade kopian”.

      Arkiverad ifrån originalet den 2 januari 2011. https://web.archive.org/web/20110102122636/http://www.androlib.com/appstats.aspx. Läst 28 januari 2011. , Läst 15 september 2011

    28. ^”Google Play introduceras”. http://googleblog.blogspot.se/2012/03/introducing-google-play-all-your.html. Läst 24 femte månaden i året 2012. 
    29. ^Jolie O'Dell (12 femte månaden i året 2011). ”Androids Unite: How Ice Cream Sandwich Will End the OS Schism”. Mashable.

      http://mashable.com/2011/05/12/ice-cream-sandwich/. Läst 9 juni 2011. 

    30. ^Laura June (6 september 2010). ”Toshiba AC100 Android smartbook hits the United Kingdom”. Engadget. http://www.engadget.com/2010/09/06/toshiba-ac100-android-smartbook-hits-the-united-kingdom/. Läst 9 juni 2011. 
    31. ^”T-Mobile Unveils the T-Mobile G1 - the First Phone Powered bygd Android”.

      HTC. http://www.htc.com/www/press.aspx?id=66338&lang=1033. Läst 19 femte månaden i året 2009. 

    32. ^Steve Lohr (8 femte månaden i året 2011). ”Suit Opens a öppning Into Google”. The New York Times. ISSN0362-4331. http://www.nytimes.com/2011/05/09/technology/09google.html?scp=1&sq=Skyhook%20Wireless%20v.%20Google%20Case%20Yields%20E-Mail%20Insight&st=cse. Läst 16 månad 2012. 
    33. ^”AppAnalysis.org: Real Time Privacy Monitoring on Smartphones”.

      Arkiverad ifrån originalet den 7 månad 2012. https://web.archive.org/web/20120207071142/http://appanalysis.org/faq.html. Läst 21 månad 2012. 

    34. ^Ganapati, Priya (30 september 2010). ”Study Shows Some Android Apps Leak User uppgifter Without klar Notifications | Gadget Lab”. Wired.com. http://www.wired.com/gadgetlab/2010/09/data-collection-android/. Läst 30 januari 2012. 
    35. ^McFerran, Damien (17 april 2012). ”Best anpassad ROMs for the Samsung galax S2 | Reviews | CNET UK”.

      Reviews.cnet.co.uk. Arkiverad ifrån originalet den 15 september 2012.

      Google Pixel 9 har en av de finaste telefonskärmarna någonsin

      https://web.archive.org/web/20120915133546/http://reviews.cnet.co.uk/mobile-apps/best-custom-roms-for-the-samsung-galaxy-s2-50007658/. Läst 15 september 2012. 

    36. ^”CyanogenMod Has Now Been Installed On Over 2 Million Devices, Doubles Install Numbers Since January”. Androidpolice.com. 28 femte månaden i året 2012. http://www.androidpolice.com/2012/05/28/cyanogenmod-has-been-installed-over-2-million-times-doubles-install-numbers-since-january/. Läst 15 september 2012. 
    37. ^http://developer.android.com/tools/sdk/eclipse-adt.html
    38. ^Android 3.2 Platform and Updated SDK tools, 15 juli 2011.
    39. ^Android 4.2 Jelly Bean official
    40. ^R, Rahul (12 november 2014). ”International Business Times UK”.

      http://www.ibtimes.co.uk/android-l-lollipop-may-begin-rollout-older-nexus-devices-check-your-smartphones-tablets-now-1474389. Läst 8 oktober 2016. 

    41. ^”Official Android Blog” (på amerikansk engelska). https://android.googleblog.com/2015/10/get-ready-for-sweet-taste-of-android-60.html. Läst 8 oktober 2016. 
    42. ^”Official Android Blog” (på amerikansk engelska).

      https://android.googleblog.com/2016/08/android-70-nougat-more-powerful-os-made.html. Läst 8 oktober 2016. 

    43. ^Mithun Chandrasekhar (2 månad 2011). ”Google's Android Event Analysis”. AnandTech.

      Som namnet antyder är detta en vikbar mobil som har en normal skärm på framsidan och en större, nästan surfplatteliknande skärm på insidan när telefonen öppnas

      http://www.anandtech.com/show/4150/googles-android-event-analysis/2. Läst 5 månad 2011. ”I confirmed this with Google; Honeycomb, at least in the current form eller gestalt, will not be coming to non-tablet devices.” 

    44. ^Rapheal, JR. ”Will Android Honeycomb komma to smartphones?”. Computerworld. Arkiverad ifrån originalet den 8 juli 2011.

      https://web.archive.org/web/20110708192146/http://blogs.computerworld.com/17642/android_honeycomb_smartphones. Läst 24 månad 2011. 

    45. ^Patel, Nilay (15 månad 2011). ”Next utgåva of Android will combine Gingerbread and Honeycomb, arrive on a six-month cycle”. Engadget. http://www.engadget.com/2011/02/15/next-version-of-android-will-combine-gingerbread-and-honeycomb/. 
    46. ^John D.

      Sutter (4 månad 2011). ”Why does Google name its Android products after desserts?”. CNN. Arkiverad ifrån originalet den 7 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121007183111/http://articles.cnn.com/2011-02-04/tech/google.honeycomb.android.names_1_google-android-android-os-randall-sarafa?_s=PM%3ATECH. Läst 19 september 2012. 

    47. ^”Android Platform Overview”.

      Arkiverad ifrån originalet den 22 september 2012. https://web.archive.org/web/20120922202532/http://source.android.com/source/overview.html. Läst 19 september 2012. 

    Externa länkar

    [redigera | redigera wikitext]